Kategoriarkiv: Bronsåldersdräkt

Bronsåldersband med vitt ullgarn

Har varpat ett band till med två färget. Det ska vara lite som ett av de danska banden, från Borum Æshøj, men det danska bandet med vitt i mitten är ovanligt nog brickvävt. Vitt verkar också vara ovanligt, men det blir fint! Behöver nog tillverka tvåhålsbrickor.

De vävde alltså inte med bandgrind och brickvöv är det nog endast ett fynd av. Annars är det tuskaftrips.

Det ska vara starka tunna trådar i varpen, som är slitstarka att knyta och så ett ulligt inslag så det blir lite tjockare och stadigt.

Vävde nästan klart igår framför Eurovisions festivalen…

Får fortsätta ikväll och sedan ska det på tofsar.

Änden på varpen!!! Yippie!!!

Kram

Lästips:

Broholm, H.C., 1938. Kvindedragten i bronzealderen.

Har vävt ett ”bronsålderband” idag

”Todays work is done!” 😊

Det är så tillfredställande att göra klart saker ibland 🙂 även om kroppen värker nu.

Varpade på morgonen vid 12 och har vävt tills nu. Klockan är 19.58 och jag har egentligen bara lagat spagetti och vävt. Och tittat på tv förstås… Och svarat på meddelanden 🙂

Vävde på altanen först men det blev till slut för kallt. Jag väver i bandgrind annars skulle det ta ännu längre tid. Men någon gång hoppas jag väva bronsåldersband med fingrarna eller med en bronsnål – om det nu var så de gjorde 🙂

Det går två varv runt midjan!

Knöt ändarna runt trådarna istället för att göra runda tofsar. Fynden av bälten från Danmark ser just lite platta ut i mangravarna även om fransarna inte är lika långa, men jag hade inte hjärta idag att klippa av trådarna…

Blev väldigt förtjust i det här bandet med de ljusare prickatna längs kanten 🙂

Det här blir killbältet och tjejbältena ska det bli mera vitt i.

Kram

Bälte eller snörkjol från bronsålderns Köpinge?

På Historiska museet är det utställt föremål, i Forntider 1, från en kvinnograv från Stora Köpinge i Skåne, daterad till bronsåldern, period III. Graven är en skelettgrav i hög. Bland annat så ligger det metallrör i graven och jag undrar – hör de till en snörkjol, även om det  i samlingsdatabasen står att de hör till ett bälte som bältegarnity? Bronsåldern är ca 1800-500 före vår tid och den innehåller flera perioder. 

Metallrör från kvinnograv i St Köpinge i Skåne. Foto: Tania Muños Marzá, SHM.

Det verkar finnas textil kvar i rören och det är någon metallplatta intill också. I graven fanns även en fingerring av guld, armringar av brons, en dubbelknapp, en enklare kniv, ben och ett metalltrådföremål. 

Rören är 6,5 cm långa och 0,3-0,5 cm i diameter. På en sidan sitter en bronsplåt och på andra är det en knut i hålen som tövker öppningen. Jag undrar hur det fungerar praktiskt? Om det är feltolkat – skulle det då kunna vara en snörkjol på något vis?

Skärmbild från Mis med innehpllet i graven, SHM.

Skärmbild av fyndet, Mis, SHM.

Bronsåldershög från Stora Köpinge, men det ska finnas tre stycken och jag vet inte vilken den här är. Foto: Wikicommons.

I Damnark har det, som kanske är mera känt, hittats en ung kvinna i Egtved med en helt bevarad snörkjol, vilken bland annat Broholm har skrivit om. I graven ligger även ett löst bälte. Har Köpingedekorationen sittit på ett sådant bälte? Längs midjan eller på en tofs?

Det här fotot finns på flera ställen på nätet, men jag har inte hittat ursprunget.

Mitt foto av Egtvedpigens kjol, taget på Nationalmuseet i Köpenhamn.

Midjedelen på snörkjolen från Egtvedpigen. Mitt foto.

Snörkjolen har en grov garnsnodd, i lite ljusare garn, överst vilken inslaget dras runt några varv innan det låses med ett nytt skäl för nästa inslag. Inslagen tvinnas sedan till tjockare snoddar som bildar snörkjolen. 

En mindre känd, för mig i alla fall, är en fragmentarisk kjolbit från Hagendrup i Danmark. 

Snörkjol från Hagendrup ved Holbæk i Danmark. Foto: Natmus, se lästips.

Den här har metall som sitter runt de tvinnade snoddarna och överkanten ser lika dan ut som den i Egtved (och som den jag vävt). Rören har en gång i tiden glänst som guld nästan,  runt midjan på en människa som kankse dansar eller gör akrobatik. 

Ølbygraven med metalltuber på.förmodd snörkjol. Bild från: Videnskap.dk.

I Ølby i Danmark har det även hittats en kvinnograv med metalltuber av brons som förmodligen bildar en snörkjol, men denna grav är mest känd för att det ligger egyptiska glaspärlor i den.

Så, med tanke på längden på rören, 6,5 cm, från Stora Köpinge, så skulle jag gärna se rören som del av en snörkjol och inte ett bälte, men samtidigt är det bronsplattan och knutarna som är annorlunda.  skulle verkligen vilja se lite närmare på rören från Ølby. 

Som lite kuriosa så finns det även andra fynd med snörkjolar. I Danmark har det hittats små bronsfiguriner av människor med snörkjolar och en av dem ser ut att göra någon sorts akrobatik. 

Bronsåldersakrobat från Grevensvænge i Danmark. Foto, Nationalmuseet i Köpenhamn, Danmark.

Fårdalfigurinen, Faardal in danish, från Nordgylland, Danmark. Foto: Lennart Larsen, hittat på nätet.

Och akrobater finns även på en hällristning i Dalsland.Högsbyns hällristningsområde i Dalsland. Foto: Bengt A. Lundberg. 

I Högsbyn i  Dalsland, vid sjön Råvarps norra strand, förekommer aktobater, eller voltigörer, även bland bronsålderns hällristningar. Mitt på skeppen ovan syns figurer som tycks göra volter och kopplingar har gjorts till Medelavets bronsålderskultur och människor som voltar över tjurar. 

Men jag är även glad att jag hittade det här hällristningsfotot av en annan anledning – för många år sedan gick jag en fotokurs för Bengt A. Lundberg på Riksantikvarieämbetet och han har även fotat mig mig när jag guidat på Björkö 🙂 

Kram

Lästips:

Graven Stora Köpinge: http://mis.historiska.se/mis/sok/resultat_objekt.asp?lokalid=6878&sort=ASC&orderby=lokal_&qtype=f&search=1 här.

H.C. Broholm, 1938. Kvindedragten i Bronzealderen. Københamn. 

Hagendrup, Nationalmuseet i Köpenhamn. http://natmus.dk/museerne/nationalmuseet/undervisning-paa-nationalmuseet/undervisningsmaterialer/undervisningsrollespil/bronzealder/rollespil/akrobat/ här.

Blogginlägg om Hagendrupkjolen: http://szarka.typepad.com/sca/2009/07/string-skirt-2-the-metal-bits.html här.

Ølbygraven: 

http://videnskab.dk/miljo-naturvidenskab/arkaeologisk-sensation-glasperlernes-hemmelighed. Här.

http://sciencenordic.com/danish-bronze-age-glass-beads-traced-egypt. Här.

Grevensvængefigurien: Nationalmuseet i Köpenhamn. 

Fårdalfigurinen: http://denstoredanske.dk/Danmarks_Oldtid/Bronzealder/En_svunden_kosmologi_1100-750_f.Kr/Hellige_tegn_og_billeder här.

Högsbyns hällristningar: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Högsbyns_hällristningsområde här.

Barber, E. J. W., 1991. Prehistoric textiles. 

Jag har inte läst den här boken, men behöver den! Hon skriver bland annat om Hagendrupkjolen men refrererar till en Thomsen, 1935. Hm…

Bronsåldersdräkten i Historiskas textilmagasin

Häromdagen var jag ju uppe och tittade i textilmagasinet. Jag fick även se den rekonstruerade Egtvedsdräkten som fanns i skåpet – den är underbar. Jag har ju tidigare sytt och ”vävt” en barnvariant av bland annat Egtvedsdräken till Västmanlands länsmuseum och då visste jag inte om den här, så jag försökte ju fota originalet och även rekonstruktionen av kjolen i Danmark! 

Den här är fantastisk och starkt ulldoftande!

Här kommer några detaljbilder, men jag fotade supersnabbt. Skulle behöva fota med en bra kamera och i bättre ljus. Rekonstruktionen har även alla vävfel och så, så den är ett superarbete! Jag ska fråga vår bronsåldersintendent vem som gjort den. Hon hade den på sig för många år sedan i Kungsträdgården, när det hölls en historisk catwalk där 🙂

Tröjan:

Framsidan.

Halsens broderstygn.

Den i flera delar påsydda kanten.

Baksidan.

Detalj av vikningen av tröjan.

Ärmen.

Halslinjen.

Bältet:

Tofs och ögla.

Undrar vad tanken var med att ha endast en tofs.

Kjolen:

Detalj av midjeväven.

Den avslutande dekorationen.

Dräkten förvaras i silkepapper.

Någon gång skulle jag vilja väva tyg och göra en till dräkt. 

Kram

Lästips:

Egtvedsflickan på Köpenhamns nationalmuseum. http://natmus.dk/historisk-viden/danmark/oldtid-indtil-aar-1050/bronzealderen-1700-fkr-500-fkr/egtvedpigen/ här.

Bronsålderskjolen har varit klar ett tag…

image

Det har varit så länge som jag levt med tanken på att väva den här. Jag har flera gånger undrat varför jag sa ja till att väva den eller varför jag trodde att jag skulle kunna väva en… Det har tagit emot att fota och skicka iväg den men nu är jag redo 😉

image

image

I dessa öglor skulle det kunna tovas fast rå ull.

image

image

image

Undrar hur många flickor och kvinnor som använde en kjol som denna under äldre bronsålder och kanske yngre bronsålder. Vilka var dom och vad gjorde de när de bar sina kjolar? Vem vävde dem? Var det de själva eller fanns det ett dåtida modehus eller en specialistväverska? Vad jag ibland önskar att det gick att resa i tiden!

Nu kommer min kjol få träffa sin blus och jag hoppas jag den kommer trivas och vara fantasieggande för barn och vuxna på Västmanlands läns museum i Västerås. Kjolen har ett ganska tråkigt ”bälte” men det vävda bältet jag redan lämnat till museet har fina tofsar 🙂

Jag vill tacka Amica Sundström för att hon hjälpt mig förstå delar av en äldre beskrivning av kjolen.

image

Egtvedflickans grav. Nationalmuseet i Köpenhamn.

image

Egtvedflickans dräkt. Nationalmuseet i Köpenhamn.

Det är fantastiskt att vi kan se tillbaka i tiden till äldre bronsålder på det här viset, pga av människorna begravts i dessa ekkistor! Tänk om vi kunnat se en hel dräkt på det här viset från alla tider! Tänk om Birkagravarna ens kom i närheten av detta…

Kram

Lästips:

Till Egtvedflickan.

http://natmus.dk/historisk-viden/danmark/oldtid-indtil-aar-1050/bronzealderen-1700-fkr-500-fkr/egtvedpigen/snoreskoerter-og-ritualer/

http://natmus.dk/historisk-viden/danmark/oldtid-indtil-aar-1050/bronzealderen-1700-fkr-500-fkr/egtvedpigen/

Bronsålder utan brons

Igår gick vi igenom Bronsåldern med Robin 🙂 och bronsåldern är förvirrande!

image

image

Vi samlades i Forntider 1 och bronsåldersrummet med en fin samling hällristningar från olika hällar. I montrarna är det mest utställt snygga och fantastiska bronsföremål, så det är ju lätt att tro att det är så bronsåldern ser ut!

image

Men idag skulle vi få se lite boplatsbronsålder… Här från Ene! Och det ser inte riktigt lika glimrande ut…

image

Det är keramik och lera i massor! Ser ni den lilla ”supkoppen”!

image

image

Det fanns också bränd flinta och fula vardagsyxor. Så sten var en nästan lika stora kategori som lera/keramik. Tycker den stor stenen i framkant ser ut som en bra svärdslipningssten 🙂

image

Projektet som sorterar boplatsmaterial tittar på 50 stycken runt Mälardalen. Pilspets med urnupen bas! Dessa är inte så vanliga.

image

Men det fanns lite glittriga grejer också, som den här svarta lyxkeramiken magrad med glimmer!

image

image

Keramikskärvor kan innehålla matrester och andra spår, tex. efter dryck och jästa produkter. Så om det är en ”supkopp” borde det finnas spår av någon dryck eller så har den använts till något helt annat 🙂

Så hur ser en bronsåldersservice ut? Robin hade dukat upp!

image

Det stora rabbiga kärlet är dekorerat med fingrar! Sen släta kärl i olika storlekar och så de små svarta lyxiga. De lyxiga svarta hittas inte på alla lokaler som benämns boplatser. Undrar om det skiljer sig i tid, funktion på boplatsen eller i status? Eller något annat.

image

image

image

De är så fina! De hela kärlen är av samma sort som de trasiga i backarna, men de är mer hela för att de följt med de döda i gravarna.

image

Så jag säger skål för bronsåldersmänniskorna. Hjälp, jag tycker dessutom att jag ser lite döende ut på fotot i det där ljuset. Foto: Robin.

Kram

Föredrag om forntida dräkter för Badelunda Hembygdsförening i lördags

Föredraget hölls på Anundshögs café och jag gjorde en ny powerpoint med massor av foton. Är glad att jag fotat så mycket genom åren! Det är alltid lite nervöst att göra något nytt och jag tänkte mycket på formen för föredraget.

image

Föreningens reklam på facebook blev fin.

Vi kom dit lite tidigt så vi hann gå runt bland de emorma skeppsättningarna intill högen!

image

image

image

Anundshögen är den största i Sverige med sina 9 m i höjd och 64 m i diameter. Uppsa kulle är också 9 m hög men bara 55 m i diameter. Det är inte helt klart vilken Anund i historien det rör sig om.

image

Runsten som omnämner Folkvid, Heden, Anund och Vred.

image

Runsten Vs 13, Västerås.

Jag hade med mig kläder och smycken som de fick titta på efter föredraget och dessutom var jag klädd i vikingakläder ?

image

image

Min skiss på dansk bronsåldersdräkt.

Det var en bra grej att ha föredrag och sedan lunch för sin förening. Mamma och jag kunde dock inte stanna den här gången för vi hade Smulan med oss. Lättare när det går att sitta ute. Det blev hur som helst en liten dagsutflykt och vi får göra om det någon kväll i sommar när det är guidetur.

Lästips:

Badelunda hembygdsförening

Anunds hög

http://www.anundshog.se/artikel.asp?strukturId=226&artikelId=984

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Anundshög

Runstenen VS13, Västerås

Pdf om runstenen