Etikettarkiv: antiken

Länk

Jobbade på sportlovet igår och idag och fick för mig att fota några favoriter – så nu blir det foton utan så mycket information, bara former <3 

Stenåldersegypten.

Predynastiska krukor från Egypten, varav en med nästan min tatuering.

En egyptisk skapelsemyt med Nut, Geb och Shu. 

Klok som en uggla på grekisk keramik, en så kallad skyfos.

Oljelampor.

En liten lekythos med  hare för Artemis bland kobrorna… 

Anubis från Giza med fint, rött halsband.

Här är Alexander den Store i litet format.

Apollon i ännu mindre format.

Egytisk uppställning.

Arkaiska, grekiska gudinnefiguriner som ser lite ut som fåglar – de är daterade till ca 600-tal från Boiotien i Grekland..

Sekhmet i grönt och den blå skulle kunna vara Anubis eller Duamutef, tack Fredrik. 

Barn med ett finger i munnen. Vet inte vem det föreställer. Bakläxa. Tack Fredrik- det är Harpokrates, son till gudarna Isis och Osiris.

Underbar drapering – hon är en grekisk Tanagrafigurin från Boiotien från århundradena innan vår tideräkning. De förekommer i gravar och helgedomar.

En till tanagra med slöja.

Är hon hellenistisk? Inser att jag kan för lite om de här små figurinerna! 

Ryggstudie.

Cycladisk gudinnefigurin som dateras till ca 2650-2300 före vår tid.

Älskade Hathor med sina koöron.

Fina Bes gånger två.

Och i hörsalen kan du bli fotad, av Unga berättar, som antik person framför pyraniderna, ett grekiskt tempel eller Coloseum imorgon för 40 kronor – du får både ett utskrivet foto och en digital bild.

De flesta föremålen jag fotat står i det öppna magasinet upp där det går att fika, det s.k. Studiogalleriet. Tack Fredrik för hjälpen med namn och info! 

Kram

Visdomsord, citat, latin & graffiti

På Medelhavsmuseet går det nu, och fram till 12 juni, att se utställningen ”Visdomsord i marmor och graffiti” som är ett samarbete med Världsmuseet, Unga berättar och Lillholmsskolans elever i åk 8, som jobbat i ämnet SO.

image

”Veni, vidi, vici”, är ett citat och det sa Julius Ceaser när han besegrat kung Pharnakes vid Zela år 47 f.Kr. Det vill säga ”Jag kom, jag såg, jag segrade”, men jag gjorde om det någon gång på skoj, när jag var yngre, till ”Jag kom, jag såg, jag gick” 🙂

Eleverna som jobbat med de latinska citateb har skrivit berättelser om sina tankar om hur de uppfattar dem. Det är en spännande inblick i deras liv och jag det känns att det varit ett värdefullt skolprojekt! Det finns en katalog i utställningen samt filmade intervjuer med eleverna.

image

image

De har jobbat i flera material och det är väldigt inspirerande.

image

Det finns mycket klokt att ta till sig som ”Memento vivere” – ”Kom ihåg att leva! Eller” Memento mori” -”Kom ihåg din dödlighet”! Eller varför inte ”Magnitudo a para origine” – ”Storhet från små begynnelser”. Jag gillar även ”Mater artium necessitas” 😉 eller Ciceros ”Nemo saltas sobrius”

image

Eleverna finns med på bild med nya och gamla landmärken i modellform.

Utställningen ger mig hopp om framtiden – att gammal visdom inte glöms bort! Sen är det alltid välkommet med senare visdomsord också!

Verkstan i helgen var på temat och en pappa som var lektor i grekiska gav oss några grekiska presenter 🙂

image

Logos Ethod Pathos – orden, personen och passionen är grundpelare i retorik!

image

Mm, att känns sig själv är bra!

image

”Sjung, o gudinna, om vreden som brann hos peliden Achilleus”.

Kram

Se och läs mer:

Utställningen: http://www.varldskulturmuseerna.se/medelhavsmuseet/utstallningar/aktuella-utstallningar/visdom-i-marmor-och-graffiti/

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lista_över_latinska_ordspråk_och_talesätt

Toppensida med Latinska citat: http://www.finnake.se/ord/citat.html

Palmyra – ett världsarv under hot!

Palmyra, eller Tadmor som ät det lokala namnet på staden och som även användes under antiken. Palmyra är ett grekiskt ord och det är det namnet som användes i de klassiska källorna. Palmyra ligger mitt i Syrien  mellan Medelhavet och Eufrat och hotas av IS. Platsen finns i kilskriftskällor från åtminstone1800 fkr och från 1500 f.Kr. från en plats som heter Mari, men staden blomstrade på 100- och 200-talet e.Kr. i och med karavanhandel.

image

Antikvetaren, och min arbetskamrat, Fredrik Helander visade idag två antika reliefer från Palmyra som finns på Medelhavsmuseet. Emelie och jag fick en förhandsvisning 🙂

image

Ansiktet utfört i kalksten föreställer en präst och är en djup, rund, relief till ett gravmonument. Det är huvudbonaden som visar att det är en präst och i pannan sitter en romersk kejsare. Antagligen var han en präst i Bel-kulten, den viktigaste guden i området. Bel var en fruktbarhetsgud! 1876 köpte Herman Napoleon Almkvist huvudet i Palmyra och det var hans sonson som donerade det till museet. Hermann skrev brev hem från Syrien och det skrevs om hans resa i Svenska tidningar. Att irisen i ögat är markerad men inte pupillen visar att den är äldre än reliefen nedan.

image

Den här gravreliefen i kalksten tillhör Nationalmuseums antiksamling, som de flesta av museets föremål och köptes 1961 på en antikauktion i Schweiz. Palmyra är lite annorlunda från andra karavanstäder för det finns många bevarade inskrifter på språket arameiska på föremålen. Skriften på denna relief är palmyrensk men skriven på arameiska. Den syns på mannens vänstra axel och det står ”Ogeilu” som förmodligen var mannens namn. I handen hållare han möjligen änden av en palmkvist och han bär toga, en romersk dräkt. Palmyra ligger stilmässigt mellan Rom och mellanösterns kultur.

Palmyra fungerade under antiken som en buffertzon mellan romarna och partherna, och senare sassaniderna. När romarriket försvagades under 200-talet tog Drottning Zenobia ett grepp om området och lade 269 e.kr. under sig ett eget, enormt rike på bekostnad av romarriket och det sträckte sig över hela Mindre asien och Norra Egypten. Hon höll det i fyra år tills dess att kejsar Aurelianus besegrade henne och även plundrade Palmyra. Staden återhämtade sig aldrig efter det.Kejsaren tog Drottning Zenobia med sig till Rom och där levde hon i husarrest resten av livet. Visserligen i lyx och med tjänare.

Palmyra var 400 ha då och 40ha av den gamla staden ligger idag innanför muren och är ett av våra Världsarv.

Precis som Pompeji, men inte lika omtalat, inspirerade Palmyra till klassisimen under på 1700-talet men inga svenska grävningar har gjorts där. 1988 var det en stor utställning på Medelhavsmuseet med inlånade föremål från Palmyra.

Idag vill IS förstöra Världsarvet Palmyra. De har sagt att de inte bryr sig om att förstöra byggnaderna, men de vill förstöra ansiktena…

image

image

Museet skämms ibland över hur föremålen kommit till Sverige – tex. genom köp på auktioner, grävande i andra länder och hemsläpade. Det är inte längre tillåtet! Men det är kluvet när det nu sker det som sker i Syrien, när föremål som dessa kanske kommer att förstöras för all framtid! Människor förstörs också och att förstöra kulturarv är även en mental krigsföring!

Tack Fredrik för en bra genomgång!

Kram

En kväll om katten på Medelhavsmuseet

I fredags var jag med och gjorde två visningar på kvällen i Egyptenutställningen om den antika, egyptiska katten 🙂

image

Det är mycket, mycket pluggande inför en halvtimmes visning, även om jag visste en del sedan tidigare. Det känns alltid bra att vara ordentligt påläst inför en visning och i det här fallet var det extra viktigt eftersom jag inte visste vad som skulle tas upp under kvällens samtal om katter… Min kollega Fredrik ledde samtalet och han är väldigt rolig!

image

Socionomen berättade att 15% av alla filmer på YouTube är kattfilmer!!! 15%!!! Nya egyptenintendenten var trevlig att lyssna på och jag satt och bockade av vad hon sa, så jag visste vad jag hade kvar till visningen efteråt 🙂

image
Det finns flera teckningar på ostraka (skärvor) från arbetarstaden Deir el-Medinhe.

Jag hade gjort iordning några bilder på plattan, som jag nu älskar att använda innomhus på visningar istället för laminerade bilder, som det är svårt att hitta ljus till i vissa utdtällningar. Jag hade även förberett en saga och Atum-Ra som ‘back up’ samt att jag pratat med Kent och fått ett fynd från romersk järnålder från Varnhems sn av honom 🙂 I en kvinnas grav från ca 100 eKr hade det följt med både en vinthund, en vuxen katt och en liten kattunge tillsammans med romerska importvaror – mycket exotiska djur då, för det fanns inte katter och sådana hundar här då! Det är den äldsta kända graven, och fyndet, med dessa djur i Sverige och Kent har skrivit om det i boken ”I skuggan av Rom”.

image

Så när jag läst på massor hemma gick jag runt i utställningen och letade efter föremål som kunde kopplas till katten – tex kan korgar kopplas till kattgudinnan Bastet då hon ibland har en korg med kattungar i. Det fanns även ett sistrum utställt, som hon ibland håller i handen, och ett parfymkärl som är en hieroglyf för Bastet – ”bas”. Jag funderade även på hur vi kunde tänkas gå runt i en stor grupp. Det är lite trångt här och där i utställningen, så jag måste ta hänsyn till det och göra något av det också.

image

Vid gudarummet med lejongudinnan Sekmhet går det bara att stanna en och en, så det får bli en ”egenupplevelse”.

image

Kattmumierna är underbara. Här brevid en kattkista.

Efter det var det var det bara att vänta på vad som skulle sägas och sedan anpassa mig efter det.

Det följde med många på visningarna och det kändes festligt 🙂 Jag gör gärna kattvisningar igen!

Kram

Mumie- och faraovisningar på Medelhavsmuseet igår

Det var 65 perspner som kom på första visningen igår – det regnade ute så det var museiväder 🙂 Inne i utställningen blev det sedan samma klimat som i Egypten en varm och svettig dag! Men barnen var roliga och ställde många frågor och ville dela med sig av sin kunskap!
image

Favoritkrukor med kvinnor som sörjer – gråterskor. Andra tolkningar är att de dansar eller är i segeryra. Jag tippar på gråterskor som i uttrycket ”slita sitt hår i förtvivlan”. Du kunde hyra in gråterskor till begravningar som hjälpte dig att sörja. Det ser också ut som pyramider men krukorna är äldre än pyramiderna! De är från Naqada II och 3500-3150 f.Kr., alltså från fördynastisk tid och precis innan hieroglyferna.

image

”Graven” – Nya mumierummet på Medelhavsmuseet.

image

Amuletter som legat tillsammans med mumier, inlindade i deras lindor och på kroppen.

image

image

Hatshepsut och hennes skylt. Hon var farao och tog på sig den manliga rollen och avbildades med skägg! Så det fanns kvinnliga faraoner, men rollen var manlig.

Önskar att jag tagit kort på Tuthankamon och Ramses II också, men det får bli nästa gång.

Kram

Bamse och Herkules -Herakles – på Medelhavsmuseet

Påsklovet på Medelhavsmuseet är riktigt roligt i år. Jag jobbade förra helgen och det kom massor av barn och vuxna. Barnen hade, de flesta av dem, läst tidningen Bamse som de senaste numren handlat om när Bamse, Lille Skutt och Skalman hjälpte Herkules med hans tolv stordåd!

image

Det var roligt att barnen var så med och kunde så mycket! Det är fantastiskt vilken entusiasm de visar och jag undrar ibland var den där glädjen i att lära sig saker tar vägen under skolans gång, när jag jämför med lite äldre barn.

Jag berättade om Zeus och Hera, om hur det gick till när jungfrun Alcmene blev gravid med Zeus och vad som hände när Amphitryon undrade vilken av sönerna som var hans respektive Zeus – Alcaeüs (Herakles) eller Iphicles? Kan ni komma på något annat barn som föddes av en gudomlig pappa och av en jungfru till mamma?

image

Sen fortsatte vi med hur det kom sig att Herakles utförde de tolv uppdragen för kung Eurystheus… Om vad Hades är och sedan med det tofte, och farligaste, stordådet- Kerberosuppdraget!

image
Bild från MM katalog, Carlotta: Serapis och Kerberos. Foto: Ove Kaneberg.

image

Bild från MM katalog, Carlotta: Attisk oinochoe, svartfigurig. Herakles med båge och klubba. 550-540 f.Kr.
ID: 12958D

Vi avslutade med att titta på två föremål med Heraklesmotiv. I Verkstan får barnen rita egna serier, göra serier på ipads med apparna I stop motion samt Comic book. Det är några dagar kvar, så passa på! Jag jobbar dock inte 😉

Kram

Se vidare:

Medelhavsmuseets påsklov:
https://www.varldskulturmuseerna.se/barnens-varldskultur/bamse-i-herkules-spar/de-12-storverken/

The Meridian Handbook of Classical Mythology
: Herakles

De ideala proportionerna – ”The Divine proportions” och Gyllene snittet: En kväll om kroppen på Medelhavsmuseet

Igår var en spännande dag och lång dag. Jag hade först två visningar på Historiska museet på textiltemat ”Täta skott mellan vikingatid och 1700-tal. Det var kul och gruppen var kunnig och det blev ett bra utbyte av kunskaper 🙂

På kvällen igår var jag sedan inbokad på en visning om antika kroppsideal, med fokus på proportioner. Kvällen började med en föredragsdiskussion i hörsalen och visningen började vid 21 – är grymt imponerad över alla de som går på museivisning så sent på kvällen! Jag var nervös för det är första gången jag använt ipaden för att visa bilder under en guidetur istället för att skriva ut och laminera in bilder, vilket jag brukar göra 🙂 Det gick som tur var bra och bilderna lös upp bra och det gick ju att zooma och visa detaljer 🙂

Här kommer nu en liten sammanställning av min visning, som gick igenom delar av mussets utställningar med föremål från Egypten, Cypern, Grekland och Rom, med tilläggsillustrationer i de bilder som visas nedan:

20140405-110859.jpg Egyptisk träpannåteckning av Thutmoses III med rutnät, från 18 dynastin ca 1450 f.Kr. I Egypten användes ett rutsystem för att få ”rätt” gemoetrisk form på människokroppen. Alla delar är noga uträknade och det är inte den naturliga kroppen som avbildas.

20140405-112430.jpg Oftast användes 18 rutor, från fotsulan till hårfästet. Har du inget hårfäste, lägg handloven på hakan och där långfingret nuddar högst upp på pannan är ditt hårfäste. Ruta 11 nedifrån är där midjan är, så alla har vädligt hög midja, som ändras under tex. Amarnaperioden då de istället använde 21 rutor för kroppen (Bild: Iversen).

20140405-113949.jpg Praktiskt var att om personen sitter ned så blev det 14 rutor, alltså 5 rutor i rad vid det horisontala låret (Bild: Iversen).

Pytagoras sa på 500-talet f.Kr., angående symmetri, att alla delarna av en form måste stå i proportionell relationon till helheten. Heraklitus, f. 535 f.kr, d. 475 f.Kr., ska ha sagt att ”människan är alla tings måttstock”. Herodotos som reste i Egypten på 400-talet f. Kr. antar att grekerna lärde sig geometri från egyptierna och han antar att de använde sig av de gudomliga proportionerna.

20140405-123923.jpg

Phidias anses vara den grekiska konstnär som först använde sig av de gudomliga proportionerna. Det har gjort att han fått ge namn åt Φ
Phi 1.61803 – det gyllene snittets magiska tal som sedan beskrevs i en formel av Euclides på 300- talet f.Kr. (Obs! inte att förväxlas med pi).

20140405-121034.jpg

20140405-121050.jpg

Phidias skulpterade mest gudar medan Polykleitos bland annat avbildade en ko, atleter och Hjälten Akilles. Inga skulpturer av dem finns kvar och Plykleitos bok ”Canon” finns inte heller kvar, men flera antika författare har beskrivit deras verk och skrivit om Canon. Plycleitos kanske satte Chrysippos ideer i verket vilket Galenius skrivit om.

20140405-124942.jpg

”Dorophyros”, Spjukastaren, är den skulptur av Polykleitos som romarna älskade och det gjordes därför många kopior av den. Under romersk tid kallades den för ”kanon framför alla andra” och kanon betyder ”mått, regel, lag”. Plinius, under första århundradet e.Kr., beskriver den som ”en pojke av manlig form som bär en lans och kallas ”Kanon” av konstnärer, som i den ser kontens element som om den var en kod” (min översättning… kan komma att uppdateras). Han står i contra poste, ”chiastic principle”, med balans mellan spända och anslappnade muskler och räta linjer i relation till en kurvig.

20140405-172701.jpg

Kodens mått finns inte kvar men många ha försökt att genom beräkningar komma fram till måtten. Tanken är att det minsta måttet, eventuellt någon del av lillfingret, står i en proportionell relation till resten av kroppen. Det som används oftast är att huvudet utgör en 1/8 del av kroppen, men det är alltså det greksika idealet, de flesta människor har tydligen en kropp som är runt 1/7,5 av kroppen. Så med andra ord kan Polyleitos ha gjort huvudet lite större för att det skulle se så bra ut som möjligt!

I Dorophyros är kroppen naturlig men baserad på teoretisk perfektion, även om det trots matematiska uträkningar finns en fri oregelbundenhet som ger liv och värme till den matematiska precisionen (se ref. artsconnected.org). Han var den första att göra skulpturen så att den skulle kunna ses från vilket håll som helst, som en riktig rundskulptur.

20140405-133944.jpg

Riacebronsen av en krigare, är ett grekiskt original som hittats i havet utanför Italien, och i den kan vi se hur en grekisk skulptur skulle se ut – även om den inte längre är guldglänsande. De flesta antika bronsstatyer har genom tiderna smälts ned för att användas till att gjuta nya saker som kanoner och annat.

Så filosofin för grekerna var att genom att använda de gudomliga proportionerna och symmetri så uppnås, harmoni, balans och skönhet.

20140405-133801.jpg
Även romerska kejsare ville ”vara” skulturen Kanon, men med sitt eget huvud.

20140405-131947.jpg

Det finns hela träningssidor ägnade åt att hjälpa människor att genom träning uppnå det grekiska idealet. Det som bör kommas ihåg är också att i grekland var sinnet lika viktigt uttryckt som ” ett sunt sinne i en sund kropp” (A sound mind in a sound body).

Romaren Vitruvius 85-20 f.Kr. skrev tio böcker om arkitektur och i tredje boken skriver han om den människokroppen som regelbok där naturlagarna är fixerade i skönhet och balans. Han menade att kroppen passar perfekt in i en cirkel och i en fyrkant och att naveln var perfekt i centrum. Han beskriver flera delar av kroppen i relation till varandra, bla. indelningen av ansiketet i tre delar där de bästa proportionerna skulle vara lika avstånd från haka till undernäsa, från under näsa till ögonbrynen och från ögonbrynen till hårfästet.

20140405-134519.jpg

Ett av försöken att återskapa Vitruvius idé blev inte helt toppen. Flera har försökt och en som arbetade med Vitruvius på 1400- talet var Giacomo Andrea som kände Leonardo da Vinci.

20140405-135341.jpg

Leonardo placerade delarna lite annolunda och då hamnar inte naveln i centrum men kroppen är proportionelig och hans teckning har blivit en av de mest kända teckningarna i världen.

En annan del i funderingar och uträkningar av ”Det gyllene snittet” är nummerserien fibonacci, där Fibonacci, (1170-1250) kommer fram till en numerisk serie som är nära kopplad till den gudomliga proportionerna och jag har nu läst en hel bok om denna ”gudomliga kod” inför visningen och jag tycker om den och den heter The secret code och är skriven av Priya Hemenway.

Fler lästips och länkar:

The Secret Code av P. Hemenway

Canon and Proportion in Egyptian Art av Erik Iversen

Geomotrey in Egyptian Art av E. C. Kielland

A handbook of Greek Art av G. M. Richter

Konsten genom tiderna av H. Honour & J. Fleming

De antika författarna

http://www.artsconnected.org/resource/5851/the-doryphoros

http://www.smithsonianmag.com/arts-culture/the-other-vitruvian-man-18833104/?c=y&story=fullstory

http://leonardodavinci.stanford.edu/submissions/clabaugh/history/othermen.html

http://www.britishmuseum.org/explore/highlights/highlight_objects/aes/w/wooden_drawing_board_with_a_fi.aspx

http://employees.oneonta.edu/farberas/arth/ARTH209/Doyphoros.html

http://relativestrengthadvantage.com/ideal-proportions/

http://www.goldennumber.net

Kram