Etikettarkiv: Bj 838

Möjliga posamentknutar från Birka

Har fått en fråga igen om posamentkuntarna jag säljer och som jag försökt göra efter fynd från Birka. I den arkeologiska forskningen kan dom även vara glidknutar, så jag antar att ”glidknutar” kan röra sig över en tråd. Nu har jag letat efter dom som jag känner till och nya som kan vara knutar.

Dom här tre har jag tillverkat av tenntråd med lite silverinnehåll.

Posamentknapparna/knutarna förekommer i silver och guld i gravar från Birka och både Agnes Geijer och Inga Hägg nämner dem i Birka III och i Kvinnodräkten i Birka. Birgit Arrhenius diskuterar dem i rapporten om gravarna vid Ormknös.

Gravarna på Björkö

Hägg har med fyra gravar i Kvinnodräkten i Birka (bj 619, 739, 838 och 983, se nedan). Geijer har med fler gravar men verkar inte nämna alla, se Arrhenius nedan:

Gravar med posamentknutar enligt Arrhenius efter Geijer: Bj 58  A, 112 A, 138 B, 159, 181, 326, 327, 361, 408, 427, 524, 561, 581, 750, 832, 838, 886, 925, 957, 976, 1125 B och 1151. Dom fetade siffrorna är dom jag kunnat mer eller mindre bekräfta. Plus att Geijer och Hägg har med: Bj 619, 739 och 983.

Bj 58A: jag hittade inte någon knapp eller knut nu, men det fanns en liten posamentbit. (Tack Beata 🙂 ).

Bj 58A, dock inte en posamentknut eller knapp. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.

Bj 112A: P23, trasig knut. Ser mer ut som en ring.

Bj 112, kanske en posamentknut. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.

Bj 138B brandgrav: P25 (gleitknoten), P19 platta (Geijer s. 104, 158). Jag hittar ingen bild.

Bj 159, brandgrav: P24. Den här är lite annorlunda flätad.

Bj 159, posamentknut P24. Foto: SHM.

Bj 159, posamentknut. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.

Bj 181: P24. Nästan ihopsmält. 

Bj 181, P 24. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 326, brandgrav:

Bj 326, posamentknapp. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 327 brandgrav: (gleitknoten) P24 (Geijer s. 104, 158). Denna ligger under textil/ brickband, i Mis, inte som posament!

Bj 327, P24, gleitknuten, posamentknut. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 327. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 361, brandgrav: P24. Den här ser väldigt trasig ut.

Bj 361 med fragmentarisk posamentknapp, P24. Foto: SHM.

Bj 408, brandgrav: posamentknut fragment. 

Bj 408, posamentknut. Foto: SHM.

Bj 524, kammargrav: P21 (dreideckigen zierknot) och P22, som är lite plattare (Geijer s. 104). Även guldposament finns i den här graven. 

Bj 524, posamentknut. Foto: Ola Myrin, SHM

Bj 524, posament möjligen den som är lite plattare. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 561, kammargrav: par med P23, gleitknoten aus spiralgoldfaden. (Geijer s. 104).

Bj 619 kistgrav, en av Häggs kvinnogravar: Är det verkligen knutar? Enligt Hägg är det knutar med smala sidenband runt (Hägg s. 71; Geijer s. 163). Men jag kan inte se om det varit riktiga knutar som nu plattats till. 

Bj 619, posament och siden. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 739, kammargrav, en av Häggs kvinnogravar: två P22 på vänster axel. Nära sidenplagg (Hägg s. 76; Geijer s. 166). Jag hittar ingen bild på knapp eller knut i Mis men det finns massor av textil i graven! 

Bj 750, kammargrav: Jag kunde inte hitta foto nu på knapp eller knut. 

Bj 832, kammargrav: Hittar inget foto på en knapp eller knut, men det finns mycket posament. 

Bj 838, kammargrav, en av Häggs kvinnogravar: P21 (Hägg s. 79; Geijer s. 168; tidigare blogginlägg här). Någonstans på dräkten ska det ha funnits en posamentknapp men jag hittar ingen bild. 

Bj 886, kammargrav: Jag tycker inte det ser ut som en posamentknapp. 

Bj 886, posament i bitra. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 925, brandgrav: posamentknut.

Bj 925, posamentknut. Foto: SHM.

Bj 957:Här hittar jag ingen knapp eller knut. 

Bj 976: posamentknapp. Tidigare blogginlägg här

Bj 976, posamentknut. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 983, en av Häggs kvinnogravar: sidenband färgat av ärg från posamentknut (Hägg s. 82; Geijer s. 173). Jag hittar inget foto.

Bj 1125 B, kammargrav: hittade en posamentplatta men inte en knapp eller knut på foto. 

Bj 1151, kammargrav: i lådan ligger flera posamentknutar som ser ut att vara gjorda av flätat silver och inte spirallagt. 

Bj 1151, posamentknutar. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 1151, posamentknutar i en detalj från Ola Myrins foto.

Ormknös där grav 1:a innehöll tre posamentknappar: Grav 1:a, brandgrav, med en flaskliknande förmodad drejad amfora, magrad med granit. Det fanns även silvertråd i öglestygn, liknande bj 735, samt tre posamentknappar av dubbla spirallagda silvertrådar, varav en av dem fragmentarisk. 

Posamentknapp från Ormknös grav 1a. Arrhenius mfl. 1978, s. 12.

I Sweilubiu, i Polen, har det hittats liknande posamentknappar. Även Ormknös grav 1b innehöll posament, men av annat slag Arrhenius 1978). 

Till 800-talet hör möjligen bj 542 men har lite osäker datering och 557 senare delen av 800-talet, sedan resten till 900-talet (Arrhenius, s. 52). 

Ojoj, vad det var knepigt det här. Skulle behöva titta i alla textillådor för att se vad jag missat! Mm, det finns massor att ta reda på om det tex. är kvinnogravar,  mansgravar eller barngravar. Annika Larsson har också skrivit om posamenten flera gånger. 

Valsgärde

Även i Valsgärdegravarna har det hittats posamentknutar. Glidknuten P24 är vanligast. En av gravarna är Valsgärde 12. 

Posamentknut från Valsgärde. Ur: Annika Larssons Klädd krigare, s. 81.

Annika Larsson skriver även om Gamla Uppsalas posament, två P24 posamentknutar från Ladbyskeppet i Danmark, en från Hedeby, flera från gravar på Ihregravfältet m.m.  (Larsson 2007, s. 85ff).

PS. Knutar eller knappar som dessa finns förmodligen även på andra ställen, så dyker du på några fårdu gärna höra av dig. DS. 

PS2. 3/3 2017, Träffade Marie som skriver om Valsgärdegravarna och tydligen finns posament även i gravar där. Ser fram emot hennes avhandling om Valsgärdetextilierna. DS.

Kram
Lästips:

Agnes Geijer,  1938. Birka III.  

Birgit Arrhenius, 1978. Fynden från de undersökta gravarna vid Ormknös, I: Arkeologiska undersökningar vid Ormknös, Björkö, Adelsö sn, Up. 

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Annika Larsson, 2007. Klädd krigare. Uppsala universitet. 

Ulltyger i Birka – Diamantkypert vs. Gåsöga…

Det dyker upp nu och då, frågorna om hur mycket diamantkypert det finns och om det finns gåsöga i Birkamaterialet. Svaret är – ja, det finns gåsöga! Det finns alltså både och men med klart övervägande del diamantkypert. Det finns även tuskaft, olika ribbade tyger och två fiskben, en märklig omönstrad samt olika andra ylletyger… . 

Ett problem är vad det heter på svenska och engelska och att Geijer inte tittade på allt. Geijer did not look at everything!!! 

Här kommer därför foton från Agnes Geijers enklare korttext på engelska. Det är en text från 1983, så saker kan ha hänt sedan dess…

As you can see Geijer writes – broken 2/2 lozenge twill or diamond twill (gåsöga?), the 4-end type being most common, and to the extremely fine 3-end type (W14-20). /Är det 3-end type som är gåsöga?/ Two herringbone twills (W12-13). Standard weave (W 10) occurs at least sixty times.

Det är alltså trådar per cm i varp och inslag/ Threads per centimeter in warp and weft.

4-end twill (W10- standard + W11). 

Varp/inslag: 28/14, 32/12, 38/14 och 46/15

3-end twill (W14-20) Dreibindiger Rautenköper. Treskaftskypert. 

Varp/inslag: 50/17, 52/14 och 60/17

Different twills! Dies not look wolly! These are lozenge diamond twills and herringbone. Herringbone is not common.

Diamantkypert in Swedish and sharp cut lozenge twill in english – all confusing! Cut or broken lozenge twill should be the not closed, Diamantkypert, in swedish and not Gåsöga wich is cloesd with a dot.

Tidigare har jag skrivit om grav Bj 838 och i den finns vad som ser ut att vara ”gåsöga” och som ska vara väldigt otydligt.  Här.

Nu till det röda tyget här som är diamantkypert. 

Här är en bit av diamantkyperten i Birkaflickans klänning. Broken, lozenge twill. De ser ut som små romber och är väldigt fint men är bara runt 18/14. För jämnt och inte tilläkligt rombisk. Men påminner alltså mest om W10.

Nu till Birka III och Gåsöga. 3-end twill (W14-20). Dreibindiger Rautenköper. Treskaftskypert. 

 Jag känner att jag borde gjort det här för länge sedan… Det är svårt och tar emot på något vis… 

Birka III, 27. Dessa W 14-17 ser ut som gåsöga! These wools look like gooseye! 

De här superfina tygerna kan vi alltså inte kalla diamantkypert på svenska men väl på engelska. Ser ni att det blir raka kanter och en ”prick” i mitten? Jag blir nästan yr i huvudet av att titta! 

Gravar listade med gåsöga men bilderna kan vara på vilken textil som helst. /The graves with gooseye! But the textiles on the pics can be anything! 

W14 från grav Bj 521. Ovala spännbucklor, kvinna i kistgrav. /Oval brooches – female in coffin.

Bj 521, do not know which textile it is. Foto: SHM.

Bj 521, do not know wich textile it is. Foto: SHM.

W15 från grav Bj 711A. Skelettgrav. Ej möjligt att utläsa kön. /Gender not known. Obs! I 711B är en kvinnograv med massor av textilier. Kan ha blivit fel! 

W16 från grav Bj 466. Kvinnograv i kista. Ovala spännbucklor och treflikigt spänne. 

Bj 466. Skulle kunna vara något av det här… Foto: SHM.

Bj 466…eller det här. Foto: SHM.

Bj 466… eller det här. Ser ut som en stadkant. Foto: SHM.

W17 från grav Bj 838.Denna kvinnograv har jag skrivit om tidigare. 


W18
från grav Bj 839. Kvinnograv i kista med ovala spännbucklor och treflikigt spänne. 

Bj 839. Ingen aning vilken bit det är. Foto: SHM.

Bj 839. Intressant låda med trä och textil. Foto: SHM.

W19 från grav Bj 857. Kvinna begravd i kista. Ovala spännbucklor och rundspänne. 

Bj 857. Blandlåda. Foto: SHM.

W20 från grav Bj 660 – den med Birkakrucifixet och lunulahänge. Kvinna begravd i kammare. Ovala spännbucklor och stav! I denna grav finns massor av rolig textil. 

Färgen är så mörkblå på de hon listar som gåsöga, att den nästan är svart, skriver Geijer. 
Fiskben finns i två gravar (so far…): Herringbone (W12-13) Beidrechter, vierbindiger Spitzenköper. Obs! Uppdatering…Här återstår att se om det är fiskben eller spetskypert!!! Tack Anna!!! 

”Fiskben” finns i gravarna Bj 465 B och Bj 602. 

Bj 465. Kvinnograv i kista med ovala spännbucklor och treflikigt spänne.  

Bj 602. Skelettgrav med ovala spännbucklor. 

W21. Det finns även en omönstrad trebindig kypert i grav Bj 464.

Kram
Lästips:

Geijer, A., 1983. The textile finds from Birka. I: Cloth and clothing in medieval Europe, 80-99. 

Geijer, A., 1938. BIRKA III.  

Hägg, I., 1974.  Kvinnodräkten i Birka. Uppsala universitet. 

Vävmagasin. Spetskypert blit till gåsöga och diamantkypert blir till fiskben. 

Vikingatida kvinnodräkt med särk, hängselkjol och livplagg från Bj 838

Efter att ha fotat den lilla tygbiten med ”flätad” snodd blev det visst ett helt projekt att skriva om textilierna i graven 🙂 Uppdatering: jag har provat att göra snodden slyngad med fem öglor och det blev bra.

image
Mitt foto.

image

Taf. 5:6. Birka III.

Denna textilbit från Bj 838 har tolkats som en del av en hängselkjol i ull med en fläta (snodd enligt Hägg) fäst på vikkanten. Tyget är diamantkypert, W10, från insidan av en spännbuckla, med stadkanten nedvikt mot avigan och fastsydd med stygn av ett tvåtrådigt garn i stjälksöm. Längs den vikta kanten är det sedan fäst en flätad snodd. Geijer har satt namnen W10g för diamantkyperten, D4 som är den fina ullsnodden med trekantigt tvärsnitt ca 2-3 mm (om jag förstod Geijer rätt), och St 4 för stjälkstygnen i ull som syns på baksidan av tyget på Taf. 5:6, Birka III, s. 27f, 109, 128 & 168.

Eventuellt var kjolen, pga en pytteliten bit grövre linne, fodrad (eller skodd, min kommentar) med linnetyg.

image

I båda spännbucklorna finns linneöglor bevarade (Bild ur Hägg, s. 131). Det verkar vara en ögla i övre delen och två nedtill, enligt Häggs ritning.

image

”Kantsnodden” lite förstorad (ledsen för den dåliga kvalitén).

image

Illustrationen är från Inga Hägg, Kvinnodräkten i Birka, s.53.

image

I graven finns även yllekyperten W17 under kroppen och över spännbucklorna. Spännbucklorna är av typen P51 vilket bl.a. daterar graven till 900-talet (Mis).

image

Innehållet från spännbucklorna ser lite äckligt ut! (Hägg, fig.44).

image

image

Ur Geijer, s. 27. Hon skriver dock på s. 28 att mönstret är mycket otydligt men det ser på teckningen lite ut som gåsöga (!?).

Det är en blå eller svart treskaftad rutkypert. Den finns även på saxen och är enligt Hägg ett yttre livplagg – tröja (som jacka/kappa – inte modern tröja – eller mantel). På saxen finns även ett goffrerat linnetyg från särken, som kan vara vit eller naturfärgad (Hägg, s. 16, 131).

Till dräkten hör även päls av mård eller bäver som var vänd med pälsen in mot kroppen och närmast intill W17. Sen kommer kroppen (revben) och ett tunnt, slöjliknande tyg som kan vara linne och då möjligen ett foder till W17-kyperten (Hägg s. 66, Birka III, s. 168).

image

Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

En del utav W17-tyget har tydligt avtryck från ovansidan av ena spännbucklan och en annan bit har legat mot ett silverhänge. Ytterligare en bit av W17 har en kant vikt mot avigan och i kanten är stora lösa stygn, som ser ut att fästa bandliknande partier av rött ullgarn vid rätsidan av tyget. Ullgarnet ligger i ett par band eller bårder i rät vinkel mot kyperttygets kant. Flera kantbitar finns bevarade med, på samma sätt, rödfärgade yllebårder fästa på rätsidan. Hägg undrar om de röda yllebårderna är mönstervävda – se kantbiten nr 838:3 på den tecknade bilden ovan (Hägg s. 66f).

image

Till dräkten hör 24 pärlor: 6 av karneol, 7 av bergkristall och 11 av glas. Två av glaspärlorna är sönderfallna.

image
Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

image

Remändebeslag omgjort till hänge. Det är förgyllt silver. Hon bar även eventuellt en ring med en infattad karneol, men endast stenen ligger i graven. Hon bar också kniv, en läderbörs och olika vikter – graven är full av saker!

I kapitlet om siden skriver Hägg (s. 79) att kvinnan även bar ett brickband av silver över kraniet. Uppgiften är hämtad från Geijer som skriver att ett mycket förvittrat silverband låg över kvinnans panna. I graven förekommer även en posamentknut, P 27 (Birka III, s. 168) men den är inte markerad på gravplanen.

Det verkar även förekomma växtfibrer i graven (Birka III, s. 186).

(Min kommentar: Hägg lär inte ha fått se de textilier som finns bevarade i textilmagasinet och det är därför hon inte har dem avbildade i sin bok).

Här borde det vara en teckning…

Dräkten sammanfattad:

Kvinnan bar en goffrerad linnesärk med en hängselkjol i diamantkypert med en snodd i överkanten och nedvikt stadkant fastsydd med stjälksöm, möjligen fodrad eller skodd med linne, samt med linneöglor/band till spännbucklorna av typen P51 med pärlor i bergkristall, karneol och glaspärlor, ett fint hänge av en omgjord remönda samt ett runt, stort tredjespänne.

Över detta bar kvinnan ett plagg, eventuellt en ”tröja” eller mantel, av blå (svart) rutmönstrad (gåsöga?) treskaftad yllekypert, möjligen pälsfodrad, och prydd med röda, tvärande, bårder i rät vinkel mot den invikta kanten, av (mönstervävd, undrar Hägg) rött yllegarn och ginns på både bröst och ryggsida.

Runt huvudet bar hon ett brickvävt band och någonstans på dräkten satt det en liten posamentknapp!

wpid-posamentkapp.jpg

Amica Sundström och jag planerar att arbeta med några av Birkas gravar och återigen gå igenom fynden för att bättre försöka förstå hur dräkterna kan ha sett ut.

Litteratur:

Geijer, A. Birka III. (ska uppdateras).

Hägg, I. 1974. Kvinnodräkten i Birka: Livplaggens rekonstruktion på grundval av det arkeologiska materialet, Uppsala.

http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=1026&zone=

Om hängselkjolar, http://urd.priv.no/viking/smokkr.html

Om särken, http://urd.priv.no/viking/serk.html

PS.
Stenen till en ring finns med i en artikel jag varit med att skriva som kommer publiceras inom kort.
DS.

Vår artikel om ”Allahringen” har blivit antagen

image

Kan stolt meddela att vår artikel om ringen från Birkagrav bj 515, som vi analyserat med svepelektronmikroskop, har blivit antagen för publicering 🙂

image

Det ska bli kul att se den i tryck! Yippie!

Kram

Flätade band – Slyngad snodd med fem öglor

image

Jag tog silketråd och virade runt en tå och knöt, så att jag fick fem öglor som var lika långa. Sen slyngade jag medan jag tittade på en film 🙂

Uppdatering: Denna ”fläta” blir liknande den som sitter längs kanten på ett fragment av en förmodad hängselkjol från Birkagra bj 838.

image

Det blev superfint och tunnt. Ska prova med två olika färger också. Snodden ska sitta på min nya hängselkjol.

image

Margrethe Halds bok köpte jag på Bokbörsen 🙂

Kram