Category Archives: Forntida hantverk

Glaspärlor i massor

Nu har äntligen de nya pärlorna kommit från Indien 🙂 De flev så fina och jag är tacksam att mannen jag nu hittat är lätt att jobba med. En var ju asjobbig och en annan lurade mig, så det är inte lätt…

Den här gången gjorde jag fler vendeltida pärlor och här är några av de nya 🙂

Har gjort flera från de senaste grävningarna i Gamla Uppsala. Så fina pärlor.

Min absoluta favorit från Birka!

Älskar silverfoliepärlorna.

Ska fota på naturlinne istället till butiken. Det här var bara en första snabbfotning och den rosa färgen ändrade sig beroende på viljen pärla jag fotade 🙂

Kram

Brända pärlor

Det här är en grav som jag inte tänkt på så mycket. Det är lätt att missa de magnifika gravarna där pesonen blivit kremerad. Det blir inte samma omedelbara igenkänning som för pärlorna som fortfarande har sina färger bevarade. De här pärlorna har tillhört en kvinna som blev kremerad och fick en gravhög i Hemlanden på Björkö, det vikingatida Birka.

Pärlorna i bj 39b. Foto: Lena Androsjtjuk, SHM.

Det är 28 st hela, tre fragmentariska och en bit av karneolpärlor, 15 st bergkristallpärlor och 23 st glaspärlor. Det är verkligen många! Karneolerna som är rödbruna blir vita när de påvetkas av eld.

Bj 39b plus pärlor för jämförelse. Foto: Christer Åhlin, SHM.

Det är flera olika slipningar och jag antar att karneolerna och bergkristallerna kommer från Indien och kankse Kaukasus. Det finns flera olika möjliga ursprung, men karneolen har jag hittat jag nästan likadana i Indien.

Pärlor jag har köpt i Indien. De är köpta en en tibetansk kvinna, men de kan vara väldigt gamla.

Det är ju så konstigt att känna till de dödas saker men inte veta vilka de var. Hur de fick sina smycken, vägarna de togs till Sverige, vilka händer som rört vid dem tills de hamnade hos Birkakvinnan.

Spännbuckla Bj 39b. Foto. Lena Androsjtjuk, SHM.

Det har nog varit hög temperatur på gravbålet men ändå så har pärlorna a klarat sig bra. Två verkar ha smultit fast vid ett spännbucklefragment.

Det fanns även broddar i graven, kanske för att hon skulle kunna gå lite stadigt nedåt och nordvart till Hel.

Kram ?

Breda vikingabälten?

Lite tankar om vikingabälten. Det finns flertalet söljor och ändbeslag som är snygga i brons och de flesta är smala och under 2 cm breda. Ifrån grav Birkagrav bj 750 finns även två stycken i silver. I denna grav hade en man och en kvinna begravts samt möjligen ett litet barn, vilket Ann-Sofie Gräslund skrivit om.

Bältesöljor från Bj 750. Foto Yliali Asp, SHM.

Här är ett smalt bälte jag gjort i ett försök att tillverka ett Birkabälte utan att köpa en gjuten sölja. Det är plåt, nitar och metalltråd och tankarna går ju inte direkt till Tors styrkebälte ?

Men hur är det då med bredare bälten? Finns de? Ja, i alla fall så finns det några få lite bredare söljor, men jag vet inte om de använts till just bälten eller till andra föremål som tex för någon del av en hästutrustning.

Ett av de lite bredare är från Gokstadgraven i Norge, men jag har letat i Sverige och det finns nästan inga. Hittade dock tre lite bredare när jag letade i Kringla.nu.

Kvalsta, Berg sn, Västmanland

Det här fina bältet är från Kvalsta i Berg sn i Västmanland och hittades i en grav, men jag vet inte om det är en eller flera gravar för de verkar vara inköpta efter att någon byggt en ladugård och hittat svärd mm i ett kollager. Det kan alltså vara en rejäl brandbegravning med en eller två personer och häst (inv. nr 11570, 12300, 12637, 12475). Kommentaren om söljan är att den var stor och klumpig.

Som det verkar så är det även en hästutrustning i graven, som innehåller traditionella, vikingatida kvinnosmycken samt vapen som pilspetsar, svärd, vapenkniv och spjut.

Texten är lite svårt att läsa men det verkar allrså vara samma grav.

Broa, Halla sn 48:1, Gotland

Även den här är hittad i en grav med hästutrustning och den är från Broa i Halla sn på Gotland.

Det är en av de märkvärdigaste gravarna i mina ögon. Mannen som blev begravd svärd, vapenkniv med sin häst begravdes lutandes mot hästen, som låg på sidan, mellan hästens ben. Han hade även en stalle till en lyra i graven.

Skällhorns, Källunge sn, Gotland

Den här söljan, kallad “halvkretsformig remsölja av järn” hittades i ett röse, grav 12, tillsamans med en doppsko till knivslida och brända ben.

Funderingar

De här bältena är alltså 3 cm – vad som ser ut att vara nästan 4 cm. De är de bredaste jag hittat än så länge.

Gemensamt för söljorna är att de är hittade i gravar med vapen. De två bredaste är dessutom hittade i gravar med häst och hästutrustning.

Med tanke på det så skulle det kunna vara söljor till någon form av sadeljordar. Men det kan ju vara en teori än så länge ☺️ Det inte finns några sadlar bevarade mer än någon på Island har jag för mig, däremot finns det många stigbyglar i gravar.

Här är två försök till bältesöljor jag smidit för några år sedan under Vikingasommar. Har inte kommit mig för att göra bälten av dem, men liknande skulle alltså vara trevligt att se i reenactmentvärlden, även om de kanske inte är runt midjan på en krigare de en gång suttit ?

?

Lästips:

Det är ingen idé längre att länka till Sök i samlingarna då sidan kommer att bytas ut, men sök på Kringla.nu och bälten, välj arkeoligi och vikingatid.

http://www.kringla.nu/kringla/sok?text=Sölja&filter=thumbnailExists%3Dj&filter=fromPeriodName%3Dvikingatid här.

Kvinnan eller gudinnan från Öja

Jag går runt på Historiska museet, visar föremål och berättar om allt möjligt och så plötsligt får jag se ett delat inlägg på facebook av en av mina facebookbekanta som letar i Sök i samlingarna efter saker – han har hittat en vikingatida kvinnofigurin jag aldrig sett tidigare! Men enligt Sök i samlingarna så är hon utställd i utställningen Forntider 2! Hon har uppsatt hår i knut och en kjol och armarna har hon runt vad som ser ut att vara en gravidmage på samma vis som “Frejahänget” från Aska, Hagebyhöga.

Thank You Ari! ?️

Kvinnofogurin från Öja på Gotland . Fotografierna är skärmdumpar då det inte gick att ladda ner bilderna, foto Elisabet Pettersson, SHM

Freja från Aska, Hagebyhöga. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

På ryggen ser det ut som ett bälte eller en jackkant, som även syns på framsudan under händerna, och hon har en smal kjol på sig eller om det är en hängselkjol som är under en jacka…

Fynd nr 3053, från Catview.

Figurinen verkar vara hittat vid Hoburg (tg? ) och inlöst 1863 tillsammans med flera andra fynd, bl.a. två pärlspridare. Jag undrar om de är från en grav?

Jag gick veta att figurinen under lång tid saknats i samlingarna, men att den hittades i en sk. sump. Där saker hamnar som ingen vet var de hör hemma, men som inte går att slänga.

Tack NyBjörn!

Jag är glad att den hittades igen ? och jag ska titta efter den idag. Tänk om det är gudinnan Freja 5,2 cm hög!?

Kram

Uppdatering:

Nr 45. Allt i montern är utlånat…

Birkaankan

Älghornsankan från Svarta jorden på Björkö, det vikingatida Birka.

Foto: Christer Åhlin, SHM.

Ankan är tillverkad av en älghornsbit. På ena sidan syns hornets utsida och på andra sidan håligheter från inne i hornet.

Foto: Christer Åhlin, SHM.

Svartajordenkortet.

Två foton till av Christer Åhlin, SHM.

Jag undrar hur den användes? Var det en leksak eller har den varit uppsatt på någon stav? Det är ett hål igenom den i alla fall. Kan den ha hängt någonstan? Vid en hornverkstad? Var den lätt att tillverka? Någon har ju bestämt sig för att göra den 🙂 Jag vet inte vad fyndkontexten var men det kanske går att hitta igen i någon Stolpeanteckning…

Foto: Yliali Asp, SHM.

Ankan tolkas som en barnleksak och finns som leksak med i tidningen Historiska nyheter 22, Livet i Birka. Just nu ställs den ut på Historiska museet i en monter med barnleksaker och barnrelaterade föremål. Vad tror du den använts till?

Foto: SHM.

Jag har tillverkat ankan i trä, men den är så fin i älghorn och en jag känner hae gjort en av just älghorn. Den fick vara med till Björkö när vi spelade in Arkeologens dotter 🙂 så spana efter den ?

Kram

Länktips:

Den här länken kommer inte finnas kvar så länge till. Jag kommer behöva ordna nya länkar på många inlägg när jag vet vilka det blir. Jag kommer att sakna Sök i samlingarna!

http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=107535&page=2&in=1

Ankan finns även med i tidningen 22Historiska nyheter, Livet i Birka. Den finns på flera ställen på nätet.

https://www.yumpu.com/sv/document/view/20546228/livet-i-birka/23 här.

Från vackra Öland till Vitlyckelycka

Jag har längtar efter att få se en massa människor i bronsålderskläder och nu har jag fått det. Jag är så tacksam för dagarna på Vitlycke museum och all hjälp vi fick där ?Vi fick till och med låna föremål från museets utställningar! Bronsåldern räknar vi mellan 1700-500 f.Kr.

Anna och jag vid Bårby borg på Öland, som vi svängde förbi på påvägen till Tanumshede.

Den är en halvcirkelformad borg.

Broar 🙂

Feamme i huset vi fått bo i i fyra nätter! Superlyx även om vattensituationen varit lite knepig!

Vi har varit ett radarpar och jag är så imponerad av Anna och det kommer bli fint att se vad hon jobbar med framöver ?

Till slut fick vi fantastiska statister och de blev så fina!

Emma på Vitlycke ? var både fantastikst hjälpsam och statist!

Fingerflätning 🙂 även om jag inte vet någit fynd på det från bronsåldern ?

Min favoritscen – eller den jag längtat efter att se vid offersjön.

Vi fick låna bronsluren och Jakkin kunde spela i den!!! Så imponerad!

Det fanns tordyvlar i skogen och enligt Bim är det lyckosamt att se en ?

Det här svärdet var också fint!!!

Igår letade vi efter inspelningsplats för en hällristningsscen och vi åkte till Lövåsen och Gerumshällen. Vi ville filma lmålade hällristninfar, men tydligen så kan de byta den röda färgen mot vit i efterproduktionen. Det vill vi eftersom hällristningar lyser vita när de är nygjorda.

En favorit med mannen med horn på huvudet!

Ny favorit med “två som låter en anka hoppa hopprep” ?

Inte helt lätt att sitta i “rutchkanan…

Även detta kändes som en kana som jag nyss lärt mig om av arkeologen Roger Wikell.

Här var det hav under hällristningstid…

Påvög till Gerumshällen som är omålad.

Så fin och jag undrar hur många fler som kan dyka upp bara sådär i landskapet. Det här är den lägsta sa Emma, som guidade oss runt.

Horn på huvudet igen 🙂

Emmas “space ant” och en typ midsommarpåle…

Fotsteg över hällen – schamanen som färdas mellan olika världar eller de dödas fotsulor i underjorden?

En fin båt 🙂

En karta för att hitta i området och vi möte en del turister.

Luren vi fick låna och vi fick även låna hjälmen.

Maria från museet var också med som statist och hjälpte till och hon har broderat sin jeansjacka!!! Så snyggt!

Sista dagens inspelning för mig och det känns bra att vi gjort allt detta.

Jag längtar efter att få visa hur det sett ut och jag längtar efter att se det genom Marcus ögon färdigt i serien!

Idag ska vi städa huset och åka och hämta en av våra stenar. Sen åker vi hem igen.

Jag undrar hur det var på bronsåldern när de samlade sten och knackade in bilder överallt, vävde och åkte i båtar här i skärgården?

Kram

Hornbore

Marknaden var öppen tre dagar och det var mycket folk trots trassel med parkering pga den otroliga torkan som varit och faran att parkera varma bilar på gräs. Men de hade hyrt bussar.

Foto: Richard Schill.

Jag trivdes bra i mitt hörn av marknaden. Det var skugga mestadels och det blev mysigt med botältet bakom 🙂

Sålde lite blandat från nätbutuken och nytt 🙂 Lägger in det nya i butiken efter Gunnes gård tänkte jag.

Jag köpte lite garn ? i fantastiska växtfärgade färger av Saga.

På lördagen tatuerade jag mig ??

Det blev två “Birkavargar” mina favoritmotiv från Die Gräber och grav bj 904. Glenn tatuerade med en prick i taget.

Jag är supernöjd!!! De blev så fina!

På lördagkvällen var det gille och lekar.

Tuppfäktningen är kul att titta på 🙂

Jag försökte lägga ägg… Men det gick inte så bra…

Lekledaren 🙂

Foto: Richard Schill.

Skål!

Sen dök det fantastiska ljuset upp igen. Trodde nästan det var min telefonkamera sist, men det är Hornbore Slotts eget vackra ljus!

Lite dräkt då…

Kirstin från Borre hade en väldigt fin modell på hängselkjol och många minnespärlor och hängen ? Hon har sytt sömmarna på samma sätt som Viborgskjortan.

Sen var det plötsligt dags att packa ihop igen och åka hem. 7 timmar bakom ratten.

På hemvägen stannade vi vid run- och bildstenar som syntes från vägen vid Källby Hallar.

Den var hög!

Det var en vacker plats och jag förstår att människor velat bo här under långa tider.

Gravarna och gravfältet från 400-1050 e. Kr.

Kom hem sent på natten, eller snarare tidigt på morgonen, och kastade mig i säng.

Kram

Liten snickarverkstad på altanen

Har fått beställning på vikingatida leksaker, så nu blev det “snickardag” på midsommardagen 🙂

Får hjälp av Vicke Viking. Han är en månad nu och Iris slängde ut honon på altan…

Han är så söt. Iris har fått tre kattungar.

Jag gör det enkelt för mig med spillbitar, som annars bara eldas upp, och grannen Hasse hjälper mig att såga ut bitarna som jag sedan täljer till och filar.

Ankan är i original i älghorn och hittad på Birka och hästen är från Färöarna i furu.

Ankan från Svarta jorden på Björkö. Det vikingatida Birka. Foto: Christer Åhlin, SHM.

Foto ur Katalogen Viking og Hvitekrist.

Tänker på barnen, om de var leksaker båda två, som en hång i tiden fick en leksak som tagit lång tid att tillverka undet vikingatiden. Älghorn är inte helt lätt att tälja i. Tänk om der var det en kammakare i Birka som gjorde den? Hästen kanske är en bit som blivit över när de byggt någon båt eller så 🙂 Vi kan ju aldrig veta, men det är kul att fundera och fantisera.

Kram