Nyköpt kvast

image

Nu står jag här på tunnelbanan med en nyköpt, nytillverkad kvast.

Jag har gått förbi kvinnan jag köpte den av många gånger. Jag hälsar men vi har aldrig pratat. Jag kan inte ge pengar till alla tiggare för de är för många på min väg till jobbet. Jag har en man som jag stödjer lite nu och då och vi har någon sorts relation antar jag.

Jag har funderat mycket på vad de kan, de som sitter och ber om pengar. Sedan har jag läst om korgtillverkningsprojekt som startats i Rumänien och det känns bra. Några virkar och säljer sjalar här. Men nu har alltså sopkvasttillverkning startat. Jag älskar sopkvastar! Och hantverket! Har haft med mig flera hem i bagaget under mina resor.

Många tankar dyker upp – Kvasten är helt färsk och jag hoppas den krymper ihop bra när den torkar. Jag kan använda den i viking. Var har de tagit trädet? Är det sly från någons tomt eller från en allmänning? Får man ta träd hur som helst? Är det bra det här? Ja, stödja företagssamhet! Vilka fler produkter kan hon tillverka? Kan de starta företag och betala skatt såsmåningom?

Vad tycker ni?

Hon som sålde den sa att hon behöver pengar till en operation i magen, tror jag. Jag köpte kvasten för att jag ville ha den, inte för att hon är tiggare. Samtidigt känner jag mig glad över att hon kan tjäna pengar. Hon hade även en halvfärdig kvast med sig så jag antar att hon har flätat den själv.

Det här borde ju bli nästa års produkt till påsk om inte annat…

Kram

Leave a Reply