Kategoriarkiv: Museipedagogik & publikt arbete

Vounihuvudet på Medelhavsmuseet – en cypriotisk Afrodite?

Vounihuvudet. Foto: Ove Kaneberg, SMVK Medelhavsmuseet.

På Medelhavsmuseet finns i utställningen om Cypern ett arkaiskt skulpturhuvud kallat ”Vounihuvudet”. Det har lite androgyna drag men tolkas oftast som feminint. I en cypriotisk katalog hittade jag förslaget, av A. Hermary, att det är en cypriotisk Afrodite och jag tänkte för många år sedan skriva min uppsats i antiken om det, men det blev aldrig av. Nu går jag kursen igen och funderade återigen på om jag skulle skriva om detta, men jag vet inte om det är intressant?

Syftet skulle i så fall vara att undersöka om huvudet från Vouni på Cypern föreställer gudinnan Afrodite. Några frågeställningar skulle kunna vara:

–          Föreställer det så kallade Vounihuvudet i Medelhavsmuseets samlingar en arkaisk Afrodite?

– Vilka skulpturelement finns bevarat på huvudet och hur förhåller de sig till Afrodite?

–          Finns det andra kopplingar till Afrodite i palatset i Vouni?

–          Finns det skulpturer från samma tid som tolkats som avbildningar av Afrodite?

–          Hur förhåller sig huvudet till andra arkaiska skulpturhuvuden?

Jag vill så gärna veta om det håller och skriva om det och samtidigt tar det emot eftersom Medelhavsmuseet inte verkar tycka att det är Afrodite.

Utställd på Liljevalchs 1933. Foto: John Lindros.

Vounihuvudet

Huvudet hittades när svenska arkeologer grävde ut ett palats i Vouni på nordöstra delen av Cypern och huvudet är en del av samlingarna sedan 1928.

Huvudet är tillverkat i mjuk kalksten tolkat som föreställande en kvinna. Det är daterat till arkaisk cypro-grekisk stil, ca 520–480 f.Kr. Huvudet är 28 cm högt och 16 cm brett och är i naturlig människostorlek. Kroppen saknas. Ett fragment som matchar huvudets kalathos finns i en liten låda i förvaringsrum 1, låda B:2:11 (V.s.n.030). Flisa 3.

Så här står det i samlingsdatabasen:

“Head belonging to a lifesize statue. Softly triangular head with slightly smiling mouth following the curve of the chin. Rather thin, rounded lips. Ridged eyebrows, lancet-shaped eyes with long tearducts, slightly tilted towards the nose. Long, slender, pointed nose with flaring, carved nostrils. High cheekbones. Smooth, vertical brow. Wearing high diadem/kalathos with dancing figures alternating with double rosettes (one on top of the other). The figures have bent knees, with legs depicted in profile and torso en face, arms stretched upwards, with joining hands; wearing knee-long tunics with belts. Below the kalathos is one row of kymation ornament, and one row of spiral hair-curls. In front of each ear is a thick twisted curl with upturned end. A mass of wavy hair at back of head. Large earrings with pendants. Traces of necklaces.” Carlotta, Medelhavsmuseet, 20210306.

I Medelhavsmuseets samlingar finns även V.309, som är ett liknande huvud funnet i Vouni.

Afrodite på Cypern

Afrodite har en lång koppling till Cypern och hon är mer påklädd än i tex Grekland. Senare blir hon Venus i Rom och ses nästan enbart som en kärleksgudinna. Men på Cypern kan hon vara stadens gudinna och ha en stad på huvudet.

Det har genom årtusenden funnit en sorts modersgudinna på Cypern ö, sedan stenåldern, och med tiden kommer en östlig gudinna in som kommer att bli den grekiska gudinnan Afrodite.

Afrodite klev enligt myten upp ur havet, där hon fötts, på Cypern i Paolos vid Petra tou Romiou. Där ligger en helgedom till henne. På Medelhavsmuseet finns en guldringar med en avbildad sten som kan vara en bild av en helig Afroditesten.

Ett av Afrodites namn är just Kypria, med lite olika varianter, efter kopparön hon klev upp på. Cypern är känd för sin koppar. Det är från Homeros på 8-700 -talet f.Kr.

I Mindre Asien var hon redan då känd som gudinnan på Cypern med helgedomen i Paphos, men hennnes kult tog inte fart på det grekiska fastlandet förrän på 600-talet f.Kr.

Hesiodos, en poet från Thebe som skrev på 7-600-talet f.Kr. berättade att Afrodite föddes strax efter världens skapelse. Gaia, jorden, blev gravid med Uranus, himlen. Gaia, som var sur på Uranus för att han gjort henne gravid med en massa barn fick hjälp av sin som Kronos, inne i magen, att klippa av pappas genitalier som då föll ned i havet. Från dessa skapades Afrodite i havet skum… och vågorna tog henne först till ön Cythera och sedan vidare till Cypern.

Jacqueline Karageorgis skriver fint om allt med Afrodite och Cypern på en hemsida 🙂 se lästips!

Så jag vet inte vad jag kan tillföra, samt att jag även redan håller med om att det är Afrodite. Men jag ska fylla på med lite info när jag fått tag i lite mer litteratur ❤️ Så det blir nog inte en uppsats, men väl ett lite längre blogginlägg såsmåningom.

Kram

Lästips

Karageorghis, V. et al. 2003. The Cyprus collections in the Medelhavsmuseet. Nicosia. Katalog nr.  284.

Göransson, K. och Kaneberg, O. 2013. Medelhavsmuseet: föremål i urval. Världskulturmuseerna Medelhavet, Stockholm. ISBN 9189242203.

Carlotta, Världskulturmuseerna, Medelhavsmuseet. Besökt 20210301.

Artikel om Afrodite på Cypern

Jacqueline Karageorghis 2015. “Aphrodite, Goddess of Cyprus”, in the website: Kyprios Character. History, Archaeology & Numismatics of Ancient Cyprus: kyprioscharacter.eie.gr/en/t/AH. Besökt 20210306

Epiktetos och hans pedagogik, del 1

Nu när jag läser klart kursen i Antiken på Stockholms universitet så fick vi en rolig falluppgift att skriva som grupparbete. Jag skrev bland annat om den stoiska filosofen Epiktetos och hans stoiska skola i Nicopolis. Nu har vi lämnat in och redovisat så jag tänkte dela med mig Epiktetos och hans pedagogik, för jag tyckte det var så intressant och jag kände inte till honom så väl tidigare. Så var beredda på mycket text ä en om jag kortat ned den 🙂

Epiktetos. Bild hittad på https://litterarahandelser.com/2014/04/22/handbok-i-livets-konst/

Vi fick ett fall som handlade om fiktiv en ung, rik man från Ionien i Grekland som levde under Kejsar Hadrianus tid som Kejsare i det romerska imperiet på 100-talet evt (efter vår tideräkning) (Historia Augusta, Hadrian). Under en ettårig resa till olika klassiska grekiska platser som Aten, Sparta och Delos, skulle han, tillsammans med sin kusin, besöka Epiktetos stoiska skola i Nicopolis som endel av den bästa utbildningen för tiden. En som gjorde en liknande resa under nästan samma tid, och skrev om den, var Pausanias (Pausanias (1918)).

Så vem var Epiktetos och vilket vis skulle Aristokrates få en del av den ”bästa utbildningen” hos Epiktetos under tre månader? Vad kunde de lära sig hos honom och vad var hans pedagogik?

Epiktetos var en filosof av den stoiska skolan (Boardman 1991, s. 421ff), med framför allt Socrates som förebild och hans lära byggde på de den stoiska skola som grundades under 200 talet f. Kr. i Aten. För Epiktetos var det viktigt hur filosofin kan omsättas i praktik i livet, för att leva med förstånd, samtidigt som människan ses som en del av den gudomliga naturen och sitt öde – i en kosmisk plan. Epiktetos var en frigiven romersk slav som föddes någon gång mellan 50–60 e. Kr. i Hierapolis, en stor grek-romersk stad, längs den romerska vägen från Ephesus till Rom. Han köptes av Kejsar Neros sekreterare Epaphroditus, som senare även jobbade för Domitinanus. Epiktetos fick gå i filosofiskola i Rom hos Musonius Rufus, och blev senare, tillsammans med alla filosofer under Kejsar Dimitianus, bannlyst från Rom 95 e.Kr. Epiktetos valde då att slå sig ned i det administrativa centret Nicopolis i Grekland, som var en modern stad där deltagande vid en stoisk skola kunde göra det lätt för elever att stanna vid kusten och hitta boende och Epiktetos levde på vad eleverna betalade honom (Long 2003, s. 10, 22; Boardman med flera 1995, s. 298 ff.). 

Epiktetos lära finns bevarat i två texter av hans elev Arrianos: Discourses, efter anteckningar, hypomnêmata, skrivna under Epiktetos filosofilektioner, samt Arrianos nedkokade version av Epiktetos lära i Enchiridion, en s.k. Manual för livet. Arrianos studerade för Epiktetos under Kejsar Trajanus tid (Long 2003, s. 38 ff.). 

Den bästa utbildningen och valet av Epiktetos skola

Nicopolis ligger på västkusten nära sjöresande. Karta wikimedia, Lencer CC BY-SA 3.0

Under Epiktetos tid fanns andra även filosofiska skolor att välja mellan, som den Skeptiska, den Platonistiska och den Epikureiska (Long 2003, s. 15; Broadman mfl.. 1995, s. 288ff). Så varför valde “Aristokrates” just Epiktetos skola och inte Akademin i Aten. Long har en förklaring till detta och menar att kanske valde elever Epiktetos skola för att han gjort sig ett namn som en hängiven lärare, som även ska ha besökts av Kejsar Hadrianus, och till skillnad från de andra filosofiska skolorna, som även de sökte vägen till ett bra liv, så var Epiktetos lära detaljerad gällande det praktiskt med filosofin, i hur “det bra livet” skulle vara. Kanske tilltalades de av bilden som Stoikerna hade på världen och människans natur. Både svåra situationer och bra situationer kan vara svåra att hantera och det är hur vi praktisk kan förhålla oss till detta som Epiktetos lärde ut, att inte identifiera sig med kroppen utan att söka frihet i sinnet (Long 2003, s. 11, 18, 24). Hans, eller snarare Stoicismens, antites var den Epikureiska filosofin vars mål var ἡδονή/hēdonē/pleasure/nöje, där stoikernas mål var ἀρετή/arete/virtue/dygd (Long 2003, s. 29; Boardman med flera 1991, s. 428f). 

Epiktetos pedagogiska stil 

De som kom till Epiktetos skola hade förmodligen i de flesta fall redan fått en grundlig formell utbildning, ofta av en köpt pedagog (se nedan), i historia och filosofi samt även kunskap om de andra filosofiska inriktningarna. På Epiktetos skola var det inte enbart dialoglektioner, utan eleverna fick även andra uppgifter; som att studera klassiska stoiska texter, skrivövningar i logik, läsuppgifter att tolka och presentera i klassen och gruppdiskussioner (lite som vi gör nu i och med denna uppgift) (Long 2003, s. 44). Epiktetos ansåg att hans jobb som filosof, vara att identifiera sina studenters mentala och moraliska svagheter (Long 2003, s. 52).

Epiktetos. Bild: public domain.

Tala först av allt om för dig själv vilken sorts man du vill vara; fortsätt sedan med det du gör (Epiktetos 3.23.1).

Epiktetos använder retorik, men inte retorik för retorikens skull. Det viktigaste var innehållet, inte att påverka någon annan med snygg/skicklig retorik (Long. 2003. s. 49). Epiktetos tanke med dialoglektionerna var att utmana tänkandet hos sina elever genom att använda frågor och påståenden som – tycker du inte att…? – lära dem resonera, i Socrates stil, och att på så vis visa elevens tankemönster och belysa var felandet i tankesättet fanns och att i stället med förståndet förstå vägen till lycka. Filosofin skulle ge möjlighet till mental frihet, individuellt ansvar, självägande, självbestämmande och integritet (Long 2003, s. 30, 33, 51). En sorts mindfulness i nuet men med förståndet där du lär dig att tänka själv och äga dina svar och att möta livet svårigheter oavsett vad de är för just din plats i livet. 

Epiktetos pedagogiska stil, beskriver Long, som en blandning av svart humor, överdrivenhet, argumentation, logik, etik, exempel från grekisk mytologi och ohämmad dialog ofta grundat i erfarenhet (Long 2003: kap. 1). Long tar även fasta på Epiktetos publik som var unga studenter, sannolikt mellan 18–25 år (Long 2003, s. 42f). Epiktetos själv nämner tre, för honom, viktiga pedagogiska grepp:

1. Protreptic (προτρεπτικὸς)/ exhortation: uppmaning, som referera till de “frågor-och-svarsdialogerna” som Epiktetos använder sig av. Kanske även vikten av att lyssna kommer in här.

2. Elenctic (ἐλεγκτικός)/refutation: möjligen överbevisande eller utfrågning/förhör dvs.igen frågor -och svars-metodiken där en person som har en uppfattning utmanas i sin uppfattning av vad han tror är rätt och där personen sedan ser sitt fel och ändrar sin uppfattning.

3. Didactic (or doctrinal) (διδασκαλικός)/instruction: undervisning, läran om undervisning, handledning, manual eller vägledning (Long 2003, s. 53ff; LCL 128:182-183: Epiktetos 3.23.33).

De här begreppen vore det roligt att studera vidare och att jämföra med andra filosofers och antika lärares pedagogik.

Drömmen om en egen resa

Det fanns det massor med mer kul att skriva om men jag kunde inte skriva mer inom uppgiften än om just pedagogikdelen. Har nog kanske även klämt ihop lite för mycket. Men intressant var det. Och en sak jag skulle vilja göra, när vi förhoppningsvis kan resa igen i framtiden är att, som så många antikintresserade före mig, resa runt i Grekland med Pausanias bok i handen. Synd bara att det inte går att gå i skola hos Epiktetos längre, men hade det gått så hade jag behövt klä it mig till ung man 👦

Del 2 kommer handla lite mer om kläder 🙂

Kram

Lästips:

Tyvärr kräver länkarna förmodligen ett universitetskonto.

Boardman, J., Griffin, J. och Murray, O., 1995. The Roman World. Oxford University Press.

Boardman, J., Griffin, J. och Murray, O., 1991. The Oxford History of Greece and the Hellenistic World. Oxford University Press.

Epictetus (1925). Discourses, Books 1-2. Translated by W. A. Oldfather. Loeb Classical Library 131. Cambridge, MA: Harvard University Press. https://www-loebclassics-com.ezp.sub.su.se/view/LCL131/1925/volume.xml Besökt 20210224.

Epictetus, (1928). Discourses, Books 3-4. Fragments. The Encheiridion. Translated by W. A. Oldfather. Loeb Classical Library 218. Cambridge, MA: Harvard University Press. https://www-loebclassics-com.ezp.sub.su.se/view/LCL218/1928/volume.xml DOI: 10.4159/DLCL.epictetus-discourses.1925. Besökt 20210224.

Historia Augusta (1921), Volume I: Hadrian. Aelius. Antoninus Pius. Marcus Aurelius. L. Verus. Avidius Cassius. Commodus. Pertinax. Didius Julianus. Septimius Severus. Pescennius Niger. Clodius Albinus. Translated by David Magie. Loeb Classical Library 139. Cambridge, MA: Harvard University Press. https://www-loebclassics-com.ezp.sub.su.se/view/historia_augusta_hadrian/1921/pb_LCL139.3.xml?rskey=b22du7&result=1 Besökt 20210224.

Long, A.A. Epictetus: A Stoic and Socratic Guide to Life. Oxford university press 2003. ISBN: 9780199245567 https://oxford-universitypressscholarship-com.ezp.sub.su.se//mobile/view/10.1093/0199245568.001.0001/acprof-9780199245567 Besökt 20210225.

Pausanias. Description of Greece, Volume I: Books 1-2 (Attica and Corinth). Translated by W. H. S. Jones. Loeb Classical Library 93. Cambridge, MA: Harvard University Press, 1918. https://www-loebclassics-com.ezp.sub.su.se/view/pausanias-description_greece/1918/pb_LCL093.3.xml?rskey=vETKax&result=1 Besökt 20210301. DOI: 10.4159/DLCL.pausanias-description_greece.1918

Blogg

Handbok i livets konst, 2014. Litterära händelser, https://litterarahandelser.com/2014/04/22/handbok-i-livets-konst/

Julkalender för Historiska

Hej 💝 Det har inte blivit så mycket bloggande i år. Det här varit så nu mer med allt men det har det ju för så många 🤗

Stjärnor av tidningspapper, plast och fina papper

Men vill ni vara med så gör jag under december nu, fram till julafton, en julkalender på Historiska museets Instagram. Vill ni följa den så är det #historiskajulkalendern eller Historiska Instagram. Den delas även på Historiskas Facebook.

Idag var det lucka 18 och då hade jag en gäst med, Ellen.

Jag sänder live 8.30 varje morgon fram till jul om ni vill vara med.

Julbockar av piprensare

Det är pyssel med glanspapper, vanligt papper, piprensare och glitterlim bland annat.

Glöggpyssel

Men det finns även lite annat pyssel som ”glöggpyssel” 🌟 med saffran, kardemumma, kanel, kummin, pomeransskal, kryddnejlika, mandel, russin, ingefära och honung. Plus att det behövs socker och det som ska drickas som vin och öl.

Kram

”Museet är stängt”

Hur påverkar det dig att alla museum är stängda? Jag jobbar hemma, skriver och planerar för framtiden. Mina kollegor skapar digitala höstlov och många har livevisningar och föredrag på facebook.

Att flytta en båt tillsammans

Men saknar du föremålen? Saknar du museet? Det gör jag.

Lokalen för den kommande vikingautställningen Vikingarnas värld.

Vi kommer inte klara det så bra ekonomiskt om allt digitalt är gratis. Men vill besökarna betala för onlineföredrag och visningar? Snart öppnar ”Vikingarnas värld” på Historiska. Jag hoppas vi får ha öppet då men kanske inte alla kan komma till Stockholm.

Hjälpsam kvinna för mitt foto

Då kanske det är bra om vi sänder live digitalt och vi ses över zoom eller facebook från hela landet? Vad skulle ni vilja? Jag frågar rätt ut bara ❤️

På Birka med vänner

Jag har haft flera digitala skolvisningar där jag visar utställningen medan eleverna är hemma eller i klassrummet. Vi kan se varandra men det är mest läraren jag sett. Jag saknar grupperna. Mötet med eleverna och frågorna som kommer naturligt eller som är förberedda.

På Storholmen i somras

Hur ska det bli i framtiden? Kommer många längta efter det ”riktiga”? Att se saker på riktigt. Umgås på museerna eller gå på vikingamarkand och uppleva på riktigt?

På Gunnes gård i tidig höst

Jag hoppas vi kan ”vara på riktigt” igen, irl, tillsammans. Inte bara sitta på varsin sida om en skärm. Men tänk under Spanska sjukan!!! Då hade de inte ens den möjligheten. Hur var det då?

Några av mina absoluta favoritpärlor från birkagrav Bj 1067

Vad kan det bli för resultat av denna nya digitala tid? Att vi faktiskt gör mer för att vara ute i landet digitalt på olika vis och samtidigt att det blir en törst efter att se, vara nära och att göra saker tillsammans? Vad tror ni? Vad skulle ni vilja fortsätter sedan när vi får öppna igen? När nu det blir? Digitala visningar parallellt med ”irl på-plats-visningar”?

Kram

Tack!

Fick en fin bild på Jörgen Ekberg med familj i vendelkläder i Vendelrummet i Forntider sittandes i en av mina favoritplatser -högsätet. Tack!

Dramadokumentär om vikingatida växter och läkekonst

I somras blev jag tillfrågad om att vara statist på Birka för Grimfrost film om växter och läkekonst med Jens Heimdahl . Eftersom Veronica frågade och Jens var med så tackade jag ja och packade ihop lite grejer inför dagen.

Jens Heimdahl är arkeolog hos Statens Historiska Museer och mycket kunnig. Han berättade om växter och helande i både arkeologi och i äldre skriftliga källor samt visade alla växter. Filmen är på engelska, men de har varit pedagogiska och skrivit in alla växtnamn i bilden.

Speciellt spännande är att Skvattram och Odon kan ha använts i öl eller mjöd för bärsärkartillståndet ?

Jag var med som barnmorska och Ida var barnaföderska ? Vi borde ha stoppat in en kudde under hennes klänning 🙂 Möjligen har växten hjärtstilla använts i samband med barnafödande. Det växer hjärtstilla på ett ställe på Björkö, om den finns kvar där fortfarande.

Hjärtstilla

Det blev en liten pojke ?

Bolmört har hittats i en grav på Fyrkat som tillhört en vikingatida völva, en stavbärerska. Men hur bolmörten användes, om den användes, är osäkert och det kan vara farligt att prova.

Jag tog på mig smyckena från grav Bj 660, en kvinna som fått med sig en stav i graven. Även om jag inte har lika som hennes spännbucklor ännu. Jag ska nog ta och beställa det.

Det skulle vara så spännande att på riktigt få åka tillbaka i tiden och se hur det verkligen gick till, men det här var en kul dag och jag fick en god lunch på restaurang Särimner.

Kram

Länk till filmen

Grimfrost academy på Youtube: Viking age herbs in food, culture and magic. https://youtu.be/mhMHTZ2jfXM

Flätade lite fyrfläta idag

Veronica hörde av sig och ville ha hjälp med statister ut till Birka till idag. Det är ett barnprogram för SVT och jag åkte ut.

Det blev inte så mycket fart för min del men hittade lite garn och gjorde en fyrfläta. Hade helt glömt bort hur jag skulle göra, men till slut blev det bra 🙂 Det blev som små z:an.

Imorgon ska vi spela in något annat och då är kläderna lite patinerade från idag ? Ska ta med mig så jag kan sy på min nya kjortel. Det är mycket väntetid och ovisskap under inspelningar… Undrar om vikingatidens människor också flätade lite för att fördriva tiden under väntan. Jag har svårt att bara sitta sysslolös, men önskar ibland att jag bara kunde sitta på samma vis som i Indien ibland. Fika och bara hänga.

Snygg ringväv med nitade ringar!

Kram

Jag har gjort en Birkakarta ??

Birka med de tre gravarna utmarkerade från utställningen ”Begravd på Birka”.

Känner mig nästan löjligt glad över att ha åstadkommit en karta i illustrator. Jag är inte säker på hur jag gjorde den beiga färgen för gravfälten, för jag kunde inte göra om det – det att måla utan att färgen dubblerades… Jag vill verkligen gå en kurs… Har våndats i veckor för att göra karta och nu får det duga 🙂

Kram

Ikoner från Bysantinska museet i Athen

När jag var i Athen i höstas så gick vi på det Bysantinska museet – The Byzantine and Christian museum. Det blev en lång och trevlig promenad dit och väl där så var museet gigantiskt. Det tog aldrig slut! Men så länge jag orkade vara med på guideturen så fick jag se några fantastiska ikoner ❤️ Jag kom mig aldrig för att skriva då men nu dök ett foto upp i telefonen 🙂 som för att påminna mig.

När jag var i Egypten samlade jag på stenar med ”Guds öga” och här fanns en ikon som påminnde mig om dem.

Det var många ikoner i ett stort rum. Hela musset låg under markytan och var utgrävt under en villa.

Damen i bild var mycket noga med att vi inte skulle gå för nära.
Den här ikonen är nog bland det vackraste jag sett.

”Virgin of tenderness” från Triglia, Sankt Basileios kyrka, slutet av 1200-talet. Det är ett arbete från Konstantinopel. Ikonen kom med kristna till Athen när de bytte folk med Turkiet (om jag förstod det rätt) – muslimer mot kristna, för inte så länge sedan.

Närbild och sådan ömhet.
Jesus små fossingar.

Jag tycker mosaiker är så fint och jag har inte sett en ikonmosaik förut. Jag är ju inte kristen, men jag tycker konsten är så fin och jag tycker om den antika iden om den gudomliga modern och sonen. Det är en så gammal religiös föreställning.

Baksidan med kors visar många hundra år av dyrkan.

En väldigt olik ikon men fin den med i sin märkliga form. Glömde fotografera bildtexten.

En annan spännande sak på museet var alla romerska guldmynt, samma som hittats här på Helgö. Ska försöka skriva om dom så småningom.

Kram

Länktips: https://www.byzantinemuseum.gr/en/