Nya-kunskaps-dagen

image

Började arbetsdagen med att gå på ett frukostseminarium om boken “Min europeiska familj, de senaste 54 tusen åren” av och med Karin Bojs. Karin Boys har arbetat runt 20 år på DN som vetenskapsjournalist främst inom naturvetenskapen och nu har hon skrivit en bok om de senaste årens extremt snabba utveckling inom DNA-forskning med hjälp av bland annat DNA-analyser från sig själv och sin familj.

Det är stort och det är mycket att nu förhålla sig till och det är spännande! Hon har inte gjort en politisk studie och inte om kultur och språk – det är gener det handlar om. Jag har inte läst boken ännu.

Det är tre sorters DNA hon tittat på. Mammasidans mitokondrier, pappasidans y-kromosomer och en enklare kärn-DNA analys som släktforskare använder nu för tiden. Hon har intervjuat DNA-forskare och arkeologer samt läst massor av vetenskapliga publikationer. Boken kom ut för 6 veckor sedan och det som jag kommer ta med mig direkt är att det nu går att med den nya tekniken undersöka ögon-, hår- och hudfärg! Spännande är att istidens jägare var lite mörkhyade och blåögda!

54 tusen år sedan är tiden när neandertalare och de homo sapiens som gick ut ur Afrika och kommit till dagens Israel, fick barn ihop och som överlevde. De som sedan vandrade västerut och blev “europeer” har idag ca 2% neandertal-dna i sig. Bra – Jag har alltid tänkt att jag har lite sluttande neandertalpanna 🙂

Så vi får tänka DNA från neandertalare (lite), istidsjägare, jordbrukare och indoeuropeiskasteppfolk och att norden efter istiden blev befolkat från flera håll 🙂

Nu vill jag läsa boken!

image

Avslutade dagen med att gå på ett föredrag om de senaste arkeologiska utgrävningarna av/i Gamla Uppsala. Vi fick höra om hur kunskapen var innan de nya utgrävningarna och om äldre järnåldersboplatser med stolphus i området samt om boplatser, hantverk, gravar och två gigantiska stolpradsmonument från yngre järnålder 🙂

Det är en kunglig vendeltida makt, en centralplats, som syns och religiositeten är nära med bland annat offrade miniatyrföremål och djur här och där 🙂

Att norra stopraden, som mäter 900 meter och har 5 meters mellanrum mellan de gigantiska stolphålen, hittades är otroligt med tanke på hur lätt de hade varit att missa den om sträckan för järnvägen som planeras bara hade dragits några meter åt sidan. Det är som om historien ville komma fram!

Tänk om det gick att bara för ett ögonblick se på när stolpradsmonumentet användes… Vilka byggde det? Vem bestämde? Det byggdes stadigt men hur länge var det viktigt? Inte på vikingatiden i varje fall vad det verkat. Var det någon superviktig händelse som den byggdes inför? Ja, det kommer både rapport och populärvetenskaplig publikation 2017 och det ska bli spännande att läsa dem med 🙂

Lite mer tankar så här på morgonen 🙂 Deras preliminära datering är att stolpmonumentet uppförts i början av vendeltiden – platsen monumentaliseras. Men när? De äldre boplatserna överges någon gång kring 500 e.kr. och kungshögarna (gravar större än 30 m i diameter kallas kungshögar) ska ha uppförts någon gång mellan 550-650 e.kr. Så däremellan eller samtidigt med någon av gravarna? Har allt detta någon realtion till naturkatastrofen 536 e.kr. med solen “som går i moln” och det blev extremt kallt här uppe under kanske 2 1/2 år? Därfter blev det tex. den Justanianska pesten i Europa kring 540. Det fanns flera stolprester kvar i stolphålen och intressant är att projektledarna berättade att träden i stolphålen ser ut att hade växt under svåra klimatförhållanden, med vridningar och annat! I samband med denna naturkatastrof lades mängder med guld ned, som offer eller undamgömda skatter, i markerna. Det guld som bland annat nu finns att se i Guldrummet på Historiska.

Följ projektet här.

Kram

Leave a Reply