Category Archives: Forntida textil

Var på vernissagen för “Återskapat 1471” på Medeltidsmuseet i onsdags

Jag går inte så ofta på Vernissager men nu ville jag gå till Medeltidsmuseet museet igår, för Amica och Maria på Historical textiles, med flera som är med i S:t Olof Gille, har jobbat med utställningen om 1471 och återskapande – Reenactment – och det är så kul att detta lyfts då mycket kunskap kommer av att återskapa och inte endast från traditionell forskning.

Amica Sundström, Maria Neijman och Henrik Sumanen plus en fjärde jag inte vet vem det är.

Att lära känna materialen och hantverken är en viktig källa till kunskap och förståelse av det som varit. Plus att det är roligt 🍓😊🤗

Sängen

De har bland mycket annat skapat en medeltida säng med textilier och allt och den är så fin!!! De har vävt och sytt alla textilier till sängen och låtit ta fram träsängen.

Bandvävning med tofskant!

Så fint 💖

Dräkt

Särk med igensytt amningshål, som skulle kunna vara en möjlighet. De har ställt ut sina egna kläder.

Textilmonter

Textilmomtern med utlånad medeltida socka från Historiska 👌

Ett medeltida sykitt med glättsten och allt samt medeltida nålar i original från Themsen. Det finns tydligen drösvis vid lågvatten!!! (Lite repigt glas bara) .

Växtfärgning

Amicas och Marias fantastiska växtfärgning! Medeltidens färger!

Korgar

Korgar som är okej på medeltiden är de av pil.

Medan de här är mycket senare.

Skor

Nyfunnen lädersko från Slussenutgrävningen 2018 💖 Formen tyder på 14-1500-tal.

Och skotillverkningsredskap! Det finns även en film att se med tillverkningen.

Medeltida krigare

Det finns även en sektion om vapen och krigare, men jag var lite för dålig för att stanna längre.

Ska gå tillbaka vid tillfälle 🌺

Kram

Till Årsunda en sväng

I lördags packade jag och tog bilen till Årsunda för Vårblotet. Handlade i Sandviken där jag hittad Tommy bland mathyllorna, så vi åt lunch på “Monroes” och jag älskar Monroes – Haloumiburgare och pommes till Elvismusik!

Det är lite som en minimaknad på fredagen och lördagen och jag hade med mig några pärlor. Jag hade min påskgula hängselkjol men missade be någon ta kort.

Johan hade bränt keramik och resultatet var jättefint!!! Bland vikingakeramiken hade det smugit sig in lite stenålder 😉

De hade den stora grytan över allt för att bränna utan syret för svartbränning. Jag känner mig så glad att alla håller på med så många olika hantverk.

Några växtfärgade också och här är ett nyupptaget tyg färgat med krapp och valnöt. Det blev så vacker färg! (jag glömde fråga vad se heter).

Efter tinget blev det gruppfoto.

Gruppfoto från Vårblotet i Årsunda 2019. Foto: Anders Wik.

På kvällen var det gille.

Det var så vackert ljus inne i långhuset innan mörkret.

Lite vikingatida brieost…

De hade äggjakt, ägg gömda här och där på gården, och delade ut fyndpriser 🙂

Vi fick mjöd av en som brygger mjöd och det blev lite senare än jag tänkt. En långdans gjorde vi och jag önskar att jag kunde sjunga så som hon som sjöng dansen!

På söndagen var det föredrag om vikingatida ord och deras betydelse med Anne-Berit 🙂 Det var intressant och roligt!

Besökte även Skogen intill gården. Det är så vackert där och känns som om jag skulle vilja bo så. I djup skog i en liten stuga.

Så tack Rickard och Årsunda för den här gången 🏵️🙏🍓

Kom hem igår vid 16.30 och somnade 17 🙂 Men nu är det dags att gå upp. Har lite ledigt några dagar från jobbet och ska bara mysa och jobba hemma och kanske ta en tur ut till Björkö.

Kram

Dyecolors from the Vendelperiod

All this information is from the book Nørre Sandegård Vest, exept for the piqture of me.

I usually do not write in english, but here goes.

Foto: Kristina Ekero Eriksson ur hennes bok Gamla Uppsala, människor och makter i högarnas skugga, s. 165.

The fabrics from Nørre Sandegård Vest from the Vendeltiden period has been found to have a range if colors – pale yellows, dark brown, blues and practically black shades.

Some fragments have traces of blue and has been analysed in collaboration with Penelope Walton.

Most colors are from the diamond twills that were very similar or the same as the finds of diamond twills from Birka.

The linen is more white and brown (not sure if that is the original color though).

Some fabrics have been miscolored by metal in red and green, so that is not the original color.

Dyestuff identified:

  • Indigotin
  • Indigotin+tannin
  • Tannin
  • Indigotin+unidentified orange dyestuff
  • Unidentified orange dyestuff
  • Unidentified red dyestuff

They took tests from 12 graves, and from them 27 fragments total from different fabrics.

Blue – blackish

5 diamond twills showing blue color and in 7 more cases there was blue with mordant dye. One did not show any secondary dyeing, so 12 total can be identified with the blue color indigotin.

8 of them were diamond twills, 2 unbalanced twill and one cord layes found with one of the diamond twill from grave 70.

Yellow-Brown

Yellow-brown has been recorded on 9 samples. 8 of these were an additional dye on blue cloth. 4 of these were identified as tannin-bearing dye from bark, nuts or oak galls.

One of the fragments from grave 9, of Birka type (very fine diamond twill – gåsöga) , was colored only with tannin. The author conclued that a dark color was prefered to have as contrast to other colors. The warp was also darker than the weft!

Red/orange

4 samples also showed red/orange colors but were so slight as to know what. One of them, un anbalanced tabby, were blue and then dyed with an additional red color and it could have become a nice purple color ?

One more unbalanced tabby was probably dyed with the same orange color.

A cord and a ball of yarn were probably red 🙂 I find that exiting ?

The colors could be derived from madder (krapprot) or bedstaw (vitmåra).

Linen

The linens were not dyed at all. But used in light shades of linen.

Conclusion

So the 9 out if the 13 Birka type diamond twills were blue and 1 was brown. It was not possible to see if it was subtropical indigo (Indigofera tinctioria L) or woad (Isatis tinctiora L) . But the fact that they dyed with brown over the blue might show that they used woad that is harder to dye dark and needs moore dips in the dyebath to get a stronger color. (Also woad is what is present here un the north).

Of the 7 Nørre Sandegård, typ 3, fabrics, 3 had colors – 1 blye, one possibly orange and one blue or purple.

The only Gerlev-Dråby type fabric had no color traces.

2 cords were dyed red.

In Denmark a few samples of blue and yellow x has been find to make a green (but I dont know if that is from the vendel period) .

Another conclusion was made that the sheepwool used were mainly white. But there are finds of naturally pigmented wool as well from this period also in Nørre.

So in Scandinavia they preferd a white and blue combinaton dress with added reds, purble and brown shades, the authors conclude.

In England apparently red was more used and on Irland more purple. The Scandinavian finds are from graves and the English and Irish are from settlement and middens finds (gödselhögar?), and that can be a factor in this conclusion.

Note

I hope I got this right…

Lots of other finds could have been analysed now, after 1997, so if you have any tips they are very welcome.

Regards, Linda

Lästips:

Lars Jørgensen and Anne Nørgård Jørgensen, 1997. Nørre Sandegård Vest. A Cemetary from the 6th-8th Centuries on Bornholm.

Kristina Ekero Eriksson, 2018. Gamla Uppsala, människor och makter i högarnas skugga.

(I did not read this one) Penelope Walton, 1990. Dyes and wool in textiles from Norway and Denmark. Journal of Danish Archaeology 7. Odense.

1700-talsklänningens manchetter

Jag skulle ha gått på bal igårkväll men blev sjuk igen. Det stormade ju häromnatten och Morris kom inte hem så jag var ute och ropade efter honom flera gånger. Han kom hem dagen efter med en trasig tass. Vi har varit hos veterinären och han ska bara vila någea dagar. Han hade i alla fall inte brutit hela benet och han har börjat äta lite igen.

Inför balen sydde jag hela dagen i tirsdags. Jag sydde fast soets och gjorde dekorationsärmar – manchetter- på klänningen. Jag har sytt en engelsk klänning efter en klänning jag hittat på Pintersest i sidendamast. Mitt tyg är en gammal gardin jag köpt på loppis och mycket tjockare, men ser annars väldigt lik ut.

Jag hade inte tyg till en underkjol, så tänkte att jag lika gärna kunde göra den mer min egen. Jag har istället en sidenkjol jag kan ha till.

Nu vet jag däremot att jag kan sy en underkjol och så bara sy med en bit av det mönstrade tyget framtill, så jag ska prova det.

Klippte ut manchetterna och sen har jag klippt halvcirklar längs kanterna som jag klippt till med mormors gamla sax som man klipper zickzackmönster med ? Det blev jättefint och jag har sett den typen av klippta kanter på flera 1700-talsklänningar, alltså inte fållat tyg.

Manchetterna går ju alltid att ta av igen om jag vill att den ska se mer ut som originalet.

Men nu blev det alltså en hemmakväll igen sovandes i sängen och inte en bal på “slottet” ?

Kram

Högomtextil med band och sömmar

Här kommer några foton av textilierna bevarade från Högomgraven i Sundsvall, i Selånger, som dateras till 400-talet – alltså Folkvandringstid. Gravarna på gravfältet grävdes ut 1949-1960.

Helst ska de ju ses live, men så länge i allafall ? Jag har inte skrivit om den tidigare, för jag kan inte så mycket.

Högomgravens brickband. Foto: Linda Wåhlander.

Brickbandet från hövdingaraven i Högom är ganska brett. Det är fastsytt på en yllekypert.

Högomgravens brickband med tyg. Foto: Linda Wåhlander.

Högomdräkten och en sorts kil.Här syns även resterna efter agraffknappar. Foto: Linda Wåhlander.

Högomdräkten och kyperten. Foto: Linda Wåhlander.

Högomdräkten. Foto: Linda Wåhlander.

Det är små fragment av resten av dräkten. Ändå är det fantastiskt att så mycket är bevarat.

Högomdräkten, så otroligt snyggt det måste ha varit. Foto: Linda Wåhlander.

Mats Vänehem har målat en fantastisk illustration av graven och dess innehåll.

Mats Vänehem, Kammargraven i Högom. Rekonstruktion för SVT av kammargraven i Högom, Sundsvall. Bild från Illustratörscentrum.

Flygfoto: Jan Norrman. Bästa flygfotografen!

Grav 2 är hövdingagraven.

Kramar ???️

Lästips:

Högomgravfältet på wikipedia.

Mats Vänehem, http://www.vanehemillustration.com här.

Mats Vänehem på Illustratörscentrum, https://www.illustratorcentrum.se/portfolio/mats-vanehem/ här.

Högom. Bra länk med fiton från Sundsvalls museum, http://users.stlcc.edu/mfuller/Hogom.html här.

Persson, Peter 2016. Kammargravar i Västernorrlands län. Fornvännen 111. Pdf.

Kringla

Jag får ofta frågor om forntida textilier och om vikingatida dräkt. Det finns inte något samlat verk med alla arkeologiska textilier, men det skulle absolut behövas ?

Skrämbild från Kringla.

På Kringla kan du söka på textil och sedan välja alla eller de med eller utan bilder. Det går även att välja efter landskap. Jag vet inte om allt finns med där, men mycket Birkamaterial finns.

Blir lite roligare att välja med bilder.

http://www.kringla.nu/kringla/sok?text=Textil&filter=subject%3Darkeologi här.

Det finns inga tolkningar för textilierna, så det behövs andra vägar för att förstå vad det är man tittar på.

Men det kan ju fungera som en ingång och det går att välja tidsålder och landskap.

Här är det Historiskas museet och Sörmlands museum som finns i listan, så det borde finnas mycket mer textil ute i landet.

Kram

Snodden i Bj 511

För ett tag sedan fotograferade jag Birkatextilier igen, lite snabbt även denna gång, så det är inte bästa kvaliteten. Hade tänkt skriva om dem då men allt möjligt kom emellan.

Här kommer så ett inlägg med snodden från bj 511, som jag inte tidigare sett 🙂

Bj 511 är kvinnograv från Norr om Borg

Bj 511. Teckning från ATA.

Enligt Hägg innehåller graven en tunika och en hängselkjol. Till dräkten bar kvinnan spännbucklor, ett litet rundspänne och ett insulärt, Iriskt korsformat bronsbeslag.

Textil: W10, D1, S4, W42, plus linneöglor, st (stygn till nytto eller prydnad av olika slag).

Kvinnan begravdes på 900-talet, norr om Borg i en kista.

Bj 511, diamantkypert med snodd. Foto: Linda Wåhlander.

Bj 511 dubbelvikt kant av diamantkypert, W10, med fastsydd snodd, D1. Edge of folded broken dimond twill with string.

Foto: Linda Wåhlander.

Bj 511 dubbelvikt kant av W10, diamantkypert, med snodd D1, andra sidan. Bj 511 broken dimond twill, W10, edge with string, other side.

Siden i flera lager finns alltså varav tre större bitar och ett antal mindre bitar. Sidenkypert ligger under ena spännbucklan, tror Hägg, då det lilla spännet är för litet för märket/storleken på tygbiten.

Ett stycke sidentyg är ihopfogat med stygn i en bred mittsöm och stäcker längs höjden på spännbucklan, vilket snulle då vara en tunika ovanpå en särk. Hägg räknar det i alla fall som tillhörande en tunika.

En bit intill trä har märken efter spännbucklans skal, då spännbucklan vält i graven.

Diamantkyperten i ylle, W10, är dubbelvikt med vikningen kantad av en snodd, D1. Det finns ingen uppgift om materialet i snodden. Stycket häftar vid ett revben…

I spännbucklorna finns fastkorroderade linneöglor men var de suttit fast är osäkert och det finns inga spår av linnefoder eller liknande.

Under det iriska korset, i närheten av huvudet ligger det rester av ett tjockt frisiskt tyg i blått, W42.

Kyperten W42, Taf 8:9, Birka III.

Kyperten W42, är förmodligen fyrbindig/ fyrskaftad, men är så starkt filtad att det är svårt att se något, enligt Geijer. Den ser dock ut att vara gråblå. Den har ca 10 inslagstrådar/cm och spinnriktningen är inte känd. Möjligen är varpen spunnen och fin och inslaget grövre.

Textilefoton från Mis och Birka I:

Bj 511 Foto: SHM

Bj 511, andra sidan. Foto: SHM.

Bj 511, siden, S4, dubbel varp. Foto:SHM.

Bj 511, S4, andra sidan. Foto: SHM.

På den övre biten syns stygnen.

Bj 511, yllekypert W42, starkt filtad. Foto: SHM.

Bj 511, yllekypert W42, starkt filtad andra sidan. Foto: SHM.

Bj 511, det iriska korset med en av bitarna av W42 under. Foto ur Birka I. Taf. 101.

Undrar just vad detta varit för textil.

Bj 511, linneöglor mm. Foto: SHM.

I samlingarna står det “Små knöliga frament av linnelärft. 4-skaftat ylle och möjligen även siden“.

Föremålen:

Bj 511, Iriska korset. Foto: Christer Åhlin, SHM.

Foto: Christer Åhlin, SHM.

Innehållet i graven:

Skärmbild från SHM.

Spännbucklorna i brons är P51:or och förgyllda, se detalj ovan, nr 10. Foto ur Birka 1.

Det lilla spännet i förgylld brons är ett JP128, liknande det som Birkaflickan fick med sig 🙂 Foto ur Birka I.

Kedjelänken är av den här typen, enligt Arbman, s. 151 och graven låg även en kniv och en pilspets. Foto ur Birka I.

Det hittades även ett beslag någonstans i samband med graven.

Kvinnan fick inte med sig några pärlor i graven.

Det fanns alltså bara en teckning på snodden i Hägg. Vare sig SHM eller Geijer har med bild på den. Nu behöver jag bara tänka ut hur det sett ut… Någon som har några idéer? Det är framförallt hur sidentunikan skulle kunna varit utformad.

Lästips:

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Agnes Geijer, 1938. Birka III, Die Textilfunde aus den Gräbern.

Holger Arbman, 1940 & 1943. Birka I, Text und Tafln.

Kram

“Bronsåldersfransar”

Nu har jag gjort klart det vita bältet.

Jag önskar att jag kunde sitta som en liten fluga på axeln på den som gjorde dessa “fransar” – ändar på banden – på bronsåldern.

De blev lite söta 🙂

Bältet är långt och ska snurras två varv runt kroppen.

Kram