Kategoriarkiv: På resande fot

Gunnes gård

Så tacksam att jag fick hjälp av grannen att ta mig till marknaden. Förra året var jag bara här med ett litet regnskydd, men i år är tältet med.

Har just lagt mig och det är så härligt att höra sorlet från folk som pratar och skrattar. Undrar hur det lät på vikingatiden när de var ute och reste? Lät det nästan lika, spraket från eldar och hundar som skäller till?

Förutom bilar och motorcyklar såklart, vilket hörs här 🤔 Kanske en bra övning att lyssna till alla olika ljud.

Kram och godnatt 💗

Till Saltvik på Åland själv med släp

Nu har jag varit till min första vikingamarknad själv med släp. Har lite resfeber och lite kaos i huvudet när jag skulle packa men fick med mig det mesta 😅

Det kändes skönt att vara framme i tid till färjan i Grisslehamn.

Supervamt blev det i helgen men jag är oerhört tacksam över att det inte regnade!

Fick hjälp att lyfta upp tältet och bygga ihop bord, så det är jag också glad över. Tack ni som hjälpte till 💗 Även glad att jag har ett litet ”vikingakök”. Ska spara till en trefot nu bara.

Det blev mysigt med sängen. Tycker om att sova därinne.

På kvällen efter gillet var det en ceremoni. Fibulas marknad i Saltvik firade 20-års jubilem i år 🎉🎊🎈

Det är så kul att göra iordning. Det är lute som att leka affär som barn. Jag och min kompis hade en affär i deras syrénhäck på Svartsjölandet. Vi satte upp plankor mellan grenarna och sparade matkartonger i massor. Det var verkligen härliga somrar.

Lite mer ordning på bordet blev det vartefter 😅 Det tar lite tid att få till det. Skulle vilja göra ett till bort för hantverkande till nästa år.

Fick plats brevid Medeltidsmode och det var underbart, för nu hann vi prata lite. Ofta hinns det ju inte med under Gunnes gårdsmarknaden.

Under dagarna var det stridsuppvisning med Huskarlarna, lekuppvisning med Glima, en gycklare och så sagoberättande med Jerker Fahlström.

Holländarna var där igen och flera andra band och musiker. Det är så härligt med allt liv, musik, ljud och sorl.

Ett ryskt tjejband, Idisi, med en danserska på styltor var supercoola!

Kunde inte handla så mycket i år men en korg och kryddor köpte jag. Korgförsäljerskan tog kort på mig 🌺Skulle vilja köpa sagorna också, men det får bli en annan gång.

Tappra besökare och de som uppträdde. Jag fick i alla fall skugga och sen en resorb av grannen 🙏

Bad i solnedgången. Det ena jobbiga var att veta att min katt c a rit borta sedan i onsdags, men han kom hem nu 2.50 i natt 💗 Hungrig och smal.

Och när jag kom tillbaka fick jag havsabborre med remouladsås på smörgås! Så supergott. Så tack grannen för matlagningen 🙏 Tur jag hade med mig köket 😀

Fint sällskap från Årsunda 💗

Och sen blev det liten samling runt elden och den stekta fisken. Han stekte två kilo ”byxfilead” abborre och jag köote med mig två kilo hem av fiskaren dagen efter. Så nu finns det fisk i frysen.

Holländaren lärde oss att blåsa på elden med hjälp av pekfingrarna och tummarna. Det blir som en liten blästerstråle! Tydligen kan man smälta järn med den tekniken om man är tre och skicklig!

Det är något speciellt med kläderna, pratet, musiken, kvällen och elden som känns så naturligt och från forna tider.

Hjälpte Veronica med en undersärk. Inte idealiskt att klippa tyg i hettan så vi fick klippa ut ryggen lite till.

Kedjor från Helsingborg sn, Filborna i Skåne. Foto:Gabriel Hildebradt.

Fynd från Hälsingtuna sn, Tolsta i Hälsingland. Foto:Gabriel Hildebrandt, SHM.

Kedjegarnityr från Hablingbo, Gotland. Foto: Elisabeth Pettersson, SHM.

Googlade dräktkedjor en stund. Den nedersta är från Gotland. Ska skriva lite mer om kedjor tänkte jag.

Vikingafrukost 🙂 Gjorde även lunchen på morgonen. Det var bara grannarna som använde mitt vikingakök. Jag var för trött på kvällen… Äppeljuicen från Åland hjälpte mig genom dagarna! Åh, vad god den var!

Kram till alla och Tack Fibula för en fantastisk matknad!

På sommaröppetmarknad i Årsunda

Åkte till Årsunda i lördags för Årsunda vikings final på deras sommaröppet. Jag packade bilen så lite som möjligt och drog iväg. Hann upp precis till 11 och fick upp smycken och pärlor ute i solen, men det blev för varmt, så jag fick flytta in under tak.

De nya pärlora från Järvsta i Valbo sn var med och de jag hade med mig tog slut 🌟

Ulf berättade om jaktdjur för besökarna och det var lärorikt. Jag fick ju första parkett i två dagar, så nu kan jag lite om djurbajs och spybollar…

Gissa bajset 🤪

Min granne, Lars-Ivan, tillverkar riktigt bra knivar.

Även pyttesmå! Det vore något för ett dockskåp 👌

På söndagen kom Louise Ström dit också som tillverkar band och säljer bandsatser, så du kan väva klart själv. De som fick prova var så glada för att ha vävt en bit.

Besökarna fick flera aktiviteter och lekarna är alltid uppskattade 😅

Han som hoppar upp ska ta sig ner och plocka upp en socka med munnen utan att nudda marken…

Kasta vedträ med baken… Jag kan säga att jag tröttnar aldrig på att se dessa lekar 💗

Det var för varmt för hängselkjol. Behöver sy en naturfärgad särk att ha varma dagar.

De erbjöd även tenngjutning och många barn kom och köpte pärlor till sin nya orm 🐍

Det var så vackert ner mot vattnet med björkar, älggräs och tistlar. Det här motivet skulle jag vilja måla i torrpastell, så jag tog många foton här.

Foto:Richard Schill.

Richard Schills foto på blommorna uppe vid långhuset.

Foto:Richard Schill.

På kvällen var det gille inne i långhuset. Det är något speciellt med att sitta tillsammans och äta och sjunga, prata och skratta i den här miljön. Det är som lättare att föreställa sig forntiden när det är som att vara i den, även om det naturligvis inte finns trälar på Årsunda… Så helt samma är det ju inte 😉

Vi fick god mat och jag hade med mig två små flaskor mjöd 🍾 Det är så gott!

Vy från bostadsdelen in i hallen.

Elden i bostadsdelen tänds av Eva så folk hittar in att gå och lägga sig.

Tommy och Annelie i eldskenet 💗 Tänk om man hade kunnat ta kort på vikingatiden!

Foto: Anders Wik

Jag är så glad över helgen. Det blev som en minisemester och nu längtar jag efter att åka till Saltvik på Åland.

Kram

Till Årsunda en sväng

I lördags packade jag och tog bilen till Årsunda för Vårblotet. Handlade i Sandviken där jag hittad Tommy bland mathyllorna, så vi åt lunch på ”Monroes” och jag älskar Monroes – Haloumiburgare och pommes till Elvismusik!

Det är lite som en minimaknad på fredagen och lördagen och jag hade med mig några pärlor. Jag hade min påskgula hängselkjol men missade be någon ta kort.

Johan hade bränt keramik och resultatet var jättefint!!! Bland vikingakeramiken hade det smugit sig in lite stenålder 😉

De hade den stora grytan över allt för att bränna utan syret för svartbränning. Jag känner mig så glad att alla håller på med så många olika hantverk.

Några växtfärgade också och här är ett nyupptaget tyg färgat med krapp och valnöt. Det blev så vacker färg! (jag glömde fråga vad se heter).

Efter tinget blev det gruppfoto.

Gruppfoto från Vårblotet i Årsunda 2019. Foto: Anders Wik.

På kvällen var det gille.

Det var så vackert ljus inne i långhuset innan mörkret.

Lite vikingatida brieost…

De hade äggjakt, ägg gömda här och där på gården, och delade ut fyndpriser 🙂

Vi fick mjöd av en som brygger mjöd och det blev lite senare än jag tänkt. En långdans gjorde vi och jag önskar att jag kunde sjunga så som hon som sjöng dansen!

På söndagen var det föredrag om vikingatida ord och deras betydelse med Anne-Berit 🙂 Det var intressant och roligt!

Besökte även Skogen intill gården. Det är så vackert där och känns som om jag skulle vilja bo så. I djup skog i en liten stuga.

Så tack Rickard och Årsunda för den här gången 🏵️🙏🍓

Kom hem igår vid 16.30 och somnade 17 🙂 Men nu är det dags att gå upp. Har lite ledigt några dagar från jobbet och ska bara mysa och jobba hemma och kanske ta en tur ut till Björkö.

Kram

Smärta i mage och rygg – sedan Shunyata

För snart ett år sedan då jag var i Indien på yogaretreatet Yoga Magic, genomgick jag en smärtsam upplevelse. Jag fick något så vansinnigt ont i magen, nära solarplexix och ut på ryggen. Jag låg helt enkelt och kved i min mycket fina myggnätssäng och svettades. Det var fruktansvärt.

Jag hade då gjort yoga nästan varje dag i tre veckor, både innan i Arambol, och sen intensivare på retreatet. När det utlöstes hade vi en yogalektion med en man som kom och gjorde en mycket märklig yoga och jag kunde inte vara med, så satt och tittade.

Vi hade inte så många dagar kvar och dagen efter så skulle vi på utflykt igen till stranden. Jag trodde inte ens att jag skulle överleva natten.

Mooni, som följde med som magisk massör, tog hand om mig och tittade till mig. Jag har aldrig tidigare upplevt just den där smärtan. Inte ens magmunsbråcket var ju samma sorts fel, även om den upplevelsen är en helt annan berättelse.

Jag har under året tänk på vad som hände och undrat om det hade något med ett Chakra att göra, om det var ett smärtsamt öppnande av något som varit låst så länge eller om det var något annat…

På morgonen, dagen efter, så hade jag ingen smärta. Jag kände ingenting i hela kroppen. Huvudet var tomt och vi tog bussen till stranden. Ett paradis.

Vi gjorde en massa övningar, lekte och gjorde yoga på standen och heka tiden var allt som tomt i huvudet. Inga särskilda känslor, ingen oro, inget ont! Jag som alltid har ont. Men märkligast var ändå tomhetskänslan i huvudet.

Någons foto från retreatet. Lånar några.

Jag berättade om tomheten i huvudet för Neo, han som ordnat retreatet, och han berättade att det var Shunyata.

Shunyata – ett tillstånd av vila för mig – शून्यता, śūnyatā, ett meditativt tillstånd av tomhet, ingentinget (also Shunya).

Jag skulle inte vilja vara utan den dagen. Smärtan var värd det. Det var en underbart skön dag av vila, trots allt vi gjorde ??

Kram

Museidag i GBG

Igår fredag, i Göteborg, tänkte jag ju gå på museum och lyssna på audioguider, men när jag kom till Stadsmuseet så hade de inga där. Jag borde ju ha kollat upp om det fanns audioguider på museerna jag tänkte besöka innan jag gick dit. Men så är det… Så jag tittade med pedagog ka ögon istället.

Jag startade lite sent på dagen och så ville jag promenera dit. Mina vänner bor i Haga och det är jättefint där nu. Otroligt bra att allt inte revs. Privat ägande var i det här fallet jättebra.

Gick genom coola Magasinsgatan innan jag var framme.

Blev osäker på var jag skulle gå och vägen upp till utställningarna skulle kunna vara lite tydligare. Det var väldigt liten text på skyltarna. Ville börja med forntiden.

De använder tidsräkningen ”år sedan” och inte f. Kr. och det är inkluderande för alla som inte är kristna även om det blir en stillastående tid i nuet. ”Vår tid” blir fixerad och inget att relatera till frammåt i tiden. Om 1000 år är det fortfarande ”Vår tid” om ”vi” nu finns kvar på jorden då…

Jag föredrar ju utställningar som är mera miljöer och inte så stilistiska, men jag hittade några fina saker.

Jag tycker om modeller 🙂 Här en hydda från 8000 år sedan. Så jägare och samlare har sittit här inne, vid ett fiskesund vintertid, och eldat i en näverklädd grop, tillverkat flinta redskap och ätit hasselnötter 🙂

Undrar just hur nävret fungerade i gropen?

Det här tycker jag om, när man får se avslagen, alla bitar som tagits bort för att göra redskapet redskapet. När vi spelade in Arkeologens dotter så tillverkade Peter Wiking en flintyxa och jag släpade hem alla rester som jag kunde få tag på 🙂

Ser ni vad det här är? Det är torskkotor! När det hittas en fiskkota så kan i alla fall inte jag se vad det är för fisk elker var kotan ska sitta, så det här var lite kul!

Den här arkeologiska profilväggen är lite som en målning. Den visar fint hur de äldsta lämningarna vid ständerna begravits i lera, sand och grus efter att isen smälte av. Man skulle ju kunna tro att det inte skulle finnas något under de tomma lagren, men det kan det allt å göra.

Jag tyckte inte om veporna med inledningstext på på väggarna här.

En ganska stort fragment av en lerklinad vägg fick sin förklaring med en väggbit uppbyggd bakom.

Rolfåkersmannen. Det ser lite kallt ut runtomkring honom. Men han ligger fint på sina ostronskal. Han dog för 4500 år sedan. 2500 år f. Kr. Så under neolitikum, Bondestenåldern. Han var 20 år, 154 cm lång, fick en yxa vid huvudet men det är osäkert om det är en begravni g eller om han drunknat vid en strand ?

Jag gick vidare till Vikingautställningen.

Gillar tidslinjer även om den här kändes som om den gick åt fel håll…

De har Äskekärrskeppet utstället. Äskekärr hittades i Göta älv och på 900-talet seglade hon med tonvis av varor hit och under 60-70 år ⛵

Jag ville ut igen. Hungrig och lite trött, så jag joppade över Göteborgs fördelse – förlåt! Får komma tillbaka till Göteborg helt enkelt.

Blev rekommenderad Naturhistoriska museet, så tog spårvagnen dit.

Här hade de inte heller någon audioguide men de har en app för batn där olika kända djur berättar. Jag fick inte igång appen. Den bara snurrade i telefonen. Men den går att lyssna på hemifrån också antar jag men jag hittar inte appen på deras hemsida. Hm.

Det är verkligen något magiskt med fossiler! Varelserna levde för så himla länge sedan och här är några avgjutningar 🙂

En trilobit.

Det var väldigt fint uppsatt. Lätt att titta på de olika fossilerna och det kändes som vetenskap och museum.

Det var bra texter i första rummet. Innehållsrika, lätta, beskrivande och lite poetiska.

Tänk att ormbukar är så gamla och jag har dem bara utanför dörren hemma.

Brukar ju kalla mina slippinnar av åkerfräken för dinosauriegräs 🙂 och här är några syskonfräknar.

En trollslända och bland det vackraste jag sett ? Ett original från tidsperioden Jura.

Det fanns en Ammonit man fick känna på.

Det är gammeldags, jag vet, men det är så fint!

Hu!!!

Lunch någon?

Tror barnet var lite sugen först… Rolig att lyssna på 🙂 Matsuget gick över… ”Man kan ju inte äta maskar…”

Provade microskåp.

?

Lämnade insekterna för de uppstoppade djuren…

Det är både fascinerande och lite creepy med uppstoppade djur…

Det var flera barnfamiljer på museet. Stora ytor och mycket att titta på. Barnen var väldigt entusiastiska.

Den här passar in på sidan med knäppa uppstoppade djur – Stackarn – med alla ungar och allt!

Fortsatte mot valsalen…och tänkte på om det blir nyval… Tydligen öppnar de gapet på valen på Valdagen och på Valborg och därinne finns en salong… ? Göteborgshumor ?

Bästa mamman berättar för sina barn och för mig 🙂

Den stackars strandade, unga valen tog flera dagar att få ihjäl… Sen lyckades de tillslut och då valde de att stoppa upp den – den enda uppstoppade valen som finns.

Jag har en havsskölpadda i trädgården… Jag behöver måla om den nu… Mamma, så här ska den se ut…

Det finns flera kända och namngivna djur att titta på och jag ska lyssna på appen där de berättar, när jag lyckas hitta den. Kanske är det lättare med en audioguide att låna, så att man inte slösar på batteriet i mobilen. Det fanns i och för sig mobilladdningsskåp på båda museerna men det hjälper ju inte under turen. Det gjorde att jag laddade mobilen nör jag kom fram och fikade under tiden. Sen gick jag på museet.

Appen för att köpa spårvagnsbiljetter också är på mobilen, så är det ju viktigt att inte bli utan mobil.

Jag såg även en tillfällig, turnerande fotoutställning om klimakteriet.

Här fanns det iallafall något att lyssna på till slut 🙂 Det var lite poetiskt berättat och jag kunde sätta mig ner och bara lyssna. Brhövde inte gå runt samtidigt, vilket var skönt efter denna motionsrunda…

Jag tycker mycket om utställningen och gillar att det är en skärmutställning.

Konst och vetenskap fungerar också ihop ? precis som konst och historia.

Så flr att vara lite personlig så är jag ju mitt i förklimakteriet och det är intressant hur jag förändras och hur nya saker blir viktigare för mig och annat inte längre känns så på blodigt allvar. Jag känner mig i allafall lekfullare i en konstig blandning av svåra svettningar och galet humör…och helt lugn emellnaåt 🙂 ?

Snart stänger museet…

De har en trevlig och välkomnande entré och jag fick bra hjälp och trivdes. Butiken är fantastisk!!!

Det blev en lång dag igen och jag fick ändå med mig en massa att tänka på vad gäller audioguider ?

Kram

Lästips:

Stadsmuseet: http://goteborgsstadsmuseum.se här.

Göteborgs Naturhistoriska museum: http://www.gnm.se här.

Äggen är slut: http://www.gnm.se/utstallningar/tillfalliga-utstallningar/kommande-aggen-ar-slut/ här.

Bok- & seminariefrossa på Bokmässan

Jag har inte tidigare varit på Bokmässan i Göteborg, men nu så åkte jag för att träffa vänner och igår var jag på Bokmässan i 11 timmar och idag ska jag gå på museum, så det blir en miniGöteborgssemester ? Gabi har dessutom formgivit och layoutat en bok om bemålade kyrktak av Kajsa Nyström som hade premiär på mässan.

Den är så otroligt fin och välgjord!

Seglora kyrka på Skansen är med.

Bara att vara i Göteborg är spännande eftersom jag inte varit här mer än någon dag när min son var runt 3 år. Då bodde vi också hos Gabi och Mattias. Nu bor de centralt och idag ska jag ut på museer 🙂 Men först bokmässan…

Jag köpte seminariekort och det var hur dyrt som helst! Men jag bara djupdök i mässupplevelsen med Gabi, även om vi inte gick på samma seminarier hela tiden.

?️‍♀️

Första seminariet handlade om Reggio Emiliapedagogiken som nuförtiden är en utbredd pedagogik på förskolor i Sverige. Sara Folkman har skrivit en avhandling om den och är kritisk till hur pedagogiken kommit att användas – Distans, diciplin & dogmer och hon menar att den får konsekvenser för hur barnen upplever vuxna, att de inte lyssnar och att barnens tid blir för inrutad och styrd.

Hon har intevjuat både förskollelärare och förskolebarn.

Distans:

I Reggio Emiliapedagogiken ingår att lyssna på barnen och observera för att dokumentera deras utveckling och intressen. Kommer frågor från barnen så är det en motfråga som används och tanken är att barn är kompetenta och kan själva och inte behöver så mycket hjälp att få på vantar och annat.

Att lyssna är alltså en teknik för dokumentation och förskolepesonalen får en distans till barnet istället för att dela barnets upplevelse. Det blir inte vanlig kommunikation där de missar ett ömsesidigt, empatiskt och känslomässigt lyssnande. ”Omsorgen” är nedtonad och omhändertagandet är inte i fokus, uan istället är det ”Du kan själv”.

Barnen upplever inte att de lyssnaa på. 70% svarade det!!! De lyssnas bara på under vissa villkor från de vuxna, dvs. om de räcker upp handen, säger bra saker eller är ledsna.

Det här kändes så sorgligt att höra! Det är inte ett genuint lyssnande.

En bra pedagog utifrån vad barnen svarade, menar hon, är en som tröstar, hjälper och visar omsorg.

Diciplin:

Dokumentationen leder till projektarbeten och förskoleläraren väljer ut vad se tycker att barnet varit intresserat av. Många intressen väljs bort. Det blir också styrt för att det ska finnas en röd tråd.

Så det är även ett redskap för Diciplin och vissa saker är mer spännande att dokumentera, tex nägons om bygger och färglägger ett elskåp är intressantare ön nägon som leker i rollspel i dockhörnan, om det ens finns en dockhörna.

Hon menar att omvårdnadslekar nedprioriteras, att leka med dockor och liknande eller vara i fritt lekande, vilket barnen längtar efter, inte blit tillräkligt spännande och då blir det ofta killarnas lekar som har större värde.

Det är regler, strukturerade tider och projektgrupper som ramar in barnens vardag och fler barn säger tidugat att det är tråkigt att vara på förakolan. Namn ska hpllas reda på och sätta supp där de vill leka och det plingas i en klocka när lektiden är över…

Hon frågade barnen – Vad längtar du mest efter när du ska till förskolan och 1/3 längtar inte alls, flr att det är tråkigt. Under tidigare studier var det 5% som. Inte längtade.

Dogmer:

Enligt pedagogiken så ska allas åsikter ges utrymme, men så är det inte. Det finns inte plats för oika åsikter och de förskolelärare som inte vill formas in i arbetssättet byter hellre jobb, medan många anpassar sig men trivs inte alltod med det de gör och gör saker trots att det känns fel i mötet med barnet.

Även barnen känner att det inte är önskvärt att göra motstånd…så det är ett skenbart självbestämmande. Det kommer ovanifrån att pedagogiken ska användas, från Kommuner, Stadsdelar, chefer, konsulter osv, den har blivit en sorts måttstock och fått priser ”Att barn är kompetenta”.

Ja, så jag fick en tår i ögat och känner att det var bra att höra ändå och jon menar att det är viktigt att kunna göra motdtånd och att kritiskt reflektera och pedagogerna skulle ha lyssnat till sin inre röst, för barmen har bara dom på förskolan.

Undrar vad följderna blir av att barn inte blir genuint lyssnade på? Lyssnar jag tillräckligt?

Sen hittade jag Gabi och vi åt lunch Jag hittade en räkmacka ? och vin! Och en arbetskamrat, som också var där, åt med oss ?

Hittade Jakkin på mässan, en av de som var med när vi filmade Arkeologens dotter. Han driver bland annat företag Cirkus Titan och gycklargruppen Pest & kolera och så har han skrivit tre böcker. Det var roligt att träffa honom igen och jag fick en bok ? Drakjägarens flicka ? som är första delen i en serie och ges ut på fantasyförlaget andravarldar.se.

Jag köpte även en bok om godis och så fick jag en bok om Sandbyborg av Kimselius och köpte en av henne om Pompeji.

Hittade spännande böcker till mon son, varav en om dataspelande. Hoppas han tycker om den.

Det seminarium jag såg mest fram emot – Åter till lägerelden. Jag ville lyssna på Theodor Kallifatides och om muntligt berättande, men jag hade tagit fel. Det handlade om ljudböcker.

Visst det var lite intressant, men själv lyssnar jag inte på ljudböcker. Jag vill ha min egen upplevelae inne i huvudet, att bli som de uttryckte det, transporterad till en annan värld. Jag skulle inte kunna laga mat samtidigt. Men tydligen så skrivs saker nu direkt för ljudupplevelser, vilket Linda Skugge gör.

Theodor var kritisk till det ytterligare lager av tolkning som kommer på en text när det är författarens önskan att så direkt skriva och förmedla något som sedan ”läses av läsare” själv. Men han tyckte även att det visst fanns en nytta för tex de som kör långtradare eller inte har möjlighet att läsa själva.

Jag skriver det jag menar och vad jag vill att du ska förstå

Theodor Kallifatides, 2018

Jag ska köpa hans nya bok om en lärarinna som berättar för eleverna. Han berättade lite om sin morfar och mamma i en by i Grekland som hade så många berättelser. Det seminariet hade jag velat gå på.

Den tryckta boken är inte på väg ut, som det tidigare tänktes att den skulle göra, men läsandet är något varje generation måste erövra.

Sen hittade jag Gabi igen och vi gick vi på Bildberättande och konsten att läsa bilder.

De som var med var Kalle Boman, filmproducent, Tarja Karlsson Häiliö, bildpedagog, Sara Lundberg, illustratör och Stina Wirsén, illustratör.

Det var spännade att få höra om hur en illustratör tänker när den ska bildsätta en text och om hur de tönker att mening skapas i och med bilden. Att våga slänga och göra om.

Stina Wirsén, uppdrag

Stina Wirsén, utan uppdrag men inspirerad av Alexander McQueen.

Att läsa bilder är också en kunskap och det är inte alltid självklart att vi kan det. Så att förstå bildspråk blir ett sätt att inte kanske bli styrd så lätt.

Ofta är det uppdragsgivare och det finns ett syfte med bilden och det ger en påverkan på den som ser bilden.

Tarja Karlsson Häikiö.

De pratade om handens kunskap – ”kirografisk”, ett snyggt grekiskt ord 🙂 Att kunna teckna, det analoga, och att förskolor behöver vara en plats där barn får gegga ner och skapa om det inte finns möjlighet hemma. Sen är även den digitala kunskapen och skapandet viktigt nu ich då går det att kombinera. Pojken på bilden har själv valt glittret i efterbehandling av bilden på då han målar.

Det var även bilden med den diande mamman som hon valt och hon anvönder den, sa hon, i ”Sokratiska samtal” om etik. Vad tycker vi är vackert och varför osv.

Jag tänker att det har och är en av de bästa med mitt arbete på museum, att få vara i skapandeverkstad med barn, där de inte behöver vara så försiktiga.

Gick jag på ett 20 min samtal om minoriteter i Europa – De små folken historia, av Ingmar Karlsson.

Det var intressant och han var rolig. Inte en bok jag längtar efter att läsa kankse, men nyttig med tankar om minoriteters överlevnad med språk och kultur. Vi borde nog ha den på jobbet.

Sen blev det en tur bland böckerna igen och jag hittade Plupp 🙂

Det är en lekutställning som ska turnera runt på bibliotek. Så fin! Påminner om vikingautställni gen jag var med och gjorde på Ekerö bibliotek.

Kvinna på plats fotade mig inne i kåtan… Appropå foton och det sista seminariet för dagen (nedan) så blev det kankse inte mitt favvofoto då hon zoomade så mycket, men jag väljer att ha med den för det är enda fotot på mig på bokmässan ?

Hittade sagor om Sveriges historia. Tips till butiken på Historiska! Men den finns på Livrustkammaren.

Sista seminariet för dagen 🙂

Vita steck av Sara Lundberg.

Det sista seminariet vi gick på var Besluten bakom bilderna med illustratörerna Cecilia Torudd, Sara Lundberg och Magnus Bard och Yukiko Duke höll i samtalet. Det var mitt favoritseminaruim för dagen.

Sara Lundberg letar efter sin Berta.

Hur väljer illustratören vilken teknik det ska vara, vilket formspråk och hur hittar illustatören karaktären på en person?

Sara målar ofta i akvarell i flödande färger och sedan tjockare ovanpå.

Hon väljer ofta platsen mellan dröm och verklighet.

Att flytta platsen föt Israel-Palestinakonflikten hit till en radhuslänga, gör den tydlig. Men den här bilden blev refuserad. Magnus Bard.

Magnus Berg som tecknar för DN drivs av ilska och teckningarna tanken är att få in ”allt” i bilden och hur kompositionen ska vara. Sen jobbar han oftast mot en deadline och det är bra. Beslut måste fattas.

The Trumpride av Magnus Bard.

Cecilia Torudd driva också av en viss ilska och lusten att berätta.

De drivs av att:

”Skapa egna världar, som man vill visa”.

Det var så fint för Magnus sa första delen och Cecilia andra delen.

Det måste finnas redaktörer som är modiga och som förstår värdet i illustartioner.

Torudd menade att det är två minuter i månaden som är bra och när hon gjorde Ensamma mamman varje dag så levde hon nästan inte.

Sen mingalde vi hos förlaget för Gabis bok, Votum.

När vi skulle gå så upptäckte vi Stina Wirséns konstutställning. Vi hade kommit in via en annan ingång.

Något rufsig 🙂 men det var ändå skönt med allt stim och stoj. Jag kände mig lugn hela dagen och lite meditativ emellanåt ?

Undrar om det går att köpa dessa gosedjur… Fick lite habegär…

Det blev en lång dag, och ett långt inlägg ?, och innan vi gick hem så gick vi ut en sväng i Haga och pratade om allt vi inte hunnit prata om ?

Kram

Drakjägarens flicka av Jakkin Wiss finns som ljudbok och e-bok: https://www.adlibris.com/se/ljudbok/drakjagarens-flicka-9789187951008 här.

Gabis och Kajsas bok Mellan himmeln och helvete: https://www.adlibris.com/se/bok/mellan-himmel-och-helvete-bemalade-kyrktak-i-goteborgs-stift-1697-1812-9789188435491 här.

Gunnes gårds höstmarknad

Efter två veckor på äventyr var jag hemma igen och väldigt trött ?? men det är bra att vara trött av hårt och roligt jobb, tänker jag. Låg hela fredagen i sängen och tänkte att jag önskade att Gunnes gårdsmarknaden skulle vara nästa helg istället… Men igår på lördag morgon slängde jag in lite grejer i bilen och tog på mig vikingakläder och åkte 🙂

Kom fram precis när de öppnade men de var så välkomnande ändå ?

Fick sällskap av Sofia och jag hade en supermysig dag ? Hon har så snygga kläder och med pannband!

Krigarna hade med sig trälar i år…

Jag tog inte på mig mina nya spännbucklor som jag köpt av Max. De är superfina, men jag behöver en finare dräkt då…

Jag gillar att ha marknad på marken. I allafall när det är soligt…

Tänk att den besökte just mig, och Saga som satt hos mig, på sin enda dag ?

Mitt över satt Saga och hennes (Jimmy?) och hon säljer de finaste garndockorna som hon växtfärgat med bland annat vau/färgreseda, vejde, krapp och många fler växter.

Nästa år vill jag gå runt och fotografera mer igen. Det var många som sålde så fina saker och tyger.

Tack för en solig och kramig dag!

Kram

Lästtips:

Vikingatida höstmarknad på Gunnes gård 2018