Birkagrav 824A – vad hade hon på sig?

Funderar över ”tunikan med sideninfällda brickband” som finns i Birkamaterialet. Bestämde mig för att titta på grav bj 824A som har bevarade brickband under spännbucklorna av typen P52. Graven är daterad till 900-talet och hon hade även med sig en kam och bl.a. en järnten men inga pärlor, vilket är lite ovanligt. Eftersom hon saknar andra spännen också, så kanske hon inte fick med sig en full dräktuppsättning?

image

Gravplan bj 824 A. Ur: Inga Hägg, Kvinnodräkten I Birka, s. 77.

image

Digitaliserad gravplan ritad av Hjalmar Stolpe. Bild ATA.

image

Textilresterna i Bj 824A enligt Hägg. Ur, Hägg 1974, s 130.

I graven finns textilresterna:

W10, diamantkypert längs spännbucklans längd samt på en saxbygel;

W2, grovt ylle i (Zweibindiges Gewebe) ovanpå ena (?) spännbucklan;

S4, redskapsband från ena spännbucklan;

B2 a+b, brickband infällt mellan två remsor sidenkypert, S4;

B22 brickband infällt mellan tuskaftsidenremsor, S1;

FH linneöglor både upptill och nedtill i spännbucklorna. Samt några extra grejer, se bild.

image

B2 med sidenkypert. Ur Hägg 1974, s 129.

Under spännbucklorna ligger brickbandet B2 a och b. Det har silverinslag och bandet är infattat i sidenkypert, S4 på båda sidor, samt har avslutande kantningar i ändarna. Dessa band, nu i delar, (a 18 cm och ihopfogat under vikingatid och b i tre delar, förmodligen slitna av spänbucklekanten) har förmodligen varit fastsydda på något, men vad är inte känt. Det vore ju toppen om det fanns något litet kvar av själva tunikan eller vad de nu satt på…?

I graven finns även brickband B 22 med omväxlande silver- och guldinslag och infattat i en sidentuskaft, S1. Det är inte känt var i graven de hittats men Hägg tror att de varit manchetter Hägg, s. 78).

image

Det skulle alltså kunna vara en tunika buren närmast kroppen istället för särk, då Hägg (eller Geijer) inte hittat rester efter någon linnesärk i graven. Obs! Hängselkjolen i diamantkypert på min skiss är inte säker! Det kan ha varit ett plagg ovanpå särken eftersom diamantkyperten ligger under kanten på spännbucklan(-orna) eller så är det en kappa som har framkanterna under spännbucklorna för att de ska synas, även om det inte finns något stort spänne i graven till en kappa… Saxen låg i varje fall intill diamantkyperten W10.

image

I ena spännbucklan hänger även ett sidenband ned, S4. Bandet kan vara redskapsband till tex. kniven eller saxen i graven.

image

Här har jag min kappas kanter under spännbuckorna och då hamnar dessutom redskapsbandet på framsidan. (Endast för illustration, det här är inte Bj 824A.)

Då är bara frågan var hängselkjolen kommer in i bilden? Eftersom det hittats spännbucklor i graven med linneöglor, både vid nålhållare och nålfäste, så borde det varit en hängselkjol i graven! Hägg skriver ”en hängselkjol av avnligt slag”. Men i vilket material? Var den i diamantkypert? Samma som i en eventuell kappa? Jag blir inte klok på det här! 😛

Geijer hade en annan tolkning än Hägg. Hon trodde att brickband och siden kantade ett peplosliknande plagg, men hon har varken med linneöglorna eller diamantkyperten.

image

P52:or från bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Nämen! Nu skulle jag kolla om det fanns någon bra bild på spännbucklorna och då är de helt nyligen fotograferade av en Pavel Voronin den 17e maj! Undrar vem det är?

image

Undersida bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

image

Undersida från andra hållet i bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

image

Textil mm. Från bj 824A. Foto: SHM, Mis.

Här är den enda fotograferade textillådan från Mis.

Ska titta vad jag hittar i Geijers Birka III.

image

B2 a och b. Ur: Geijer, 1938. Taf. 19.

image

Mönstret på B2. Ur: Geijer 1938, s. 82.

image

Mönster på B22. Ur: Geijer 1938, s 83.

Geijer har med ”sidentaftet”, S1, i sin bilaga och hon skriver att den nu är ”gyllengul”, som kan vara färgat tyg eller blivit färgat av något i graven, och hon skriver att det är löst sammanspunna kokongtrådar, inte råsilke (Tack Dana!, se kommentar). Min tyska är inte toppen, så här kommer en bild.

image

Ur: Geijer 1938, s 184.

Ylletyget W2, från ovansidan av ena spännbucklan, tänkte Hägg att det kan ha varit ett täcke.

Kom gärna med fundringar och förslag 🙂

Kram

Lästips:

Geijer, A., 1938. Birka III. Här.

Hägg, I, 1974. Kvinnodräkten i Birka. Uppsala.

Stolpes gravplaner, här.

Graven i Mis, här.

10 tankar kring ”Birkagrav 824A – vad hade hon på sig?

  1. Lena Edblom

    Siden i Birka tyder på spännande kontakter med Asien och Kina men kanske inte så förvånande jag tror mig komma ihåg att det hittades nån indisk Buddha? Eller kan minnas helt fel ?

    Svara
    1. Linda Inläggsförfattare

      Hej Lena,
      Du har helt rätt 🙂 Det finns bland annat ett område öster om Kaspiska havet som kallas Sogdiana, eller Östturkestan, som var en viktig knutpunkt för handel och där siden producerades 🙂 Kanske det kinesiska sidenet i grav 944 på Birka också kom den vägen 🙂

      Ja, Buddhan är hittad här på Helgö, där jag bor. Den finns att se på Historiska museet. Inte klokt att den tagit sig hit under vikingatiden, eller tidigare!

  2. Kinna Björkvall

    Det ska ha vävts tyg av brännässlor – kan det ha varit fallet här? Det ska ha en mycket hög täthet. En finska ska ha doktorerat i detta för några år sedan. Ledsen att inte komma ihåg hennes namn…

    Svara
    1. Linda Inläggsförfattare

      Hej Kinna 🙂 Ja, nettelduk 🙂 Jag vet inte om de kan se det på fibrerna eller om det behövs dna. Jag frågar Amica.

  3. Lone Bjørnskov-Bartholdy

    Jeg hæfter mig ved de brikvævede bånds placering sammen med skålspænderne. Den måde båndene ligger på, kunne indikere, at båndene kunne have siddet på en kappe, holdt på plads af skålspænderne? Det kunne også forklare forekomsten af de forskellige typer vævninger, der findes på skålspænderne.

    Svara
    1. Linda Inläggsförfattare

      Ja, som träns på framsidan? Det är så synd att det inte var nu det grävdes! Ja, och om linnebanden som sitter extra, som det ser ut som, gått mellan spännbucklorna?

  4. Dana Watsham

    Ikke råsilke. Hun skriver, at hver tråd består af ca. 150 kokonfibre, som ikke er tvundet sammen, men blot er løst spundne. Det vil sige, at det er silke som er haspet af kokonerne, ikke som råsilke hvor man arbejder med kortere restfibre fra kokoner.
    Hun beskriver også den gyldengule farve som ’beigebracht’, altså tilføjet. Brugen af den term lader ane, at farven også kan stamme fra afsmitning i graven.

    Svara
    1. Linda Inläggsförfattare

      Tack!!! Då ska jag ändra det! Aha, så den gula färgen är tillförd? Kanske från något i graven?

    2. Dana Watsham

      Det kan både betyde indfarvning og afsmitning. Oversættes ofte som ’tilføjet’, altså ikke fiberens naturlige farve. Det lader muligheden åben for både indfarvning og afsmitning.

    3. Linda Inläggsförfattare

      Vad roligt! Jag har köpt ett S4 tyg som går lite i gult, så möjlugheten finns 🙂 Tack!

Lämna ett svar till Dana Watsham Avbryt svar