Etikettarkiv: Birka

Anita Malmius efterlängtade avhandling

Idag har jag varit på Anita Malmius efterlängtade disputationen för hennes avhandling om järnåldertextil. Boken finns som pdf i länken nedan, så ni kan läsa hemma. På måndag kommer den även att finnas som ’print om demand’, för det finns inga ex kvar. De tryckte vara 200 stycken.

Trevligt sällskap!

Anita Malmius på Arkeologiska forskningslaboratoriet har skrivit om textilhistoria i Sverige och i världen, textilanalysmetod och om fyra gravar från 500-800 e. Kr. Vilket betyder att boken sträcker sig genom de första århundradena av yngre järnålder och slutar när vikingatiden varit igång i ca 50 år. Hin har ävrn skrivit om vikingatida textilier, så vi får hoppas på en del två.

Hon tar upp värdet av textilier och även andra gravtextilier än dräkten. Av de fyra gravar hon analyserat så är det tydligt att de är unika och inte speglar andra skandinaviska gravar. Det är också tydligt att det är olika handhavande av textil, dräkt och grav för alla gravarn i fråga. Det finns ingen praxis utan det har gjort olika vid begravningarna av de här personerna.

Den grav som analyseratas på Birka är den som låg under Birgvallen och som jag även skrivit en artikel om för länge sedan. Jag var ju med och grövde lite där som student och har pratat om den under många guideturer. Det är kul att nu får lite mer information om textilierna i den. Den är en av de första gravarna i ”Birka tid”, dvs från den tid då staden anlades för det finna ju ävrn äldre gravar på ön.

Till disputationen fick jag ett utskrivet ex av Amica, Tack 🌸, så jag hann läsa på lite innan.

Anita har gått igenom några olika rekonstruktioner på museum och min ”Birkaflickan” var med. Jag har inget emot kritiken och jag ska försöka fixa till vår utställningstext på Historiska, så att det står mer om hur vi tänkt på kläderna! Bra att vara tydlig!

Här har hon provklänningen på sig 🙂 och jag var så ung 🤗 Jag minns att det kändes som att jag sydde kläder till min dotter när jag sydde hennes dräkt. Det var väldigt känslosamt.

Jag skrev ju en artikel med Amica och Sebastian och rekonstruktionen och arbetet med underlaget, men det framgår ju inte så tydligt på museiskylten. Vi får göra om och skriva bättre 🌸

Jag sydde ju en särk utifrån textilfragment från det lilla särkspännet och museet ville inte ställa ut henne i den bara, så hon fick förutom sin särk i lin, en kolt/klänning i röd diamantkypert, som vi inte hade några belägg för alls förutom att det finns sådant tyg i andra Birkagravar och att barn förmodligen bar kolt 💗

En annan textil som vi pratat om i vikingasvängen i somras är en väv med ”tuskaft med flotternade trådar” från en av båtgravarna från Vendel, Vendel XII. Anita har skrivit om det tidigare men nu i avhadlingen står fragmenten som ”honeycomb on a tabby ground”. Jag har för mig att hon tolkat delar av dessa fragment som del av ett mansplagg. Jag måste bara leta upp det.

Det syns i förstoring att tyget är vävt med växtfibrer.

Jag har idag pratat i telefon med Solveig Magnusson, som vävt upp tygbindningen i linne. På tyska heter det wabben gewebe/våffelväv, men hon menade att det inte är det rent tekniskt eftersom det inte är flotterande trådar på undersidan. Och bindningen är inte tuskaft utan kypert.

För några år sedan vävde hon upp detta tyg och jag har en lite bit som jag köpt i form av en handduk.

Det intresanta med det här tyget är alltså att det är oliksidigt. På framtidan så flyter (flotterar) några trådar över ytan. Solveig sa att det först var svårt att lista ut hur den vävts. Jag ska åka hem till henne och titta och lära mig mer. Hon har rekonstruerat vävtekniken men inte helt trådtäthet och trådtjocklek.

Baksidan ser alltså annorlunda ut. Fragment av detta tyg hittatdes bland annat på hjälmen i Vendelgrav XII. Tygsorten finns bland annat även från en fyndplats i Ådermynningen.

En sak jag önskar vore annorlunda med avhandlingen är att hon inte gjort några förslag på rekonstruktioner. Det blir lika svårt som med Geijer och Hägg (som jag sliter mitt hår med emellanåt) . Jag har ju även försökt göra en bild av Anitas Gamla Uppsalaanalys av grav 36 här på bloggen. Men det var tydligt att hon inte tycker om rekonstruktioner och även om jag kan förstå hur hon menar, så blir det ju ännu svårare bara att göra rekonstruktioner för oss som vill göra dom.

Jag menar ju att jag lärt mig massor om dräkt genom att sy olika plagg och tänka ut hur de skulle kunna fungera på olika sätt i dräkten. När jag tex sytt i siden och gjort sidenbandsapplikationer så förstår jag varför Osebergsgravens sidenremsor är avsmalnande – det ör för att de ska kunna överlappas och bli jämna och fina. Det skulle jag ju inte veta om jag inte provat. Eller alla prov jag gjort med posament mm. Det är också en viktig kunskap.

För även om fragmenten är små, så har de ju utgjort alla möjliga textilier och vi vet ju att människor var klädda förr. Med det skrivet så ska vi naturligtvis försöka vara så tydliga som möjligt med vad vi tolkar, och hur. Som nu när vi gör dräkterna till Birkas sommarutställning nu i sommar. Och visst är det döläskigt att göra tolkningar, för jag vet ju att kritiken kommer som ett brev på posten. Men om vi inte vågar, så finns det ju heller inget att kritisera och fundera utifrån, som Veroica så klokt sa idag. Och inga fantastiska kläder att klä sig i och ha kul i! Att göra dräkter är väldigt pedagigiskt så länge du vet vad du gjort och varför.

Så nu är det bara till att läsa hela avhandlingen lite nogrannare och fortsätta att sy 🙂 💗

Kram från mig och Morris 🐈

Lästips:

Anita Malmius, 2020. Burial textiles. Textile bits and pieces i centra Sweden AD 500-800. Här.

Anita Malmius, 2002. Cremation grave textiles. Exampels from Vendel upper class in the vendel and viking periods. Här

Anita Malmius, 2083. Textilfragment i båtgrav 5, Valgärde, en tolkning av en mansdräkt. Ur: Dragt og makt.

Handsyr och tittar på tv

Det är så svårt att klippa i tyg. Det är ännu värre när det är dyrt diamntkypert som är växtfärgat av experter!

Men nu är det klippt efter ett mönster jag hoppas fungerar då jag inte mätt modellen själv… Ytterligare ett nervlst moment.

Men ullen är som att sy i smör. Inte alls lika jobbigt som linnesärken. Och det är så tillfredsställande att fälla sömmar 👌 Undrar om vikingatidens människor också kände så? Det måste varit svårt att sy på kvällarna i mörkret. Jag tycker det är lite svårt även fast jag har två lampor…

Det här ska bli en vikingatida kjortel/klänning och jag skulle själv vilja ha en så tunn ylleklänning.

Vad tv:n gäller så har jag sett på psykodramat ”You” och nu har jag börjat på ”Breaking bad”… Efter rekommendationer. Får se hur min sinnestillstånd är när jag sytt klart även en kappa…

Kram

Birkagrav Bj 854 – fotosession

Just nu jobbar jag med tre Birkagravar för Birkamuseet, men vi har även fotat en Birkagrav för Historiska museet 🙂

Kläder har sytts och strukits och rekvisita samlats in och köpts.

Vi har återskapat grav Bj 854, så därav turen ner till magasinet häromdagen.

Vi fick vara i Tumba där det finns en stor fotostudio. Erik Lernestål är fotografen och Anna Wilson projektledare för fotograferingen. Jag har hjälpt till lite med att sy och så.

Fotot ska användas till en ny skolplattform som ska kunna användas som lärarresurs.

Vi provade smyckeuppsättningen 🙂 och valde att använda min peplos. Hon är trots allt begravd tidigt på vikingatiden och har några mer vendeltida smycken i form av hästspännena. Det såg så fint ut. Jag gjorde ju själva garnityret till Arkeologens dotter, så det hade jag men nu har hästarna fått ”granater” i ögonen 🤩

Elisabet Rydh är numera Birkafurstinnan 💗 Och det mest magiska är att hennes kvarlever ligger i samma byggnad!!!

Tänk om hon kunde se vad vi höll på med igår och idag.

Beställde torshammaringen av TCSmide. Den blev perfekt efter Harald Faith Eli’s teckning.

Provliggning inför den sista vilan 👀… Man måste ju ligga bekvämt som död… Själv fick jag ju ligga ute i snön när jag spelade död för några år sedan…

Med lite photoshoppande i världsklass så blir det lite mer på golvet 👌

Vi använde oss av Stolpes skiss, Arbmans renritning och Mats Vänehems målning för att hitta en form vi ville ha.

Det såg så fint ut! Vikingarna kunde det här med begravningar 💗 För vissa i alla fall.

Anna har gjort ett fantastiskt jobb för att få ihop allt. Vi behövde ju dessutom frysa alla föremål innan. Även sängen. Så har tagit ett tag att planera.

Vi kikade på fotot och fixade, kikade lite till och fixade… och så höll vi på i några timmar 😄 Vi gjorde två varianter och jag är så nöjd. Det blev så fint!

Här är en liten förbild och Elisabet var en hjältinna som kunde ligga så still länge!

Det var även spännande att se vad Erik kunde göra snabbt i ”skissform” direkt på plats! Så imponerad!

Ser fram emot att se den på Skolplattformen och hur den kommer användas.

Kram och tack för två fina arbetsdagar 💗

Fick se glättbrädan och glättstenen från bj 854 idag

Jag har ju sett den i åratal genom ett glas och visat den och berättat på otaliga guideturer, men det är något speciellt med att komma så nära ett föremål, utan glaset som filter!

Vi har ett litet skolprojekt på jobbet, så därför fick vi komma ner i magasinet och titta på föremål från Birkagrav bj 854.

Har undrat över dessa streck! Och idag fick vi se baksidan.

Det var dock inte alls så tydliga streck. Kanske behövs lite släpljus. Men visdt är dom där 🙂 Undrar just vad det är för streck… Har ju tänkt spelbräde som på Årbygravens skärbräda, men det kanske bara är en skärbräda på baksidan. Vad tror ni?

Underbart att få upptäcka tillsammans med kollegor som är lika intresserade som en själv 💗 Brädan är tillverkad av valben, sannolikt från Norge och glaset är blåst och söder ifrån. Ska se om jag hittar mer info om dom.

Glaset i glättstenen, som är till för att göra tyg blankt och smutståligt, är tunnt och genomskinligt. Känns så skört och lyxigt. Blev nervös bara att att titta på den i lådan 👀

Så tacksam att vi fick se sakerna. Tog även foton på lite annat också, så mer kommer en annan dag.

Skärmdump från Sök i samlingarna. Skulle vilja göra en kraftsamling och skärmdumpa alla Birkagravar.

Kram

Idag kom fler bergkristaller och karneoler

Jag har även beställt egen slipning av pärlor och de kom idag. Jag känner mig så lättad att de kom fram! 🙏🙏🙏

Det var ju ett ganska litet oaket så otroligt glad att det inte kom bort på vägen från Indien.

Plastinpackningen doftar Indien och jag fick en tår i ögat.

Karneolkuber 💗

Kristallkuber 💗

Och karneoltuber 💗

Så fina!

Kram

Var Birkaguide idag

Fick hoppa in som guide idag på Björkö. Det var perfekt väder för att gå några varv runt Borgberget 💗

Undrar vad birkaborna en gång i tiden tänkte när hösten kom. Var det en förbrilt förberedand att fylla matföråden för att klara vintern?

Önskar att man kunde titta igenom tiden och se hur det såg ut då, tex till höstdagen den 19 september 819.

Kram

Tre små askar med tyg…

Undrar om jag någonsin kommer tröttna på Birkatextilier?

Det kommer alltid någon liten överraskning…

Här en blandad kompott från bj 825. Lite svårt att föreställa sig att det här en gång varit delar av en snygg dräkt!

Och den här kändes lite märklig, bj 551. Har aldrig sett denna tidigare, men kvinnans tänder ligger här i 💗

Hon blev begravd med brickband med guldbroschering!

Kram

Björkö i mitt hjärta

I fredags var jag på Björkö och jag, Veronica och Tina gick på en riktigt lång långpromenad genom Hemlanden. Samtidigt som det är så vackert och jag älskar den där ön, så är det sorgligt att det växer igen på så många ställen.

Svarta jorden är öppen och här syns arkeologernas grävning från förra året som ett blommigt sträck. Allt vi gör påverkar marken och växtligheten. Stadsvallens förlängning som klippts de senaste åren syns också som en böjd gräns. I mitten är ett dike. Bakom ligger Hemlanden – det största gravfältet på Björkö.

Det är enar, små granar och sly överallt i Hemlanden. Det går knappt att ta sig fram på vissa ställen och det var svårt att orientera sig. Ett fel KA Gustavsson gjorde var att de planterade in alla björkar samtidigt och det betyder att de nu är så gamla att alla kommer att ramla inom en väldigt kort tid.

Många har redan fallit och det kommer bli många rotvältor att ta hand om framöver.

Förutom sly och annat så finns det många fornlämningar kvar att upptäcka. Hamnlägen, vågbrytare och naust, sk. båtuppläggningsplatser, som inte inventerats ordentligt. Här är en lång arm längs vattnet med massor av sten.

Vi hittade, om än en liten, ny grävning mitt i en grav. Det ser inte ut som om en ko flyttat på stenen.

Det är intressant hur det inte växer på vissa ställen, där marken är så hård.

Det finns både stora och små husterrasser som inte mätts in.

Vi picknickade och badade i Korsham. Det var en magisk dag trots allt.

Det var rosa små blommor i vattnet överallt.

Och det fanns även kvar några gula näckrosor.

På botten låg på ett ställe även de märkligaste små gröna bollarna 😱 Ingen aning om vad de är.

Det var så skönt i vattnet och jag trotsade min rädsla och simmade ut en bit med tjejerna.

Sen hörde vi korna och efter ett tag kom de ner till Korshamn. Det är kvigor med kalvar. Jag är, ska jag erkänna, lite rädd för dom. De är så otroligt stora!

De har det himla bra på Björkö. Det här med betesstöd och hur EUbidrag fungerar för öns bönder skulle behöva ses över tillsammans med SFV och en person kunnig på kulturmiljövård. Det behövas stora insatser i Hemlanden de kommande åren, och då är det bara ett av alla gravfält på Björkö.

Veronica i ett känt naust 💗 även om det nu knappt syns.

Ja, det är inte lätt att hitta på ön med hjälp av skyltarna…

Den gamla ”medeltida radbyn” saknar många hus och nu vet vi ju att det finns vikingatid även under den. Det är lång kontinuitet.

En älskad vy!

Det blev en fantastisk dag med överaskningsfest på kvällen för Veronica som fyllde 50 år! Grattis 💗

Kram