Kategoriarkiv: Runor

Runlek

Tillverkar runor att ”leka” med på Vikingasommar i bra samarbete med min nya arbetskamrat. Det blir en del av Heimdalls station, guden som lärde människorna om runor och en av runätterna är döpt efter honom. 

Jag undrar just hur många som kunde läsa och skriva med runor under vikingatiden? Det finns ju små runpinnar på ben, tex. matrester, nästan som små sms…

Det kommer bli en toppensommar med alla nya museipedagoger som ska jobba <3


 

Kram

Tingsplatser och domar

För 31 år sedan var jag på en bar i London som hette ”Dingwalls”. Tror den låg i Camden 🙂 Ett tag senare fattade jag att det är samma sorts namn som det isländska Thingvellir – Islands viktigaste tingsplats! En tingsplats är en mötesplats under vikingatid och medeltid där fria människor var med och bestämde i samhället och beslutade om lagar och straff eller olika viktiga gemensamma beslut. Ordet lever kvar idag i tex. ”Landsting” och ”Tingsrätten” och vi har i Norden kvar lagliga rötter som inte har sitt ursprung i den romerska rätten. 

För många år sedan guidade jag en grupp som kommit till Björkö/Birka med Islands dåvarande talman. Jag var jättenervös, för det var mycket ståhej runt det hela, men jag fick en fin bok som tack.

I en handskrift från 1130, Íslendinabók, berättas det om när Alltinget grundades på Thingvellir, Tingvalla, år 930 och det är idag den äldsta riksdagen i världen som fortfarande är igång! De som flyttade till Island hade i och för med sig den germanska tingstraditionen, så innan Alltingets grundande höll de ting runt om på Islands, i häraderna där tingsmännen följde en Gode, men när landet växte så behövdes det ett övergripande ”Allting”. Efter ett tag blev det blodiga stridigheter mellan familjer om lagar och annat så år 1262 blev Norges kung även kung över Island. 

Arkils tingsplats i Vallentuna. Foto: I. Berig, creative commons, Wikipedia.

Tingsplatsen i Gulde, Sleshwig-Holstein. Foto. Creative commons, Wikipedia.

Det finns massor av tingsplatser i Sverige. Gotlands motsvarighet till Alltinget samlades tex. i Roma, där Roma kloster sedan byggdes. Andra ortnamn är tex. Tingstädeträsk på Gotland eller Tingstaden på Färingsö Mälaröarna. Fornlämningar som kopplats till tingsplatser är även bl.a. sk. ”domarringar”. 

Anunds hög. Foto: Linda Wåhlander.

Även områden vid högar verkar ha fungerat som tingplatser, sk. ”tingshögar” och en som nämns i källor på 1300-talet är Anunds hög utanför Västerås. Det har nyligen gjorts arkeologiska undersökningar på platsen.

Även i den gamla Poetiska Eddan finns lite om tinget 🙂 I Havamal 61 står det: 

Till tings må man rida tvagen och mätt, om man ock ej är alltför välklädd; för skor och byxor skall man ej skämmas, ej heller för sin häst.

Det vill säga hur fula och slitna kläder du än har på dig och hur gammal eller sliten häst du än har, så är du fri och får vara med och bestämma på tinget, men ren och mätt är bra att vara när du ska dit! 

I den långa forskningshistorien har det mest skrivits om män och tinget, men de forskare som läst förstahandskällorna har även läst om jordägande (odal) kvinnor som var med  och var fullvärdiga deltagare vid tinget. Fem grupper av kvinnor som var med vid tinget var: 1. änkor, 2. ringkvinnor (ogifta utan nära manliga släktingar), 3. kvinnor i luven på andra kvinnor, 4. kvinnor som hade hand om ett hushåll om tex. mannen inte kunde komma samt 5. kvinnor som deltog som agerande vittnen under tingsförhandlingarna på samma vis som männen. 

Att vara vittne gällde, i Frostatinglagen, vid något så viktigt som mord gällde även manliga och kvinnliga trälar samt barn över åtta år. 

En ”vall” att träffas på – på gården på Historiska har vi Arkils-tingstad rekonstruerad med runstenar och allt. 

En dag 2013 hade vi stridsuppvisning i rekonstruktionen, under Vikingasommar 🙂 Det var kul och mycket uppskattat!

Så här kan vikingakrigare ha sett ut.

Max och Fredrik slåss till döds…

Fast på låtsas <3 

Det gick bra. Sämre gick det nog för en del som blev dömda på tinget. Ibland kunde de bli fredlösa och bli av med sina ägodelar och mark – det var det som hände med platsen där Thingvellir blev till, dvs. han som ägde området blev av med sin mark och då kunde den användas som gemensam tingsplats… På 1200-talet inrättade Birger Jarl ”tingsfrid”, brott som begicks, då fick strängare straff än vanligt. 

Lästips:

Arkils tingsplats i Vallentuna: 

Stockholms länsmuseum http://old.stockholmslansmuseum.se/upptack_lanet/arkils-tingstad/ här.

Wikipedia https://en.m.wikipedia.org/wiki/Arkils_tingstad här.

Thingvellir på Island http://www.thingvellir.is/english.aspx här.

Allting https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Allting här.

Sanmark, A. 2014. Women at the Thing, I: Vikingatidens kvinnor. Coleman, N. &Nanna Løkka. Red.

Avhandling om rättsplatser i Skåne för den som vill fördjupa sig: Svennson, O. 2015. Nämnda ting men glömda. Här

Havamal 61. Den Poetiska Eddan. I översättning av Björn Collinder. 

Wildte, F. 1926. Tingsplatserna i Sverige under förhistorisk tid och medeltid. Fornvännen. Här

Sanmark, A. & Semple, S. 2008. Tingsplatser i det vikingatida och medeltida Sverige. I: Populärarkeologi 2.

Runstenspyssel

Någon helg i höst blir det möjligen lite runstenspyssel på Historiska 🙂 Vi hann bara ha det en helg i våras och till då gjorde jag den här… 😉 Minns inte vad jag planerat att skriva i fortsättningen på slingan… 

Skulle vara kul att göra i lera också och måla. 

Kram

Farstastenen, näckrosor och fåglar

Igår var vi till Farsta och hälsade på en kvinna jag jobbat med – en av Birkas bästa guider! Hon hade lite böcker till mig och vi passade på att gå till Farsta gård och äta lunch 🙂

Undrar vilka de var, Tore, Sven, Vinut och Helga, de som bodde här för 1000 år sedan!

+ þuriR + auk + suaen + litu + raisa + stain + at + uinut + baurþur + sen + sun * hlku *

Tore och Sven lät resa stenen åt Vinut, sin broder, Helgas son.

1600-talsgård! Superfint och god mat!

Parken är också fin! Efter lunch gick vi ner till sjön och det var så vackert med näckrosor och fåglar! Bladen ser ut som hjärtan ? 

Love 🙂 på räcket.

Familjen på bryggan…

Vilade en stund i gräset och sedan åkte vi hem igen. 

Kram

Farsta gård här.

Mer om runstenen hittar ni på Wikipedia – Sö 290.

Föredrag om forntida dräkter för Badelunda Hembygdsförening i lördags

Föredraget hölls på Anundshögs café och jag gjorde en ny powerpoint med massor av foton. Är glad att jag fotat så mycket genom åren! Det är alltid lite nervöst att göra något nytt och jag tänkte mycket på formen för föredraget.

image

Föreningens reklam på facebook blev fin.

Vi kom dit lite tidigt så vi hann gå runt bland de emorma skeppsättningarna intill högen!

image

image

image

Anundshögen är den största i Sverige med sina 9 m i höjd och 64 m i diameter. Uppsa kulle är också 9 m hög men bara 55 m i diameter. Det är inte helt klart vilken Anund i historien det rör sig om.

image

Runsten som omnämner Folkvid, Heden, Anund och Vred.

image

Runsten Vs 13, Västerås.

Jag hade med mig kläder och smycken som de fick titta på efter föredraget och dessutom var jag klädd i vikingakläder ?

image

image

Min skiss på dansk bronsåldersdräkt.

Det var en bra grej att ha föredrag och sedan lunch för sin förening. Mamma och jag kunde dock inte stanna den här gången för vi hade Smulan med oss. Lättare när det går att sitta ute. Det blev hur som helst en liten dagsutflykt och vi får göra om det någon kväll i sommar när det är guidetur.

Lästips:

Badelunda hembygdsförening

Anunds hög

http://www.anundshog.se/artikel.asp?strukturId=226&artikelId=984

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Anundshög

Runstenen VS13, Västerås

Pdf om runstenen

Jötunvillur – runkod som knäckts

Att runa betyder hemlighet berättar jag om nu och då, men att de även användes för att skriva kod när de skrev, eller lekte med, runorna brukar jag inte berätta så ofta. Runorna har ju olika namn och nu har en norsk runolog, Jonas Nordby, knäckt koden ”jötunvillur” som jag inte ens kände till. Det var en nyhet 2014, men jag missade den…

Tänk om de lärde ut runor lite som i en skola, där runnamnen skulle memoreras, och om alla då kan läsa och skriva så går det ju inte längre att skicka hemliga meddelanden… Men om två personer, eller familjer, kommer överens om en kod så blir det ju hemligt igen 🙂 Kodknäckaren menar dock att han tror att koden mest var till för att lära sig runnamnen.

image

Photo: Aslak Liestøl/Museum of Cultural History, University of Oslo, från www.sciencenordic.com/mysterious-code-viking-runes-cracked, se nedan.

Här är runpinnen med två mansnamn i både vanliga runor och i jötunvillur.

image

Runkoden jötunvillur går ut på att byta ut runtecknet med det sista ljudet i runnamnet. (Illustrasion: Jonas Nordby, från forskning.no, se nedan).

image

På det här runbenet står det Kyss mig i kod. Hemlig kärlek i Sigtuna kanske? Dateringen är 1100-1200-tal och skrivet i den vanligaste medeltida runkoden (cipher runes). En variant kallad isrunor. (Photo: Jonas Nordby).

image

Sifferkoden är ett system som delar in runealfabetet i sina tre delar/rader. Antal streck på vänster sida av tecknet visar vilken del av runealfabetet man skall leta sig fram i. Strecken på höger sida berättar vilken placering runan har i sin /delrad (Illustrasion: Jonas Nordby, från forskning.no, se nedan)

Sifferkod 🙂

image

Det här runbenet från hamnen i Bergen är roligt då linjerna i skäggen utgör det kodade meddelandet! Vad står det, undrar jag? (Photo: Aslak Liestøl/ Museum of Cultural History, University of Oslo).

Kram

Lästips:
http://sciencenordic.com/mysterious-code-viking-runes-cracked

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Jötunvillur

http://www.theguardian.com/books/2014/feb/12/ancient-viking-code-deciphered-runologist-jotunvillur

http://forskning.no/arkeologi-historie-sprak/2014/01/loser-vikingenes-runekoder

Apotropeisk mask eller Oden?

Dansk runinskription nr DR 66 med en ansiktsmask – men vem? Är det Oden eller en apotropeisk mask som ska hjälpa till att jaga bort onda andar?

image

Aarhus, DR 66. Wikipedia.

Runstenen, från Aarhus i Danmark, är till minne av en man som dog i strid under vikingatiden ”när kungar stred”! Stenen dateras till ca år 1000 och den ska vara utställd på Moesgårds museum. Fyra män reste den över en femte som hette Fúl ( 🙂 ) och de var vänner i ett félag – alltså vikingatida ekonomiska partners! (se länken nedan till Wikipedia för referenser).

Översättningar från wiki, Samnordisk rundatabas:

A: kunulfR auk augutr auk aslakR auk rulfRrisþu
B: stin þansi eftiR ful fela(k)a sin iaR uarþ ( ) …y– tuþr
C: þo kunukaR barþusk

Transcription into Old NorseEdit

A: GunulfR ok Øgotr/Øþgotr ok AslakR ok RolfR resþu
B: sten þænsi æftiR Ful, felaga sin, æR warþ … døþr,
C: þa kunungaR barþusk.

A: Gunnulfr and Eygautr/Auðgautr and Áslakr and Hrólfr raised
B: this stone in memory of Fúl, their partner, who died
C: when kings fought.

Min översättning till Svenska:

A: Gunulfr och Augutr och Aslakr och Rolfr reste
B: den här stenen efter Ful, félagarn sin, som dog
C: då kungar stred

image

Jag tycker om smycken med fornnordiska motiv och det här är mitt nya hänge i silver 🙂 Jag tycker om att den har som små horn på huvudet!

image

Lund 1, DR314, även kallad Lundagårdsstenen. Wikipedia.

Här är en liknande mask på Lundagårdsstenen, som står på Lunds universitetsbibliotek och som Ingrid Gustin skrivit om. Hon går igenom olika tolkningarna av ”masken” och de går vida isär! Masken har tolkas som Oden, ett ansikte, en skrämselmask, Tor och även som Kristus (se lästips). Själv föredrar jag tolkningen att det är Oden, men det gäller att vara öppen för olika möjligheter 🙂

image

Stenen från Skjern. Wikipedia.

image

Sjellebrostenen i Danmark. Wikipedia.

image

Hunnestad 5. Wikipedia.

Det verkar finnas en hel del stenar med denne skeggige figur!

image

Västra strö i Skåne, DR335. Wikipedia.

image

Släbro, Sö 367. Wikipedia.

Vi kommer inte veta med säkerhet vad det är för figur vi ser, men fin tycker jag att den är! Kanske användes den som en motvikt mot den nya kristendomen i slutet av 900-talet och början av 1000-talet? Kanske fick den allsmäktige Oden en ny version som den allsmäktige Kristus? Vem vet?

Tipstillägg från Roger Wikell:

image

Sö 167, Landshammar, Spelviks socken, Rönö härad, Nyköping. Se Kulturbilder.wordpress. under lästips.

På Sö 167 är en far som rest sten över sin son och sonen nämns som en god ung man.

uiniutr : raisþi : stain : at : kuþmunt • sun • sin trik • kuþan

Vinjut reste stenen efter Gudmund, sin son, en god ung man.

Här en till:

image

Sö 112, Kolunda, Stenkvista socken, Österrekarne härad, Eskilstuna. Kulturbilder.Wordpress.

Den här, Sö112, i gråsten är ristad av Traen i långkvist- och lönnrunor.

: u(i)[k]tirfR : auk : tiarfR : raisþu : stain : þans[i :] at : þurkil : faþur : sin þrutaR [þi]akn •

Vigdjärv och Djärv reste denna sten efter Torkel, sin fader, en kraftkarl.

Kram

Lästips:

Runsten 66 från Aarhus: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Danish_Runic_Inscription_66

Félag: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Félag

Samnordisk rundatabas: http://www.nordiska.uu.se/forskn/samnord.htm

Ingrid Gustin, 2015. Runsten på resa -Lundagårdsstenen från vikingatid till nutid. Går att ladda ned en pdf. Ingrid Gustin har skrivit om stenens historia och sammanställt tolkningar av dess motiv.

Tipstillägg från Roger Wikell – Tack!

Sö 167:
Jes Wienberg, Kulturbilder WordPress.
https://kulturbilder.wordpress.com/2015/06/12/runstenar-sodermanland-so-167/

Sö 112: https://kulturbilder.wordpress.com/2014/07/19/runstenar-sodermanland-so-112/