Category Archives: På museum

Var på vernissagen för “Återskapat 1471” på Medeltidsmuseet i onsdags

Jag går inte så ofta på Vernissager men nu ville jag gå till Medeltidsmuseet museet igår, för Amica och Maria på Historical textiles, med flera som är med i S:t Olof Gille, har jobbat med utställningen om 1471 och återskapande – Reenactment – och det är så kul att detta lyfts då mycket kunskap kommer av att återskapa och inte endast från traditionell forskning.

Amica Sundström, Maria Neijman och Henrik Sumanen plus en fjärde jag inte vet vem det är.

Att lära känna materialen och hantverken är en viktig källa till kunskap och förståelse av det som varit. Plus att det är roligt 🍓😊🤗

Sängen

De har bland mycket annat skapat en medeltida säng med textilier och allt och den är så fin!!! De har vävt och sytt alla textilier till sängen och låtit ta fram träsängen.

Bandvävning med tofskant!

Så fint 💖

Dräkt

Särk med igensytt amningshål, som skulle kunna vara en möjlighet. De har ställt ut sina egna kläder.

Textilmonter

Textilmomtern med utlånad medeltida socka från Historiska 👌

Ett medeltida sykitt med glättsten och allt samt medeltida nålar i original från Themsen. Det finns tydligen drösvis vid lågvatten!!! (Lite repigt glas bara) .

Växtfärgning

Amicas och Marias fantastiska växtfärgning! Medeltidens färger!

Korgar

Korgar som är okej på medeltiden är de av pil.

Medan de här är mycket senare.

Skor

Nyfunnen lädersko från Slussenutgrävningen 2018 💖 Formen tyder på 14-1500-tal.

Och skotillverkningsredskap! Det finns även en film att se med tillverkningen.

Medeltida krigare

Det finns även en sektion om vapen och krigare, men jag var lite för dålig för att stanna längre.

Ska gå tillbaka vid tillfälle 🌺

Kram

Krigarkvinna från Norge

Har fått lånat ett foto av Astri Bryde, som hon delat FB från invigningen av det nya utställningen “Vikingr” på museet i Oslo. Tack 🌺

Är lite chockad över hur de ställt ut denna kvinna… Har tänkt på det sedan jag först såg det. Jag borde ju vara van vi utställda döda personer… jag jobbar ju med det.. . Men säg att vi skulle ställa ut en same så här… Eller en aborigin… Jag vet inte, men det känns fel i maggropen.

Kvinna från Solør begravd med vapen. Foto: Astri Bryde.

Vad tycker ni?

Men vill dela i alla fall. Det är intressant med kvinnor och vapengravar – möjliga krigargravar. Jag undrar ju vem hon var…

Charlotte Hedenstierna Jonson har med graven i sin senaste artikel i den supplimenterande pdf:en:

The first is grave C22541 from the Nordre Kjølen farm at Åsnes, Solør in Norwegian Hedmark, a mound burial excavated in 1900 (Hernæs 1984).

A supine body lay with a double-edged sword of Petersen type M by the left side, its hilt by the hip and the point near the face (an unusual position). Arranged around the body lay an axe of type G, a shield boss, five arrowheads, a bent lancehead, a whetstone and an iron file. A bridled horse had been placed at the foot of the grave. The artefacts suggest a typological date of the mid-900s, similar to Bj.581.

The skeleton was immediately assessed as biologically female (Guldberg 1902), and interpreted as the first excavated example of a shield maiden, hitherto only known from the medieval texts (Mørck 1900).

A later osteological report by Per Holck (in Hernæs
1984: 37–38) also supported the sex determination and concluded that this was a woman who had been of very slight build, about 1.55m tall and 18–19 years of age when she died.

Kram

Lästips:

Price, N. , Hedenstierna Jonson, C. , Zachrisson, T., Källström, A., Storå, J., Krezewińska., Günther, T., Sobrado, V., Jakobsson, M. och Götherström, A., 2019. Viking warrior women? Reassessing Birka chamber grave Bj.581, I. Antiquity vol. 93, Issue 367, s. 181-198.

https://www.cambridge.org/core/journals/antiquity/article/viking-warrior-women-reassessing-birka-chamber-grave-bj581/7CC691F69FAE51DDE905D27E049FADCD

https://doi.org/10.15184/aqy.2018.258 här.

Unnas sten, rest över hennes son Östen

Vi har ni placerat Unnas sten i entréhallen umder tiden som vikingautställningen görs om.

Unna lät uppföra vård efter Östen, sonen sin, som dog i vita våder. Gud hjälpe hans själ”.

Tänkte först att den ser lite intryckt ut i hörnet, men samtidigt så är det ju fint. Den har ju rullstolar, barnvagnar och Speaking memories som sällskap 💖

Att få barn som dör för tidigt, att minnas innan det är för sent 🌺 Att kämpa ett helt liv.

Kram

Nya skyltar för Grek-Rom

Som ni vet så jobbar jag fortfarande på Medelhavsmuseet ibland och igår möttes jag av Fredrik och de nya skyltarna 👌💖 Första skylten svarar på den vanligaste frågan från besökare 😄 “Var är snopparna?” Vet inte hur många gånger jag svarat på det!

Skyltarna har vinklats ut något på vissa podier, vilket gör det lättare att läsa.

Andra vanligaste frågan är naturligtvis också med 🙂 “Var är näsorna?” 👃

Några skyltar blev inte så lättlästa för alla… Den här sitter lite väl högt. Å andra sidan så sitter endel lite väl lågt… så så kan det bli.

Ett förstoringsglas kan behövas här och där. Men texten finns i allafall!

Amforan ser ut att ha två ben… 😄

Otroligt skönt att slippa de lösa utställningstexterna! Nu går det att hitta bättre vad föremålen är för något utan att behöva leta i de lösa texthäftena!

Snygga väggskyltar. Undrar vad de är tryckta på? Blev lite förskräckt bara över att Dionysoshuvudet var borta, men han är hos konservatorn.

Palatsreliefen är en kopia. När Daesh slog sönder de som är kvar grät jag framför nyheterna. Ibland är det skönt att kulturlämningar ändå är utspridda över jorden som mänsklighetens minnen och för omvådnad.

Den här skylten har mycket text och jag älskar det. Ibland underskattas besökaren i tron om att de inte orkar läsa så mycket. Men valmöjligheten är ju nyckeln. Vill jag inte läsa allt så behöver jag ju inte det.

Främre orientenföremålen har nu fått en lite mer permanent monter igen. Liten men med så fina föremål 💖

Skylten här blev i Cypernutställningenandan.

Det med texter på ett museum är en konstant svår fråga. Hur ska de se ut, vad ska stå på dom, hur mycket eller lite, vilken font är lättast att läsa, i vilken höjd ska det sitta, vilket språk ska användas? Ska de sitta fast eller vara lösa?

Jag tycket någonstans att det viktigaste är innehållet och att de sitter så det är lätt att hitta texten till föremålet som jag vill läsa om. Nu gör det det 🌺 även om det är lättare att vara lång vid vissa montrar och kort vid andra och att synen är på topp.

Kram

Eskelhemfyndet utställt igen

Igår kom det otroliga fyndet som hittades i en åker på 1800-talet- ett depåfynd från Eskelhem på Gotland – upp i bronsåldersrummet i utställningen Forntider på Historiska. Vi har väntat på det länge!

Det är en hästutrustning för två små, små hästar som dragit en vagn på bronsåldern – Gotlandsruss. Den dateras till VI under bronsåldern, 700-500 f.Kr, dvs. precis innan förromersk järnålder. Tillsammans med hästutrustningen hittades även en bälteskål för en kvinna.

När hästarna rörde på sig så rasslade hängande metallbleck på plattorna. Kanske var de med i någon fin parad. När smyckena var nya i brons så var de ju som glänsande guld.

I montern ligger även andra dräktföremål på sidorna.

Mats Vänehem har ritat det fina hästparet till skylten.

Rasselplatta eller Solsymbol? Foto: SHM.

Kanske är det en solsymbol med solens strålar som stålar ut från mitten. Den tolkas i allafall som det. Skivan var sönderbruten innan nedläggningen i depån.

Detalj med små ankor. Foto: Tania Muñoz Marzá, SHM.

Den fina skivan har tolkats som en symbol för solkulten i Sverige och tänks, redan av Oscar Montelius, ha suttit på själva vagnen, även om inte vagnen hittats. En liknande skiva har hittats i Kurum, Tryserums socken 1987 och totalt i Sverige ska det nu då ha hittats fem stycken “solskivor”.

Ett av de andra fynden är från Härnevi prästgåd från 1902. Då grävdes ett dike på Prästgårdens mark och det hittades en lekrika och i den låg vapen och prydnadsföremål i brons, insydda i skinn. Namnet Härnevi är en helig kultplats, Vi:et, för gudinnan Härn, som kopplats ihop med Freja. Visst är det spännande att det också är vid en prästgård!

Hästen dök upp i Sverige under bronsåldern. De finns ofta bland hällristningar och någon gång läste jag att de kunde vara lite prickiga som Pippis häst.

Munbett. Foto: Tania Muñoz Marzá, SHM.

Tänk att en liten häst för ca 2700 år sedan har haft det här betslet i munnen! Ett betsel är dessutom av järn, vilket är väldigt tidigt!

Den gamla katalogen är så fint skriven. Nu skrivs nästan inget för hand längre på det här sättet. Fast det är ju klart svårt att läsa.

Fyndet hittades vid prästgården 1886 – och jag undrar om det legat en helig plats där under lång tid. (Se även brev nedan). I en uppsats från 2011 menar Louise Pettersson att det funnits en mosse där i vilken fyndet lagts ned.

Bälteskålen, som en gång suttit i ryggslutet på en kvinna, med hjälp av ett bälte.

Fyndet kanske var en gåva till “Gudinnan” i den myrmark som var där då och som sedan blivit en åker. Nerthus, som Tacitus skrev om 98 e.Kr, som bodde i en lund omgiven av vatten. Hon finns i många ortnamn. I form av en gudabild, drogs gudinnan runt i vagn och visas upp för folket emellanåt. Det finns ju en miniatyrvagn med hästar som också hittats i en före detta sjö. Det är ju fint också att det är små änder med i dekorationen, små sjöfåglar 🙂 På utställningsskylten berättas det att kombinationen med hästutrustning och dräktdelar, som tillhör kvinnodräkten, har hittats över hela nordöstra Europa.

2012 hittades det en silverskatt i Eskelhem med ca 650 mynt!

Kram

Fyndet i Sök i samlingarna

Brev och text i Catview

Lästips:

http://historiska.se/upptack-historien/foremal/rasselskiva-fran-hastutrustning/ här.

https://mobil.helagotland.se/nyheter/silverskatt-i-eskelhem-7850602.aspx här.

Ann-Charlott Feldt, En hälsning från bronsålderns soldyrkare. http://www.k-arv.se/posts/1218# här.

Kersti Wistrand, Den mytologiserade hästen. https://humanismkunskap.org/2015/02/24/den-mytologiserade-hasten/ här.

L. Pettersson, 2011. I vatten eller jord, en nytolkning av Eskelhemfyndet, här.

Kvinnan i grav bj 581

Det är inte så ofta i livet som i alla fall jag kommit i närkontakt med ett mänskligt skelett, trots att jag är arkeolog. Jag har inte grävt så mycket heller. Men för några veckor sedan fick vi i pedagoggruppen på Historiska en vidareutbildning om DNA och i samma veva skulle kvinnan i birkagrav Bj 581 filmas, så vi fick hälsa på henne.

På bordet låg även ett av hästhuvudena.

Hon saknar den övre delen av huvudet. Det har tappats bort någon gång i tiden, men fanns i graven.

Så här är hon. Kvinnan som det skrivits så mycket om eftersom hon begravts som en manlig krigare under 900-talet på Björkö, mitt under vikingatiden!

Här är ett av hennes tåben.

Hon har ett gracilt skelett och det finns inga tydliga skador, eller förslitningar, på det efter strid. Men å andra sidan har ingen påpekat det så länge det ansågs vara en man.

Det finns ett osteologrum på Historiska som hon var utlagd i (om någon vill att jag tar bort det här fotot, så säg bara till).

Hennes ben är numrerade med Bj 581.

Jag undrar vem hon var! Vad hette hon? Hur var hon som person? Ville hon vara klädd som en man och vara ryttare med pil och pilbåge? Var hon en sköldmö eller en familjs överhuvud, som tog på sig krigarrollen?

Jag undrar också om hon var bra på brädspel, om det nu var ett kvarnspel eller ett Hnefatafl. Måste nog kolla hur många av spelstenarna det är i graven…

En sak är i alla fall säker – hon hade ont i tänderna! Det var så slitna att nytt dentin börjat bildas.

Så nu kommer några närgångna tandfoton…

Det har tagits prover på hennes käkben. Det ser ut som en liten ruta (nedan) och det är även prov taget från hennes ena tand (ovan) .

Som ni ser är hela tuggytan trasig. Hon måste haft väldigt ont. Dessutom är tänderna inte så jämna och jag vet inte on de tagit stryk. Tänker på tänderna från korsbetningen, där de i stid fått tänderna skadade.

Det är en så fantastisk grav på många sätt. De lade verkligen ned möda på mänga begravni gar ich bara det att få mrd sig två hästar i graven, packade på det här viset, är ovanligt. Tillägg: Ovanligt är även att det är en hingst och ett sto.

Här är en av hästarnas huvud.

Snart kommer det en ny artikel om henne och jag återkommer när jag läst den.

Kram

Och tack Charlotte!

Lästips

Jag har skrivit om graven tidigare och där finnd mer lästips om Bj 581:

http://linda.forntida.se/?p=12281 här.

http://linda.forntida.se/?p=13168 här.
Charlotte Hedenstierna-Jonson mfl, 2017. A female viking warrior confirmed by geomics. American Journal of Physical Anthropology, Volume 164, Issue 4. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ajpa.23308/full här. Läs även Supplementary texten längst ned.

Henrik Höjer, 2017. https://fof.se/tidning/2017/9/artikel/birkakrigare-var-en-kvinna här.

Fimbulvintern i Gamla Uppsala

I torsdags kväll åkte jag med Tommy och Sofia till Gamla Uppsala för att gå på föreläsning med Bo Gräslund om Fimbulvintern. Det var fantastiskt!

Jag har ju pratat om mytologin kopplad till ett eventuellt vulkanutbrott (eller meteoritnedslag) år 536 e. Kr. i många år, men nu fick jag massor av ny information! Det som hönde var att solen försvann eller inte lyste mer än som månen och det gjirde att det inte blev varmt på sommaren.

Det var visst hela tre vulkanutbrott efter varandra med några års mellanrum. De två första så kallade “Supervulkaner”. Gräslund pratade om Fimbulvintern som en klimatkatastrof men inte så som jag föreställt mig med snöig vinter i 2 och 1/2 år utan det var kalla somrar och och fuktiga, mögliga och milda vintrar ?

Han visade även hur Edvard Munchs skriet målades i en tid efter ett vulkanutbrott på 1800-talet och hur ormar, elker drakar, efter mörkrets inbrott blev synliga som farliga monster som slukar månen i horisonten. Flera konstnärer målade detta.

Det var oerhört spännande och jag antecknade hur mycket som helst! Det var som om allt han sa var viktigt än å hade han en skön stil i min smak när han framförde föredraget – så bra!

Han berättade om alla olika källor som visar på detta och hur det påverkade naturen, att folk övergav sina gårdar och att inget blev sig likt igen. Människorna offrade allt sitt guld för att hjälpa gudarna som var så illa ute. Aristokratin kom ut ur detta på andra sudan, men fattigare folk och barn kan ha strukit med och på så vis var det möjligen en hel generation som gick under.

Tänk er att bo här uppe, i norr, utan att det blir sommar på två somrar… Burr! Ingen mat, ingen, fisk, inga vilda djur… Inga blåbär, hallon och nötter, som Gräslund sa. Bönderna i norr lämnar sina gårdar och flyttar söderut men han visste inte hur samerna påverkades eller om det finns någonstans även i deras mytologi.

Passade på att fota mig med Jonas som gjort mina ovala Helgöspännen ? och Kristina Ekero Erikssons bok om Gamla Uppsala med mig i i min vendeldräkt. Och så Sofia också ?

Museet hade en superfin lekhörna! Den påminner om utställningen jag var med och gjorde med Maud på Ekerö bibliotek (Den ska förövrigt sättas upp snart igen. )

Sofia passar i hjälm! Vendeltiden är nästan mer “Vikingatid” än Vikingatiden 🙂 ❤️?? men just här är den norska Gjermundbyhjälmen hon har på sig.

Kram

Lästips:

Vetenskapens värld, SVT, Mystisk extremvinter visade sig stämma här.

Högomtextil med band och sömmar

Här kommer några foton av textilierna bevarade från Högomgraven i Sundsvall, i Selånger, som dateras till 400-talet – alltså Folkvandringstid. Gravarna på gravfältet grävdes ut 1949-1960.

Helst ska de ju ses live, men så länge i allafall ? Jag har inte skrivit om den tidigare, för jag kan inte så mycket.

Högomgravens brickband. Foto: Linda Wåhlander.

Brickbandet från hövdingaraven i Högom är ganska brett. Det är fastsytt på en yllekypert.

Högomgravens brickband med tyg. Foto: Linda Wåhlander.

Högomdräkten och en sorts kil.Här syns även resterna efter agraffknappar. Foto: Linda Wåhlander.

Högomdräkten och kyperten. Foto: Linda Wåhlander.

Högomdräkten. Foto: Linda Wåhlander.

Det är små fragment av resten av dräkten. Ändå är det fantastiskt att så mycket är bevarat.

Högomdräkten, så otroligt snyggt det måste ha varit. Foto: Linda Wåhlander.

Mats Vänehem har målat en fantastisk illustration av graven och dess innehåll.

Mats Vänehem, Kammargraven i Högom. Rekonstruktion för SVT av kammargraven i Högom, Sundsvall. Bild från Illustratörscentrum.

Flygfoto: Jan Norrman. Bästa flygfotografen!

Grav 2 är hövdingagraven.

Kramar ???️

Lästips:

Högomgravfältet på wikipedia.

Mats Vänehem, http://www.vanehemillustration.com här.

Mats Vänehem på Illustratörscentrum, https://www.illustratorcentrum.se/portfolio/mats-vanehem/ här.

Högom. Bra länk med fiton från Sundsvalls museum, http://users.stlcc.edu/mfuller/Hogom.html här.

Persson, Peter 2016. Kammargravar i Västernorrlands län. Fornvännen 111. Pdf.