Etikettarkiv: bj 644

Funderingar om de vikingatida mössorna från Birka 

För många år sedan publicerade Historiska museet mönster på vikingatida kläder och de finns nu på historiska världars sida. De har länge varit de enda som funnits, men med åren så hade det kommit många fler mönster från olika håll 🙂 Detta betyder inte att allt nu är tydligt, ens för mig, och jag får fortfarande många frågor om dräkter och mönster. 

Nu har jag fått ett nytt, roligt sömnadsuppdrag till det nya museet  Vikingaliv på Djurgården, eller det är ett tag sedan jag fick det, men jag ska börja sy nu. Det är ju en grej att sy kläder till vikingaevent och ha på sig själv, men det blir en helt annan grej att sy något som blir en ”sanning”på ett museum och det känns lite läskigt ibland. Panelmössan är ett sådant plagg! Den är lite som ett sorts påhitt, eftersom den inte hittats från vikingatiden i skandinavien och nu när jag syr en till så fastnade jag i Häggs tolkningar. Den har dock hittats om än i en lite annan form i Danmark från järnålder. Efter Lillemors förslag så kan vi kalla den för kilmössa istället 🙂

Jag vet inte vem som gjort mönstret, men det är Henrik Summanen som tagit hand om Historiska världar sedan 2007, efter att Historiska museet släppt sidan. 

Men först till Birka och de huvudbonader som Agnes Geijer och Inga hägg har skrivit om. Hägg går igenom tre typer av huvudbonader för män i Birka och de förekommer i ett tjugotal gravar som räknas som mansgravar. Nu vet vi iof att grav bj 581 är en kvinnas grav, men hur som helst så är det kanske hennes roll som krigare som vi ser ?. 

Stolpes teckning av grav bj 581 med typ A- mössa med silverdekorationer. Bild från Birkaportalen och Stolpes gravplaner.

Textilförkortningar: W=ylle, S= siden, P= posament, B=band, Br=brettchenbänder?, St=stickeri,  sB=silverband, gB=guldband:

Typ A, som enligt Hägg, är en uppåt, spetsig mössa, med i vissa fall ändbeslag och hängprydnader, förekommer i sju gravar. Hon kallar den, i Birkas orientaliska praktplagg,  för ”strutformig” och att den finns redan i de äldre gravarna. Dess ovansida har prytts av bårder franställda av dragen guldtråd. Inga funderar över den som en tiara eller pileus. En pileus är en grekisk filthatt utan bräm som togs upp av romarna. Vad hon menar med ”tiara” känns lite oklart. 

De två fynden av trattformiga silverbeslag visar på någon toppig form av mössa och inuti dem finns rester av sidentyg. Inga funderar på om hattarna är helt eller delvis av sidentyg. Skulle vilja veta mer om lädret! 

  • Bj 496 med S44, sB1= silverbrickband som går över huvudet (crest line), St29 och sP. Förgyllt läder. (Birka III, taf. 35:8).
  • Bj 524 med gP7 och St25? monterat på förgyllt läder? 
  • Bj 542 med bård av gP5.
  • Bj 581 med S4, St22-23 + trattformigt silverbeslag (och St12).
  • Bj 644 med S4, bård av gP4 + trattformigt silverbeslag. 
  • Bj 710 med S4, bård av sP6 och sB.
  • Bj 736 med bård av gP8 och sB.

Geijer, Birka III, taf. 33:5, bj 644, Silverbeslag på sidenmössa.

Trattformade silverbeslaget från grav Bj 644. Foto: Mis, SHM, Christer Åhlin.

Geijer, Birka III, taf. 34:1-2, bj 581, St 22-23.

    Geijer, Birka III,  taf.27:1-5 för bårderna på typ A.

      Geijer, Birka III, taf. 31:12, bj 524, St25.

      Geijer, Birka III, taf. 35:8, bj 496, St29.

      Det finns flera tolkningar av denna hatt, eller mössa, och en idé är att de med den trattformade silverdekorationen är bland annat en magyarisk hatt för en beriden bågskyttekrigare för tex bj 581. Thor Ewing skriver att den toppiga hatten verkar vanligast i bildmaterialet och tex på Frejskulpturen från Rällinge.
      Här följer några bilder med möjliga former 🙂 

      Frej från Rällinge. Foto: Historiska museet.

      Foto från http://www.slavorum.org/wolin-festival-in-poland-slavic-and-viking-reenactment/

      Foto från Pinteresr, Anne Moss, men jag kunde inte hitta sidan.

      Ingen av dessa tolkningar har dock siden eller guldposament som i bj 644. 

      Pileus på rödfigurig grekisk kruka från Louvren. Wikipedia.

      Ett fynd som är trevligt är den toppiga hatten från Moshevaya balka.  

      Ett samtida vikingatida fynd från ryssland av en toppig hatt är den från Moshchevaya balka. Den är sydd i sidentyg och ska ha läder i toppen, enligt circasvoices.blogspot.se/2014/05/the-moshchevaya-balka-necropolis-key-to.html?m=1. Tack Otto! Foto: photo.qip.ru/users/zlodey30/3995452/95570791/#mainImageLink

      Rekonstruktion av fyndet med toppig hatt från Moshchevaya balka. Bild: http://circasvoices.blogspot.se/2014/05/the-moshchevaya-balka-necropolis-key-to.html?m=1

      Min vän Max har tolkat hatten i bj 944 som en A-hatt, medan Hägg har den bland B-hattarna. 

      Max tolkade den som en typ A eftersom det inte finns någon synbar rundning på den del där posamentet sitter. Med andra ord skulle posamentet suttit rakt, vilket han inte kunde förstå hur det skulle kunna göra. Dessutom är det en söm under posamentet och tyg på båda sidor om det, vilket pekar på att posamentet inte sätt längs brämen. I Stolpes anteckningar står det att posamentet hittades rakt ovanför pannan.- Tack Max! Se mer nedan.

      Nästa hatt är alltså:

      Typ B, som enligt Hägg förmodligen är utan toppig spets utan snarare rundkullig, rundad över hjässan, finns möjligen i sex gravar. Den är dekorerad med dragen och spunnen silvertråd. Den här menar Högg finns bara i de yngre gravarna  (antar att hon menar de från 900-talet). Dessa hör, enligt Hägg, ihop med kaftanjackor med dragen och spunnen ädelmetalltråd och även de brickbandsprydda tunikor hör även de bara till de yngre gravarna). 

      Inga huvudbonader av typ C har gulddekorationer, bara silver! 

      • Bj 798? med W, P1-2.
      • Bj 832 med P10 och ev. P12.
      • Bj 886 med P3.
      • Bj 944 med S3, S5 och P11.
      • Bj 957 med P10.
      • Bj 976? med S4, B7, P10? och Br.

      Silverflätor på huvudbonaderna aom låg runt om kranierna i bj 798, P2 och P2, nr 1-2; bj 886, P3, nr 3. Geijer, Birka III, taf. 26:1-3.

        Dessa flätor i bj 798 och bj 886 ligger runt huvudet, inte över huvudet som för typ A. I grab bj 798 är silverflätan fäst på ylletyg, av vilket mössan bestod. 

        Flätorna runt huvudet på mannen i bj 798. Ur: Geijer, Birka III, s. 143.

        Även i gravarna bj 944 med P 11  och bj 957 med P10  (och P10 i bj 976?) kan de ha legat runt huvudet, men det går inte att veta bestämt för skallarna är helt förmultnade. 

        Bården P11 i bj 944 var fastsydd på ett underlag av förgyllt siden hela vägen från Kina (S3 – tuskaft med flotterande trådar) och låg tillsammans med S5 och frågan är om båda sidentygerna kommer från samma huvudbonad. 

        Det kinesiska tangdynsatisidentyget från bj 944, S3. Foto: Ola Myrin, SHM.

        Det kinesiska tandsidentyget, S3, från bj 944.  Foto: SHM.

        Susanna Broomé har lagt märke till att trådriktningen stämmer överens med en kil till en kilmössa, med en 45 gradig vinkel. Det skulle betyda att den kan vara rundkullig med hjälp av kilar så som Hägg tänkt. Tack! 

        Här börjar vinkeln på 45 grader. Jag hade aldrig tänk på att titta efter det här själv. Det är därför som sömmen är lite krokig, för att det är en böjd linje som plattats till, menar Broomé. Tack! Den toppiga Moshevaya balkamössan har iof också en kilform och småkliar, se ovan. 

        Posamentet P11 från bj 944. Foto: Ola Myrin, SHM. 

        Posament från bj 832, P10. Foto: Ola Myrin, SHM.

        Posament från bj 832, P10. Foto: Ola Myrin, SHM.

        Min dräkt till en filminspelning. Tyvärr är pälsbrämen kanin, även om jag tycker att det är fint.


        Rundkullig hatt från Lärbro, Tängelgårdastenen från Gotland. Ur: Ewing, s 119.

        Här kommer Fredriks fina mössa med fyra kilar. Tack!


        Typ C. En tredje typ av huvudbonad kallar hon för pannband, eller diadem, och de förekommer (möjligen) i tre mansgravar. Det avviknade med dessa brickband är att guldtråden inte är dragen, dvs rund, utan är platt – sk. lantråd! Dessa är bj 561 med gB23, bj 628 med gB och bj 716? gB. Lantråd är alltså sällsynt i birkagravarna. Dessa förekommer inte med den orientaliska typen av livrockar och tunikor! 

        • Bj 561 med gB23 (lahn)
        • Bj 628 med gB (lahn)
        • Bj 716 med gB (lahn)


        Gravar med okänd huvudbeklädnad:

        • Bj 495 med S4 och sB.
        • Bj 643 med sB?.
        • Bj 731  med sgB22.
        • Bj 750…det ligger band vid huvudändarna på de två personerna.
        • Bj 1151 med sB.

        Dessa gravar tar hon inte upp i texten med de finns med i tabell 8:7 i Birka II :2. 

        Uppdatering 2017:

        Vi kan även lägga till denna grav, bj 840 som är en kistgrav i Stadsvallen. Det är dock inte tydligt om det är en mans eller kvinnograv. Geijer skriver att det låg posament och brickband ungefär där huvudet borde ha legat. 

        • Bj840 med P och sB

          Sammanfattning

          I sju fall förekommer det sidentyg på huvudbonaden,  och då så gott som alltid av samitum, med undantgaet av det kinesiska damastliknande tyget från bj 944. I en grav finns det ylletyg. Det är både silver-och gulddekorationer på typ A och C, medan det på typ B bara är silverdekorationer.

          De ”orientaliska” huvudbonaderna består alltså ofta av siden i bårder med brickvävda band, posamentarbeten och stickerier. Den dragna tråden har sina närmaste paralleller i Kievområdet (men hennes artiklar har några år på nacken nu). 

          Dessutom,  skriver Hägg, förekommer det bräm av mård-, bäver-, och ekorrpäls. Men hon skriver inte vilka gravar det hittats i. Däremot finns det en tabell 8:1 i Birka II:2 där det inte syns päls i mansgravarna. Geijer har med gravar med päls: ekorre bj 507, mård i bj 557 och bäver i gravarna bj 539, 619, 956 och 968. 

          Nästa steg blir att gå igenom gravarna och kolla vad de har för innehåll. Vilka som har svärd, som tex bj 581 och bj 886, vilka båda även innehåller spelpjäser 🙂

          Det vore även kul att gå igenom kvinnogravarna med huvudbonad. 

          Panelmössan – Kilmössa

          Mössan med sex paneler/kilar finns i flera fall återskapad som ”Birkahatt”, även av mig. Exakt hur Hägg riktigt tänker sig dessa hattar framgår inte och jag önskar att hon försökt sig på mönster och rekonstruktioner. 

          Sätter bräm på hatt med sex paneler.

            Mössan finns i alla fall i en form från Danmark redan på 3-400-talet före vår tid, då i fårskinn på Tollundamannen. 

            Mönster från http://www.personal.utulsa.edu/~marc-carlson/cloth/tollund.html

            Även av panelmössan/kilmössan finns ett samtida vikingatida fynd från Moshchevaya balka. Det har fyra paneler och ska ha hittats i en flickgrav och vara fodrat med päls. Måste hitta boken om denna fyndplats! 

            Hittade en sida som skriver att bilden kommer från denna bok: A.A. Ierusalimskaja, Die Gräber der Moshchevaja Balka: Frühmittelalterliche Funde an der Nordkaukasischen Seidenstrasse. Editio Maris, Munich 1996. OBS! Jag har inte sett boken.

            Påbörjad mössa till Vikingaliv.

            Får lov att fortsärt med det här en annan dag. Jag tar gärna emot tips på litteratur, så kan jag lägga till de närmsta dagarna. 

            Kram

            Lästips:

            Historiska världars dräktmönster,  http://www.alternaliv.se/histvarld/draekter/draektmoenster.html här.

            Vikingalivs hemsida här

            Agnes Geijer, 1938. Birka III. Die Textilfunde. 

            Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2. 

            Inga Hägg, 1983. Birkas orientaliska praktplagg,  I: Fornvännen78. 

            Birkaportalen. www.historiska.se/birka och Stolpes gravteckningar.

            Pileus, Wikipedia här.

            A magyar jurta. Blog om hatten med fyra paneker från Moshevaya balka här.

            Tollundamannen. http://www.tollundman.dk/udseende.asp. här.

            Mönster till Tollundamannens hatt http://www.personal.utulsa.edu/~marc-carlson/cloth/tollund.html.

            Den toppiga hatten från Moshchevaya balka här.

            Vikingahatt i Wolin, www.slavorum.org/wolin-festival-in-poland-slavic-and-viking-reenactment/ här.

            Bj 644, hattdekoration SHM här.

            Bj 944, SHM här.

            Bj 886, SHM här

            Bj 832, P10.SHM här.

            Thor Ewing, 2007.Viking clothing, s. 117f.

            Frö från Rällinge http://historiska.se/upptack-historien/object/109037-statyett-statyett-av-fro-av-brons/ här.

            * A.A. Ierusalimskaja, Die Gräber der Moshchevaja Balka: Frühmittelalterliche Funde an der Nordkaukasischen Seidenstrasse. Editio Maris, Munich 1996. OBS! Jag har inte sett boken.

            * A. A. Ierusalimskaya, “Moshchevaya Balka: An Unusual Archæological Site on the North Caucasian Silk Road” [in Russian], St. Petersburg: The State Hermitage Museum, 2012. Obs! Jag har inte sett boken. 

            Blog om Moshchevaya balka http://circasvoices.blogspot.se/2014/05/the-moshchevaya-balka-necropolis-key-to.html?m=1 här.

            Röstahammarväskan – en vikingatida bälteväska

            Jag har köpt en begagnad väska…En kopia av den vikingatida väskan från Rösta, Ås i Jämtland. 

            Den är från en mansgrav, Nr 4, som numera räknas som samisk och är daterad till 900-talets andra hälft. Tidigare ansågs gravarna i området vara nordisks. I graven finns samiska horndetaljer på svärdshjaltet/svärdskalven som påminner om dekor på samiska trumpekare och i form av en ekorrpil. Mannen är begravd med en häst och en hund. Samerna jagade päls som byttes mot föremål från nordnorna. Väskan är av östlig typ med läderlock. I en grov linnepåse med dragsko låg två björnfalanger och några hasselnötsskal och en rund träskiva, som kanske är en askbotten… 

            Röstahammarväskan med bälte. The relatively new interpretation of the bag. Foto: Björn Wickman, SHM.

            Det finns två olika tolkningar av väskan, men tolkningen nedan är mer medeltida. Väsktypen har sitt ursprung norr och nordost om Volgakröken, kanske Kamaområdet, menar Zachrisson, pga de två små björnhuvudbeslagen. En liknande väska finns från Ångermanland och tre, eller fem, har hittas i Birkagravar, enligt Zachrisson. Hedenstierna-Jonson argumenterar istället för att väskan, en sabretache, är Magyarisk liknande den från Újfehértó i Ungern, där en nästan identisk hittats. Så kanske björnarna hamnat på den som extra bling? 🙂

            Den gamla tolkningen. The earlier interpretation of the bag. Foto: Yliali Asp, SHM.

            Zachrisson funderar över om graven med bälteväskan kan ha tillhört en nojd, vilka senare brukat ha rikt dekorerade väskor. Eller kanske det är en finnkonung? Den samiska väskan, som har levt vidare i mansdräkten, kallas dasko. I Mis kallas de sabeltaska.

            Nu behövs bara ett svärd, ett bälte och en ekorrpil… Originalväskan och de nadra fynden, som svärdet, finns att se i samedelen i utställningen Vikingar på Historiska museet. 

            Kram
            Lästips:

            Fyndet i samlingarna på Historiska:,http://mis.historiska.se/mis/sok/bild.asp?uid=32492 Här.

            Zachrisson, I., 2006. Väskan från Röstahammaren i Ås och gravfältets etniska tillhörighet. Fornvännen. 

            Charlotte Hedenstierna-Jonson has written about the pouch. Google it and you can read it online at Academia.edu :

            Hedenstierna-Jonson,  C.,  2012. Traces of Contacts: Magyar material cultur in the Swedish Viking age Context of Birka. In: RGZM, Tagungen Band 17. Mainz. 

            Några bälteväskor från Birka:

            Grav Bj 93B här. Sabeltaska, beslag.

            Grav Bj 154 här. Sabeltaska, utan bild.

            Grav Bj 644 här. Magyarisk bälteväska, utan bild.

            Grav Bj 710 här. Sabeltaska, utan bild.

            Grav Bj 716 här. Enklare modell av bälteväska. 

            Grav Bj 819 här. Lite annorlunda bälteväska. 

            Grav Bj 904 här. Bälteväska med beslag brons och vitmetall, utan bild.

            Grav Bj 943 här. Osäker, möjligen enklare.

            Grav Bj 949 här. Bälteväska men annan form, med knappar.

            Grav Bj 956 här. Bälteväska med ”silver”.

            Grav Bj 958 här. Bälteväska med ekorre. 

            Listan är utan alla fynd benämnda ”börsar”. 

            Tillägg:

            Edvin Sjöberg har uppmärksammat mig på de ungerska tarsoly som är lika de som hittats på Birka. 

            ”Dom skandinaviska sabelväskorna är förmodligen av ungerskt (magyar) eller ukrainskt ursprung och har kommit till Gotland och Birka med handelsutbyte. Det finns motsvarande lock- och kantbeslag i den ungerska fyndkontexten som överensstämmer bra med de fynd vi har i här i Skandinavien. Se även väskfynden från Chernigov.”

            Han har skrivit om dem på sin hemsida audhumbla.se här.

            Tack Edvin!

            image

            Klappenrocken är färdig. Lämnade den i torsdags på jobbet. Tanken var att färga tyget blåare, då jag trodde det skulle vara blågrönt. Även om grönt är fint. Det här är en variant med sidkilar. Tidigare har jag gjort framstycken och bakstycken lite på skrådden och då behövs inte sidkilar, men jag ville se hur det här blev 🙂

            image

            Jag mätte på David direkt, så jag mätte rocken först när den var ihopsydd. När jag mätte började jag med ryggbredden och och sedan längden. Därefter ärmarna och sen mätte jag hur högt upp sidkilen skulle gå genom att stå brevid David och mäta…

            image

            Här är måtten med två cm för sömsmån, men det räcker oftast med 1,5 cm. De prickade linjerna är där jag klippt bort lite tyg.

            image

            Det här är en ungefärlig klippmodell. Om det blir lite över kan man sy en påde att ha rocken i eller bara för att påsar är bra att ha.

            image

            David jobbade inte så fotade mig själv… Hoppas få ett ”rikigt” foto i augusti 🙂

            image

            Det går åt väldigt lite tyg i den här modellen.

            image

            Den skulle behövt strykas lite… :$

            image

            Ärmkilen sitter på ärmens baksida och när jag syr fast den så mäter jag den ”nya mitten” som blir och passar in och syr fast i axelsömmen!

            Tanken är att den ska hållas ihop med åtminstone ett ringspänne i höjd med låret. Det har hittats ringspännen i några Birkagravar och de skulle, enligt Inga Hägg, kunna visa  på en klappwnrock liknande de från vedeltida bilder och fynd från Hedeby (se Birkas orientaliska praktplagg). Några av gravarna på Birka har även en rad med knappar, som skulle kunna höra till rocken. 

            image image image image image image

            Geijer har med spännena i en not och noten hänvisar till Månadsbladet från 1878 som Stolpe skrivit i. Länk finns nedan. Hägg skriver om spännena på rocken i Birkas orientaliska praktplagg (s. 207).

            Jag tycker det ser ut som att det är ett ringspänne på kanten! Men det är nog önsketänkande…

            image

            Den här graven får vara med också. Skulle vara spännande att se hur tygerna är bevarade i dessa gravar! Sen är det Ginters text, från 1981, där han verkar skriva om Östbaltiska rockar med knappar och ringspännen som jag behöver få tag på! 

            Kram

            Lästips:

            Birkaportalen www.historiska.se/birka där ni kan hitta Stolpes gravplaner innan de rentitades till Arbmans publikation. Här hittar du även Geijers Birka III medsökord. Här.

            Arbman, H., Birka I, Die Gräber. Text und Tafln.

            Hägg, I., 1983. Birkas orientaliska praktplagg. I Fornvännen. Här.

            Hägg, I., 1984. Die Textilfunde aus dem Hafen von Haithabu (The Textile Finds from the Harbour of Haithabu). Bericht über die Ausgrabungen in Haithabu, Bericht 20. Neumünster 1984. 290 pp., 108 Figs. Tack Roger!!! 

            Geijer, A., 1938. Birka III. Die Textilfunde.

            Stolpe, Hjalmar. En kristen begrafningsplats. Månadsbladet 1878. Här