Författararkiv: Linda

Kort utesväng i fredags för lite dans

Södra teatern öppnade igen och Lotta köpte biljetter 🙂 Själva teatern har blivit jättefin.

Vi hade roligt med ljuset 😅🌺

Lite rymdkänsla!

Lotta är photogenique 💗

Det finns nu tre dansgolv, men det var inte supermånga som dansade. Vilket iof var bra för då kunde vi svänga runt ett tag 💃

Vi gick vid halv två och då kändes det som om det var fler folk i kö utanför än det var inne 👀😂 Hoppas de kom in till slut, för dansgolven behövde det!

Går gärna tillbaka någongång.

Kram

Anita Malmius efterlängtade avhandling

Idag har jag varit på Anita Malmius efterlängtade disputationen för hennes avhandling om järnåldertextil. Boken finns som pdf i länken nedan, så ni kan läsa hemma. På måndag kommer den även att finnas som ’print om demand’, för det finns inga ex kvar. De tryckte vara 200 stycken.

Trevligt sällskap!

Anita Malmius på Arkeologiska forskningslaboratoriet har skrivit om textilhistoria i Sverige och i världen, textilanalysmetod och om fyra gravar från 500-800 e. Kr. Vilket betyder att boken sträcker sig genom de första århundradena av yngre järnålder och slutar när vikingatiden varit igång i ca 50 år. Hin har ävrn skrivit om vikingatida textilier, så vi får hoppas på en del två.

Hon tar upp värdet av textilier och även andra gravtextilier än dräkten. Av de fyra gravar hon analyserat så är det tydligt att de är unika och inte speglar andra skandinaviska gravar. Det är också tydligt att det är olika handhavande av textil, dräkt och grav för alla gravarn i fråga. Det finns ingen praxis utan det har gjort olika vid begravningarna av de här personerna.

Den grav som analyseratas på Birka är den som låg under Birgvallen och som jag även skrivit en artikel om för länge sedan. Jag var ju med och grövde lite där som student och har pratat om den under många guideturer. Det är kul att nu får lite mer information om textilierna i den. Den är en av de första gravarna i ”Birka tid”, dvs från den tid då staden anlades för det finna ju ävrn äldre gravar på ön.

Till disputationen fick jag ett utskrivet ex av Amica, Tack 🌸, så jag hann läsa på lite innan.

Anita har gått igenom några olika rekonstruktioner på museum och min ”Birkaflickan” var med. Jag har inget emot kritiken och jag ska försöka fixa till vår utställningstext på Historiska, så att det står mer om hur vi tänkt på kläderna! Bra att vara tydlig!

Här har hon provklänningen på sig 🙂 och jag var så ung 🤗 Jag minns att det kändes som att jag sydde kläder till min dotter när jag sydde hennes dräkt. Det var väldigt känslosamt.

Jag skrev ju en artikel med Amica och Sebastian och rekonstruktionen och arbetet med underlaget, men det framgår ju inte så tydligt på museiskylten. Vi får göra om och skriva bättre 🌸

Jag sydde ju en särk utifrån textilfragment från det lilla särkspännet och museet ville inte ställa ut henne i den bara, så hon fick förutom sin särk i lin, en kolt/klänning i röd diamantkypert, som vi inte hade några belägg för alls förutom att det finns sådant tyg i andra Birkagravar och att barn förmodligen bar kolt 💗

En annan textil som vi pratat om i vikingasvängen i somras är en väv med ”tuskaft med flotternade trådar” från en av båtgravarna från Vendel, Vendel XII. Anita har skrivit om det tidigare men nu i avhadlingen står fragmenten som ”honeycomb on a tabby ground”. Jag har för mig att hon tolkat delar av dessa fragment som del av ett mansplagg. Jag måste bara leta upp det.

Det syns i förstoring att tyget är vävt med växtfibrer.

Jag har idag pratat i telefon med Solveig Magnusson, som vävt upp tygbindningen i linne. På tyska heter det wabben gewebe/våffelväv, men hon menade att det inte är det rent tekniskt eftersom det inte är flotterande trådar på undersidan. Och bindningen är inte tuskaft utan kypert.

För några år sedan vävde hon upp detta tyg och jag har en lite bit som jag köpt i form av en handduk.

Det intresanta med det här tyget är alltså att det är oliksidigt. På framtidan så flyter (flotterar) några trådar över ytan. Solveig sa att det först var svårt att lista ut hur den vävts. Jag ska åka hem till henne och titta och lära mig mer. Hon har rekonstruerat vävtekniken men inte helt trådtäthet och trådtjocklek.

Baksidan ser alltså annorlunda ut. Fragment av detta tyg hittatdes bland annat på hjälmen i Vendelgrav XII. Tygsorten finns bland annat även från en fyndplats i Ådermynningen.

En sak jag önskar vore annorlunda med avhandlingen är att hon inte gjort några förslag på rekonstruktioner. Det blir lika svårt som med Geijer och Hägg (som jag sliter mitt hår med emellanåt) . Jag har ju även försökt göra en bild av Anitas Gamla Uppsalaanalys av grav 36 här på bloggen. Men det var tydligt att hon inte tycker om rekonstruktioner och även om jag kan förstå hur hon menar, så blir det ju ännu svårare bara att göra rekonstruktioner för oss som vill göra dom.

Jag menar ju att jag lärt mig massor om dräkt genom att sy olika plagg och tänka ut hur de skulle kunna fungera på olika sätt i dräkten. När jag tex sytt i siden och gjort sidenbandsapplikationer så förstår jag varför Osebergsgravens sidenremsor är avsmalnande – det ör för att de ska kunna överlappas och bli jämna och fina. Det skulle jag ju inte veta om jag inte provat. Eller alla prov jag gjort med posament mm. Det är också en viktig kunskap.

För även om fragmenten är små, så har de ju utgjort alla möjliga textilier och vi vet ju att människor var klädda förr. Med det skrivet så ska vi naturligtvis försöka vara så tydliga som möjligt med vad vi tolkar, och hur. Som nu när vi gör dräkterna till Birkas sommarutställning nu i sommar. Och visst är det döläskigt att göra tolkningar, för jag vet ju att kritiken kommer som ett brev på posten. Men om vi inte vågar, så finns det ju heller inget att kritisera och fundera utifrån, som Veroica så klokt sa idag. Och inga fantastiska kläder att klä sig i och ha kul i! Att göra dräkter är väldigt pedagigiskt så länge du vet vad du gjort och varför.

Så nu är det bara till att läsa hela avhandlingen lite nogrannare och fortsätta att sy 🙂 💗

Kram från mig och Morris 🐈

Lästips:

Anita Malmius, 2020. Burial textiles. Textile bits and pieces i centra Sweden AD 500-800. Här.

Anita Malmius, 2002. Cremation grave textiles. Exampels from Vendel upper class in the vendel and viking periods. Här

Anita Malmius, 2083. Textilfragment i båtgrav 5, Valgärde, en tolkning av en mansdräkt. Ur: Dragt og makt.

Handsyr och tittar på tv

Det är så svårt att klippa i tyg. Det är ännu värre när det är dyrt diamntkypert som är växtfärgat av experter!

Men nu är det klippt efter ett mönster jag hoppas fungerar då jag inte mätt modellen själv… Ytterligare ett nervlst moment.

Men ullen är som att sy i smör. Inte alls lika jobbigt som linnesärken. Och det är så tillfredsställande att fälla sömmar 👌 Undrar om vikingatidens människor också kände så? Det måste varit svårt att sy på kvällarna i mörkret. Jag tycker det är lite svårt även fast jag har två lampor…

Det här ska bli en vikingatida kjortel/klänning och jag skulle själv vilja ha en så tunn ylleklänning.

Vad tv:n gäller så har jag sett på psykodramat ”You” och nu har jag börjat på ”Breaking bad”… Efter rekommendationer. Får se hur min sinnestillstånd är när jag sytt klart även en kappa…

Kram

Akropolisklippan i Aten

Akropolisklippan är klippan mitt i ett stort öppet område. Den magiska klippan med färskvattenkällor, som höjer sig upp, även idag, ur Atens 5 miljonersbosättning. Jag tänker på de antika Mexicanska städerna med de konstgjorda tempelfundamenten Tenochtitlan och Monte Alban. Världens mittpunkter. Även Birka kan passa in i det tänket – Ön mitt i det största öppna vattnet i Mälaren. Ett berg som kommit upp efter ett meteoritnedslag. Den heliga mitten i ett stort öppet område.

Så varning för mängder med foton igen.

Jag anade den redan första kvällen i Aten då gatan jag bodde på var rakt upp mot Akropolis. Det kändes magiskt att äntligen vara där.

Jag hade inte förstått hur stor klippan var! Syns knappt här dock 🙂

Så tog sats på söndagen när jag var själv kvar och gick till Akropolis. Ett litet tips är att första söndagen i varje månad är det gratis att gå in.

Helgedomen för Dionysos Eleutherus och även Dionysosteaterna bygdes på den södra sidan, sidan jag gick in på, på 500-talet och här föddes den grekiska teatern 🎭

Helgedomen.

Teatern. Tänk att det spelades de första pjäserna här. Även om just jag inte är så jätteförtjust i teater 🙃

En kubbstol i sten! Tänk om det var här vikingarna var och blev inspirerade till att göra stolar i trä :)Så fascinerande att man kan gå omkring mitt i antiken! På den faktiska fornlämningen!!!

Restaurerad minnesskulptur av Menander som skrev över 100 komedier på 300-talet. Originalet var i brons men romarna tyckte så mycket om hans pjäser att det gjorts flera kopior som använts som förlaga. Han dog när han var 51 år och simmade i Pireushamnen.

Jag promenerade vidare uppåt till och kom Asklepioshelgedomen byggd 420/419 f. Kr.

Hit kunde man gå och sova över och drömma om guden och bli helad. Området har blivit ombyggt flera gånger.

Byggnadsdelar stod här och där.

Och samlade bitar av trasiga delar.

Tänk om vi hade så här mycket kvar av ett hedniskt tempel i Sverige. En vattenkälla hade byggts in. Det är mäktigt att klippan är precis bakom.

Det här var intressant! Här fanns stora bronsgjutargropar där de antika skulpturerna göts!

Delar av fyra gropar har grävts ut och forskarna tror att här även var platsen för Phidias stora Athenaskulptur.

Det var väldigt fina och informativa skyltar längs vägen. Även om jag skulle velat ha med mig en privat guide.

Tjuvlyssnade lite på en guide som pratade om gångar i klippan och gamla gravar.

Ingången till toppen var redan full med folk från hela världen.

Det är som obegripligt att det är möjligt att gå under Propylaia byggd 437-432 f. Kr. under Perikles tid. Bygget stoppades upp av de Peloponesiska kriget. Det var vakter överallt.

Och där stod det… Parthenon! Eller om det är templet intill med alla jungfrur som är det egentliga Pathenon, vilket jag nyss läste en atikel om, men som nu kallas Erechtheion.

Erechtheion, i jonisk stil, med jungfrurna, korai, Caryatiderna (nu kopior), har namn efter en mytisk kung av Athen. Den ska ha blivit klar 406 f. Kr. eftrr fler avbrott för krig. I en sektion av byggnaden ska den lilla träskulptiren av Athena polias, xoanon, ha förvarats.

Här framför har ett ännu äldre, arkaiskt, doriskt, Athenatempel stått som innehöll (en annan?) den träskulptur som Athearna offrade en peplos till under de Panathenska spelen. Innan ska det ha stått ett tempel från geometriskt tid här och dessförinnan fanns här uppe ett mykenskt palats. Det finns två pelarbaser och en bronsdisk med Gorgon bevarad från den geometriska tiden.

Den finns att se på Akropolismuseet och är den äldsta avbildningen av den mytiska Gorgon från 600-talet f. Kr.Så till Pathenon.

Lejonet från museet, ur vars mun det rinner vatten.

Det var så overkligt, på flera sätt, att jag var där äntligen. Jag var ju lite utmattad redan innan jag åkte till Athen, och jag hade lycktas ta mig igenom föredrag och mingel och haft trevligt. Och så nu på söndagen, innan jag skulle hem, så var jag här uppe bland alla turister. Ser ni hästen i hörnet?

Jag zoomade så det blev lite grynigt.

Glad att jag inte var där mitt i juli för det fanns inte mycket skugga… Men det fanns en liten vattenstation i allafall.

Fin idé att klä upp sig 💞

Intill låg högar med sorterade kapitäl 🙃 formen avslöjar var det är för sorts kapitäl – kan du skriva ett D, blir det ett Doriskt kapitäl, ett J blir det ett Joniskt kapitäl och ett K, ett korintiskt kapitäl 👌

Jag avslutade med att få lite svindel. Här nere ser ni teatern igen.

Jag gick tillbaka till hotellet, packade och flög sen hem igen. Märkligt att man inte får svindel från plygplan!

Minst sagt overkligt att vara hemma i lilla stugan igen lite senare samma dag… efter ett riktigt äventyr!

Kram och glad att ni följt med på en tur upp på Akropolis.

Lästips:

https://www.telegraph.co.uk/news/2019/12/17/greeces-parthenon-temple-has-had-wrong-name-centuries-new-research/?WT.mc_id=tmg_share_fb

God Jul önskar jag er alla🎄

Så här kommer en liten julhälsning från Helgö med min lilla minnesgran.

Nu ha vi ljus här i vårt hus,
julen är kommen, hopp tra-la-la-la!
Barnen i ring dansa omkring, dansa omkring.
Granen står så grön och grann i stugan,
granen står så grön och grann i stugan.
Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, la-la!

Kom lilla vän, kom nu igen,
dansa kring granen, hopp tra-la-la-la!
Glädjen är stor, syster och bror, syster och bror,
pappa, mamma, alla gå i dansen.
Pappa, mamma, alla gå i dansen.
Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, ra-la-la-la-la, la-la!

Kom tag en sväng, klappar i mängd,
julbocken hämtat, hopp traa-la-la-la!
Lutfisk och gröt, tårta så söt, tårta så söt,
få vi sedan när vi tröttnat dansa.
Få vi sedan när vi tröttnat dansa.
Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, ra-la-la-la-la, la-la!

Det var länge sedan vi hade en riktig gran inne på grund av katterna och vi brukar ha en konstgjord gran, men i år orkade vi inte ta fram allt och firar jul med att vila 💝

Det här är en liten minigran av hassel, koppartråd och gamla brädor pyntad med julgransdekorationer från när jag var barn, från resor, hemmagjort pyssel och Allans skoltomte 💝🎄🌟☃️🤶💗

Kram & God Jul 🌟

Audioguiden ”Det ensamma lejonet”

Äntligen är audioguiden klar och det till jullovet! Anna Wilson och jag har jobbat länge med den men nu på slutet gick det fort 🙂 Vi har spelat in med flera av våra fantastiska arbetskamrater och Onspotstory 💗 Så tacksam!

Det ensamma lejonet är museets kopia av det antika Pireuslejonet som vikingar för 1000 år sedan skrev på i Pireushamnen för att minnas bland annat en man som hette Horse.

Det var en audioguide på British museum som inspirerade mig. Där berättade en liten pojke för en utomjording om föremålen på museet och jag hade så kul på min rundvandring. Så jag fick för mig att föremålen på något vis kunde berätta om sig själva.

Anna och jag har skrivit manus tillsammams och balt föremål fån vikingatid till 1500-tal let. Anna är bäst på att komma på karaktärer och skriva!

Dessutom fick vi möjlighet att prova en AR-funktion, augmentet reality, som blir som en skattjakt där du behöver leta dig fram till nästa stopp med hjälp av en kamerafunktion.

Jenny har gjort reklamen och vår fina pin och jag känner mig glad och stolt att ha gjort en audioguide till vår serie Historiedetektiverna. Hoppas att den kommer uppskattas av både barn och vuxna.

Att hyra en audioguide kostar 30 kr, men har du ett litet barn du vill gå tillsammans med så har vi även köpt in extra hörlurar med splitter, så man kan lyssna på samma audioguide.

Kram

Julmarknad i Handen

Idag har jag varit med på julmarkand i Handen på Handens museum. Det är en liten byggnad med mysig vedeldad öppenspis i mitten.

Smulan och mamma följde med.

Jag fick ett bord intill fönstret och det blev fint!

Jag säljer bland annat julbockar, julrader och mina små tomtat och änglar.

Adam Stenström säljer fint smide och han går som nästan färdig lärning hos Martin som äger museet.

Madeleine Ahlström gör små doftkrus i glas att hänga fönstret med eterisk olja i.

Det var även fin sång och musik. Det fanns fika med tårtor och bullar och allt möjligt, men även varmkorv att äta.

Mamma och Smulan är ofta ett poppis motiv 💗

Hoppas bara nu att det inte regnar och är mörkt imorgon också.

💗🎄☃️🤶🍰🎂🌟