Kategoriarkiv: Okategoriserade

Fick som kedjebrevsuppdrag att ta svartvita foton av min vardag

Det var länge sedan jag fotade i svartvitt. Uppraget var att det skulle vara personfria bilder och att de inte skulle komma med en förklaring. Kul 🙂 
1.

2.

3. 

4.

5.

6.

7. 

Så sju bilder ur min vardag den senaste veckan. 

Kram

Ovalspännen från Vendeltiden

Fick finfin post igår!!! Jonas Bjarke Lyckman har återskapat en av mina drömmar från Helgö. Någon gång uttryckte jag att jag ville låta tillverka rekonstruktioner av det spänne som hittats på Helgö och som är som början på vikingatidens ovala spännbucklor. Jonas hörde då av sig och sa att han gärna provade. Vi har gemensamt intresse i att återskapa vendeltiden och Jonas är med i vendelgruppen Uttaharjar. 

Efter bilder och funderingar fram och tillbaka så kom de på posten igår <3 

Mina nya, små spännen till vendeldräkten, från grav A54 på Helgö, tillverkade av Jonas Bjarke Lyckman. Tack!

Ovalspännet kommer från brandgrav A54 på gravfält 150/119 bakom husgrupp 2 på Helgö. Det är otroligt att föremålen, som pärlor i graven, har klarat sig så pass bra med tanke på att det var en brandbegravning! 

På bilden, i Excavations at Helgö, ser den inte så snygg ut.

Informationen om spännet i Excavations at Helgö. 

Ovalspännet från grav A54 på Helgö. Foto: Viktora Dabir, SHM.

Undersidan. Foto: Viktora Dabir, SHM.

Jag har även fått fota orginalet i magasinet med hjälp av Eva Vedin. Tack! Undrar vem kvinnan var som begravdes på Helgö för över 1300 år sedan. Jag bara tar för givet att det är en kvinnograv i alla fall 🙂 Undrar även om det ursprungligen fanns två ovalspännen i dräkten.  

Så litet och nästan förvinnande bland alla föremål från forntiden.

På undersidan syns hållardelarna.

Mönstret är lite svårt att se.

Det var kul att få bilder på arbetets gång 🙂

Foto: Jonas Bjarke Lyckman.

Mönsterdekorering. Foto: Jonas Bjarke Lyckman. 

Hållarna blev så bra! Foto: Jonas Bjarke Lyckman.  

Färdiga 🙂 Foto: Jonas Bjarke Lyckman. 


På bilden i Excavations at Helgö så finns teckningar av föremålen från graven och spännets dekor syns tydligare.

En svår pärla som Moa ska göra till mig.

Tidig bergkristallpärla från graven.

Rakt ner i gravens låda.

Nu behöver jag ta på mig min dräkt och fota 🙂 Några av pärlorna har jag beställt från Moa, så det blir kul att samla på den här graven 🙂 

Lästips:

Spännet i Mis: http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=445349 här.

Holmqvist, W., red. 1970. Excavations at Helgö III. Report for 1960-1964. Vitterhetsakademien. Stockholm, s.  

Vendelgruppen Uttaharjar https://www.facebook.com/Uttaharjar/ här.

Enköpings museum och ”Viking couture” igår

Mamma och jag åkte till Enköping för att byta olja i bilen igår och vi passade på att gå på utställningen på Enköpings museum. Det är ett fint litet museum! Jag är inte i toppenform och har svårt att svälja, så var inte superpigg. 

Jag ville se utställningen eftersom jag hoppades på en fin rekonstruktion av dräkten i den vikingatida båtgraven, grav 36, från Gamla Uppsala, som jag skrivit om tidigare. Efter bilder från facebook så hade jag tappat hoppet lite om den, men ville ändå se utställningen med egna ögon.

Utställningen heter Viking couture och är en blandning av arkeologi och moderna kläder inspirerade av vikingatiden. Syftet, som stod i inledningen, är att nå ut med en bild av vikingatiden som bygger på ny forskning men som, enligt utställningstexten, kanske inte stämmer överens med den nationalromantiska bilden av ”vikingen”. Textilarkeolog Annika Larsson har samarbetat med en modeskapare och slöjdhantverkare och vill genom dräkten ifrågasätta gamla sanningar om vikingatiden tillsammans med Enköpings museeum. Jag kommer inte gå in på de nyskapade modeplagggen. 

Lite suddig bild tyvärr men vill ändå visa att utställningen är fint presenterad på Enköpings museum! 

Även om första bilden, av Vera Olsson, inte har så mycket med Gamla Uppsalagraven att göra så tycker jag om måleriet. Masken är efter ett fynd från Hedeby och dräkten en tolkning av det ryska fyndet från Pskov. 

Programförklaring och presentation av utställningen

Grav 36 från Gamla Uppsala 

Flera olika spännbucklor visades, men det stod inte var de kommer ifrån.

I texten brevid står det att spännbucklor endast hittas i gravsammanhang, men det stämmer inte utan de finns även som trasiga boplatsfynd, b.la. från Helgö och Birka. 

Det här är spännbucklan från grav 36, men det stod inte i utställningen.

Jag antar att det kommer mer om spännbucklorna från Larsson, men jag hittade bara en bild med infon om rött i lagret mellan spännbucklorna. 

Fantasifull och fin målning av Vera Olsson av båtgraven, grav 36, från Gamla Uppsala.

Målningen av graven är verkligen fin! Min invändning mot den är ändå att det inte tagits hänsyn till hur smyckena låg i graven när de påträffades. Inte heller är det rätt textilier med. Nävret saknas bland annat och vad jag vet så fanns inga brickband i graven.  

Störst intryck på mig gjorde de utställda djuren – tuppen och hunden – som påträffats i graven. De var iof utställda under en säng i den ”rekonstruerade” graven. Det såg lite märkligt ut med tanke på att det var en båtgrav. 

Märkligt! I texten jämförs kvinnan med ”Dödens ängel” som enligt Ibn Fadlan hjälpte till med begravningen av en storman längs med Volga 921-22, men utan källhänvisning till Ibn Fadlans text. Kvinnans koppling till sömnad av sidenkläder görs och de textilredskap som kvinnan i grav 36 fått med sig. Många kvinnor begravdes under vikingatiden med sax och nålhus. Men jag tror inte att kvinnan från Gamla Uppsala ska jämföras med en trälkvinna (måste kolla upp källan igen) som tog hand om begravningsceremonier på resor i österled, även om Dödens ängel naturligtvis också var en spännande människa. Det görs även andra kopplingar till och tolkningar av gudgubbar och små valkyriabilder med källtexter på ett nytt sätt, men utan källan utskriven. 

Trots allt fint att få se djuren, även om inget annat stämde. Hoppas i allafall att det är rätt skelett. 

Tuppen från båtgrav 36, Gamla Uppsala.

Tuppar i arkeologiska fynd, i den fornnordisks mytologin, i Ibn Fadlans beskrivning av en vikingabegraving och hos Saxo Gramatticus beskrivning av när en speciell kvinna tar huvudet av en tupp och kastar in över muren till dödsriket, brukar jag berätta om på mina guideturer. 

I en utställningstext så jämförs hunden med en schäfer.

Hanhunden – kanske en vägvisare till dödsriket.

Sporre på tuppbenet och hundens penisben.

Brickband med kufisk text

Något som de nog menar utmanar bilden av vikingen är att de skulle ha inspirerats så pass av östlig religion att de tagit med sig den hem – tex att de ska komma till ”Paradiset” när de dör, att de dyrkar Oden som var en asagud från Asien, och att de skrivit Allah och Ali invävt i brickband som böner. 

Banden ifråga är fynd från Birkagravar. 

Här är tolkningen som visas i utställningen. Det blir Allah om motivet spegelvänds och byggs på lite på sidorna.

Två nytillverkade brickband av Karolina Pallin.

Här är ett utsnitt av en tegelvägg i ett mausoleum från centralasien, som verkligen är likt brickbanden, men hon skriver inte ut hur gammalt det är eller vilket det. Jag har googlat och hittat ett Samanidiskt mausoleum, men ingen bild på insidan. 

Problemet är inte att möstret ursprungligen skulle vara en kufisk, islamsk text, utan det att hon lagt ihop bitar och sedan spegelvänt det hela, plus att hon menar att det är vävt av vikingar som en islamisk bön. Jag vet inte vad en muslim skulle tycka om att Allah av kapats och spegelvänts… 

Jag har letat upp och ringat in delar på Birkabanden jag tror hon tittat på (har ännu inte kommit något vetenskapligt att läsa).

Mina streck är de orangea och det utanför är det hon fyllt i.

Den här biten har hon lagt till på ett annat band.

Det finns definitivt delar som liknar kufiskan och jag tycker bara det är kul! Det är en i så fall en spännande upptäkt! Men hon och museet kunde ha presenterat det lite bättre i utställningen! Det blir ju urskumt när hon lagt dit delar utanför bandet! Jag undrar tex om det fanns band med mer text på i det Samanidiska området osv.? Antar att om jag kritiserar hennes tolkning så blir jag en nationalromantiker i hennes ögon.  
Hon kopplar ihop sidenhandeln från Sogdiskt, senare Samanidiskt, område med Sverige men det är inte nytt eller okänt och om jag minns rätt så är ca 90 % av alla vikingatida silvermynt från det området, öster om Kaspiska havet, och flera andra föremål. Naturligtvis blev vikingarna inspirerade av saker och människor de mötte – och det är inte heller nytt. Det finns tex. flera föremål med ”Livets träd” på. Att asagudarna troddes komma från Asien, och när i så fall, är ytterligare något hon kunde presentera lite forskningshistorik kring. Men det är ingen nationalromantisk mardröm att föremål, siden och idéer kommit hit österifrån med vikingar! Eller att kanske endel människor kommit hit också! 

Sidentyger och DNA

I utställningen är även Valsgärdegravarna med på ett hörn och några sidenfynd från dem visas. Det kommer snart en ny publikation om dem och textilierna i båtgravarna. Sen hae de även tagit DNA-prover för att se om människorna begravda i Valsgärde är från öster, men jag var för trött för att orka titta på den digitala skärmen idag. Dna används mer och mer för att se människors ursprung och jag undrar hur det kommer bli i framtiden med DNA forskning? Känns inte helt enkelt… 

Sidenfynd från Valsgärde. Det ena med lagda silvertrådar och det andra samitum.

En rekostruktion av kragen från Valsgärde fanns med, tillverkad av brodören Patricia Liljendal.

En bild på sidentygsmotivet av persiske prinsen  Bahram Gur fanns med. Ett tyg som klipps i bitar och sytts på plaggen i graven i Pskov. 



Så vad tycker jag? 

Det var kul att se fynden och rekonstruktionerna! Jag önskar att hon skrivit ut källorna, att hon inte blandat ihop saker och källor utan att beskriva var de kommit ifrån, som tex Hedebymasken och ”Dödsängeln”. 

Om nya rön om båtgrav 36 görs, ställs ut och presenteras som en sanning då tycker jag att det är det en stor miss att inte utgå från det faktiska fyndet. Det är nog det jag är mest besviken på och det blev bara ett missat tillfälle att få ut något bra och pålitligt till allmänheten – för Larsson har ju förmågan att få igång allmänhet och tidningar! 

Hon kunde i det här fallet även presenterat brickbanden bättre och vetenskapligt utan att använda det för att vara ickenationalistisk. Då blir vikingatiden bara politik! Hennes önskan om brygga mellan forskning och allmänheten blir för svag helt enkelt och ett underskattande av den allmänhet som redan är intresserad och kunnig. 

Det var annars verkligen fint att få se djuren från graven och det finns mängder mer att lägg till om textil, handel, diplomatiska gåvor av klädesplagg mm. Men jag vill återkomma till djurmaskerna snart i allafall. 
Kram

Lästips:

Agnes Geijer,  1938. Birka III. Se Brickbanden.

Enköpings museum: http://enkoping.se/underwebbar/enkopings-museum.html här.

Samanid mausoleum https://en.m.wikipedia.org/wiki/Samanid_Mausoleum

Sogdia på Wikipedia. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Sogdia här

Samanid empire på Wikipedia. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Samanid_Empire här.

Stringgeek, Carolyn Priest-Dorman, blogg. Skriver om tolkningen om brickbanden. http://stringgeek.blogspot.se/2017/10/viking-age-tablet-weaving-kufic-or-not.html?m=1 här.

Pressmeddelande om banden från Uppsala universitet. http://www.uu.se/nyheter-press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=4018&area=3,8&typ=pm&lang=sv

Artikel om banden i Heritage Daily. http://www.heritagedaily.com/2017/10/viking-age-script-deciphered-mentions-allah-ali/117060

Nyheter från BBC om banden. http://www.bbc.com/news/world-europe-41567391 här

Tillägg vartefter:

Stephennie Mulder, twitterinlägg, https://mobile.twitter.com/stephenniem/status/919897406031978496 här.

Nytt inlägg i Digg. http://digg.com/2017/viking-textile-allah-debunked här.

Och nu kom det svar från Uppsala universitet till Sveriges rafio att Annika Larssons forskning är preliminär. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6801335&autoplay=true här.

Annika har svarat att texten kan läsas som en rebus… https://www.rt.com/news/407018-allah-not-viking-burial-clothing/ här 

Första yogalektionerna idag! 

Jag är så tacksam!!! Det var så nervöst och härligt på samma gång. Jag är så glad över utbildningen jag går, att få möjlighet att utvecklas i en tillåtande miljö med omtänksamma människor! 

Lite förpyssel inför höstlovet på Medelhavsmuseet – xo!

Hatha-yogapasset 10.30 var inte planerat, hoppade in för en annan tjej, men det gick trots allt. Jag ritade steckgubbar hela kvällen igår… 🙂

Slowflow 15.15 insåg jag var svårare än jag tyckte att Hatha var, när jag väl skulle börja. Kankse för att det var mitt eget planerade pass, så är tacksam att de som kom på passet var vänliga och öppna för att jag provade det jag tänkt. 

Underbart att få dela med mig av det vi lärt oss och att får chanta OM med andra. Tänk alla yogalärare som under tusentals år suttit inför en grupp med människor och börjat prata om yoga… Det svindlar lite i magen. 

Känns som om jag kommit ut på andra sidan idag 💓

Kram

Mormor Aina

💕 Min mamma sorterade lite papper och hittade en teckning jag gav till min mormor när jag var liten. Jag undrar hur gammal mormor var när fotot togs? Förmodligen är hon yngre på fotot än vad jag är nu. 

Jag ritade teckningen 1980, ser det ut som, efter ett fotografi, men jag tror inte det stämmer. Kan det ha varit -86 eller 88? Jag trodde hur som helst inte jag var så duktig eftersom jag bara ritade av ett fotografi… Idag tycker jag att jag var jätteduktig som ritade så trots allt. Jag ritade av alla möjliga ansikten under flera år och jag är så glad att mamma hittade den!

Mormor föddes 1922 i Sangis i Norrbotten och hon kallades ”Ollesaina” efter gården de bodde på. 

Kram

Ett tigerögaägg

Jag har ju lite svårt att meditera och med min entusiams inför yogalivet och att fortsätta rensa ut saker så säljer jag en massa saker och ger bort resten. Så idag skulle just till att lägga ut det gamla stenägget, som legat och dammat, på Tradera och började undersöka vad det kunde vara för sten…

Gahh! Det är ett meditatiomsägg av tigeröga! En ”antik” skyddssten för att hitta balans i livet samt att stärka hälsomönstren i kroppen, hjälper drömmar att omsättas i handling, skärper intellektet och logiken samt är stöd för att ta sig till ljusare platser från mörkret! 

Hm, nu kan jag ju inte sälja ägget… Jag måste ju använda det istället. 

Tänker om jag använder den så är det i allafall en sak mimdre som ligger och dammar… 

Kram

Pavamana mantra – ett mantra för fred med mig själv

Pavamana mantra är ett fredsmantra från texten Bṛhadāraṇyaka Upanishad (1.3.28). Jag tycker mycket om den och jag gillar att jag kan chanta eftersom jag inte kan sjunga. Det spelar ingen roll hur illa det låter när jag ljudar mantrat, bara jag använder rösten och känner ljudet i kroppen och gör det med medvetenhet och som en gåva 🙂  

Så fredsmantrat är ett sätt att bli vän med mig själv, mitt sinne. Få fred med mig själv helt enkelt, då jag alltid varit lite för hård mot mig själv och varit, och fortfarande naturligvis delvis är, självdestruktiv. Förändring kommer inte över en natt 😌 Det tar tid och arbete att ”kontrollera” sinnena – att bli vän med dom – är Pratyahara. Pratyahara är den 5e delen av Patanjalis ashtanga yoga. 

Allan och jag på nattmarknaden i Goa för några år sedan.

Jag har sökt länge efter en livsåskådning, en religion, ett sätt att förstå världen och min plats i den, men jag har inte hittat det jag sökt. Jag har sedan ett tag tänkt på mig själv som en ”hedning”, men jag har förstått att jag är en ”panteist” och det är inte samma sak som att vara en hedning – det är istället tanken att den gudomliga energin finns i allt (Tack Andreas). Nu är jag är den sökande som söker mig själv – en yogi, eller snarare femininformen yogini, i puppastadiet 🙂

 असतो मा सद्गमय ।
तमसो मा ज्योतिर्गमय ।
मृत्योर्मा अमृतं गमय ।
 शान्तिः शान्तिः शान्तिः ॥


Translittererat:

OM asato mā sadgamaya
tamasomā jyotir gamaya
mrityormāamritam gamaya
Oṁ śhānti śhānti śhāntiḥ


Uttalet:

Om Asato Maa Sad-Gamaya
Tamaso Maa Jyotir-Gamaya
Mrtyor-Maa Amrtam Gamaya
Om Shaantih Shaantih Shaantih


Orden:

āmṛtaṃ  = dödlighet 

mṛtyor = död

jyotir = ljus 

tamas = mörker

sat sanning och ordet för osanning är en negation med a framför som asat.

Sanskritordet sat, som betyder sanning, eller ”det som är verkligt”, har stor betydelse och innehåller även ”det Absoluta”, Brahman. En ”Satsang” är som en föreläsning där läraren, gurun, berättar och eleverna frågar. 


Engelska:

Leed me from the unreal to the real,

from darkness (ignorance) to light (knowledge)

and from death to immortality

Om, peace, peace, peace.


Svenska:

Led mig från det overkliga till det verkliga

Led mig från mörkret till ljuset

Led mig från döden till odödligheten

OM fred fred fred

💕

Jag börjar lära mig vad som är bra för mig och var jag ska sätta mina gränser. Det känns bra. Det är så mycket spännande i det här 🙂 och bara Mrytor, döden, går att fördjupa sig i och tolkningarna är många. 

Här är en tolkningsförklaring av vad den verkligen betyder från Bhakti marga 🙂

“God, please lead me to the understanding that I am not the limited body, mind and intellect, but I am, was and always will be that eternal, absolute, blissful consciousness”.

Lyssna:

Youtubeklipp med Swami Niranjanananda on ”How You control the Mind…: https://youtu.be/Ll5Z8m8YOoM här.

Lästips

Pavamana mantra https://en.m.wikipedia.org/wiki/Pavamana_Mantra här.

Bṛhadāraṇyaka Upaniṣad (1.3.28), wikipedia här och Sacred texts, http://www.sacred-texts.com/hin/sbe15/sbe15054.htm här.

Yogamagazin of the Bihar school of yoga. http://www.yogamag.net/index.shtml

Bhakti marga, https://bhaktimarga.ie/asatoma-sadgamaya-lyrics-meaning/