Etikettarkiv: Brickband

Grav 965 – Birkakvinnan med häst

Sedan en tid tillbaka har föremålsfotografen på Historiska fotograferat alla brickband i textilmagasinet på uppdrag av textilintendenten 🙂 De är inte alla inlagda i Mis som brickband utan gömmer sig ibland under namet ”textil”. 

Grav 965 och kvinnan med häst. Ur: Arbman, Birka I, s 390.

En favoritgrav på Björkö är bj 965, den enda kvinna i Birka (utgrävd grav) som blivit begravd själv med häst och hon har det största antalet brickband bland kvinnogravarna, B6-7, B15 och B19.

Inga Hägg har med dem som tunika i Birkas kvinnodräkt, med siden av samitum, S4, samitum, och silverbrocherade brickband. Yllet, W10, dvs. den vanligaste diamantkyperten ska också finnas från graven. 

Vid hennes sax och ett kärl eller elddon och en kista finns det även bevad textil i tuskaft, enligt innehållet i Mis. 

Gravinnehållet i bj 965. I graven finns tre dirhemmynt. Skärmbilder ur Sök i samlingarna, Historiska museet.

Några av föremålen:
Några av hennes föremål. Spännbucklorna är av typen P52 och graven dateras till 900-tal.

Silverfiligranspänne. Förmodligen ett sprundspänne. Foto: SHM.

Spännbucklor bj 965. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Hennes pärlor med bärnsten, glas och karneol. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Pärlor igen med tre ytterligare i mitten. Beskuret foto: Pavel Voronin, SHM.

Hon har en pärla vi brukade kalla Humlepärlan 🙂 Den tjocka, svarta med gula ränder 🙂

Hennes superfina borrehänge. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Nålhus med nålrest i. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Textilbilderna:

Låda 1. 

Bj 965, silverbrickband, B6 och B7, med siden vid kanterna. Foto: Ola Myrin, SHM.

B6 banden är vardera ca 43 cm långa och de är ihopsydda med B7, som är fast på tvären. Samtliga är infattade i siden.

Låda 2. 

Fragment av brickband och siden. Foto: Ola Myrin, SHM.

Detalj av bild ovan.

Detalj av bild ovan.

Låda 3. 

Brickband B15 och S4, samitum och förmodligen ylletyget W10 någonstans. Foto: Ola Myrin, SHM.

Här är favoriten. Undrar vad ”bronsbitarna” varit till – är de del av någon knäppning? 

Detalj av bilden ovan.

Inga Hägg har med de här i textilteckningen nedan.

Detalj av det i låda 3.

Ytterligare detalj av det i låda tre.

Det svarta kan vara läder som använts i samband med en nitning i sidentyget.

Tecknade fynd av textil i Bj 965 men här syns även textil från bj 963 och 966. Ur: Inga Hägg 1974

Dräkten:

Nu är bara frågan hur allt hänger ihop… Hon bör ju haft en särk i tuskaft och en hängselkjol i något material – kanske diamantkypert, W10? Vad för tunika är då den av siden med de infällda silverbroscherade banden? 

Om ‘8’ är brickbanden, så ligger de ju lite underligt på gravplanen även om Stolpe angav att alla hittats vid bålen och de förekommer från axlarna ned till låren. Så beskrivet enligt Hägg :

  • Ett längre och två kortare på tvären vid axlarna
  • En kortare på tvären under ena spännbucklan!
  • Två längsgående tätt utmed ryggraden
  • Vid låren ser det ut att vara flera i bredd igen
  • Övriga bitar ligger spridda pga kroppens förmultning

Hägg menar att brickbanden följer snittmönstret på plagget, med en kilskarvning, så att plagget anpassats efter kroppen, och hon jämför med brickbanden i grav bj 735. 

Två andra kantstycken, varav den ena har en möjlig bronsring och den andra en nit, skulle kunna vara någon sorts knäppning. 

Hon tänker sig ett plagg liknande mannens livrock, men med ett runt spänne, och jag önskar återigen att hon ritat lite! Får ta och göra en skiss… Har sett en tjej i facebookgruppen Viking clothing som sytt en klänning efter bj 735 och jag väntar med spänning på att se en till som är på gång 🙂 

Funderingar… 

Men om hon nu var dekorerad från axlar till lår med brickband, bars då hängselkjolen och de enorma spännbucklorna under tunikan, med tanke på brickbandet under ena spännbucklan? Det ligger ju inte ylle eller annat tyg fast ovanpå silvret, vilket det borde göra om hängselkjolen var över. Eller är det två plagg, både tunika och hängselkjol, med brickband? Även i bj 735 så ligger brickbanden under en spännbuckla, enligt skiss i Hägg. Ska läsa på lite mer om den graven. 

Kram

Lästips: 

Grav bj 965 http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=1149&zone= här.

Inga Hägg 1974,  Kvinnodräkten i Birka. 

När jag nu tittat efter hattar så dök bj 840 upp i Annika Larssons avhandling Klädd krigare som en grav med posament på huvudbonaden och hon citerar Geijer. Inga Hägg har inte med den bland sina ”manliga” hattgravar, så tänkte att jag skriver kort om den. Hägg kanske räknade bort den då det är osäkert om det är en mans-eller kvinnograv. Det är en väldigt kort kista, bara dryga metern, och Ann-Sofie Gräslund tycker det är rimligt att den ska uppfattas som en av Birkas barngravar. 

Bj 840 är en kistgrav i Birkas Stadsvall och personen har inte fått med sig så många (bevarade) gravgåvor. 

Personen har alltså endast fått med sig ett skifferbryne, en järnkniv, någon form av krampa med trä på, en vikt och kistspik samt en förmodad huvudbonad där metalldekorationerna gjort att den bevarats. Det är alltså inga vapen i den utan tas upp av Larsson pga posamentet.

Personen ligger med föttern i öster. Stolpes gravteckning, ATA.

Gravplan för bj 840. Ur: Arbman, Birka I, s. 313.

Brickbanden i bj 840 är i dåligt skick. Foto: Ola Myrin, SHM.

Detalj av posament P12 och lite brickband från bj 840. Foto: Ola Myrin, SHM.

Geijer skriver om posamentet som en bård, P12, liknande den som finns i grav 524 samt liknande i bj 832 och 1040. P12 har hon med som posamenttyp h. Det är svårt att se på fotot, men posamentet ser ju böjt ut och lite märkligt flätat. Det är möjligt att det var i mycket bättre skick när Geijer tittade på det. 

Schema för posament. Ur: Geijer Birka III, s. 100.

Jag undrar vad det här är för ögla? Tycker det ser lite ut som en tillverkad ögla av den tvinnade silvertråden.

Det vore roligt om det är en barngrav eller kanske en grav för en kortväxt person 🙂
Kram
Lästips:

Bj 840 http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=1028&zone= här.

Annika Larsson,  2007. Klädd krigare.  

Agnes Geijer,  1938. Birka III, Die Textilfunde, s. 100, 168.

Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2. 

Holger Arbman,  1940 & 1943. Birka I. Die Gräber. Text und Tafl.

Ann-Sofie Gräslund, 1980. Birka IV: The Burial Cistoms. A Study of the Graves on Björkö. 

Ann-Sofie Gräslund,  1973. Barn i Birka, I: Tor 15, s. 161-179. Not 4. 

Birkagrav bj 976 – kistgrav möjlig B-hatt

Fortsätter med nästa osäkra Typ-B hatt från grav bj 976, som Hägg har ett frågetecken bakom i sin tabell 8:7.

STOLPES skiss av Birkagrav bj 976. Bild: ATA.

Graven är en kistgrav och det verkar som om posamentb och brickband ligger i huvudhöjd, men inget skelett är bevarat. 

Stolpes anteckningar med siffror: 1. Vävt silverband, 2. Bronsspiraler, 3. Flätat silverband, 4. Kniv, 5. Vikt, 6. Jernspänne, 7. Jernnål. 

Textil i graven enligt Hägg: Till mössan hör siden S4, brickband B7 och posament P 10?Br. I graven finns även posament P24. 

Skärmbild från Mis. Bj 976.

Graven innehåller inte så mycket saker, mest bara dräkten. Den räknas som en mansgrav då den innehåller kniv och ringnål.

Det här verkar vara en pyttebit av brickbandet. Den dragna silvertråden är broscherad dubbelt. Foto: Ola Myrin, SHM.

Gammalt foto av textlierna. Både posament och brickband. Foto: SHM.

Bronsspiralerna med textilrester. Foto: Ola Myrin, SHM.

Nytaget foto i färg av lådan med posament och spiraler. Foto: Ola Myrin, SHM.

Det övre är en sk. apnäve, som en knapp, och vad jag vet är de annars endast hittade i kvinnogravar. Det undre vet jag inte vad det är, men något ska ju vara sidentyget kanske. Foto: Ola Myrin, SHM.

Brickband som ser lite helare ut, men som hamnat i posamentlådan och därför fotats, och posament P10? Foto: Ola Myrin, SHM.

Ringnålen i järn från bj 976. Teckning: Harald Faith-Ell, SHM.

Undrar just hur det sett ut på huvudet. Har bara brickbandet med spiraler varit runt huvudet eller om posamenten också hört till huvudbonaden? Posamenten ser inte särskilt nötta ut, inte ens knappen. Och de skulle ju kunnat vara någonstans under hakan. 

Vikten i graven ligger vid ringnålen och kniven ser ut att ha slipats ett antal gånger. 

Kram

Lästips: 

Bj 976 http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=1160&zone= här.

Inga Hägg,  1986. Die Tracht,  I: Birka II:2. 

Inga Hägg, 1983.  Birkas orientaliska praktplagg, I: Fornvännen 78.  

Agnes Geijer, 1938. Die Textilfunde, Birka III.  

Mitt eget foto av en låda i textilmagasinet, där bj 976 finns med.

Länk

Nu när jag fastnade bland Birkas vikingamössor häromdagen så känner jag att jag behöver fortsätta lite till 🙂 Så här kommer lite mer om grav bj 798. Graven räknas till en av Birkas kammargravar och den ligger vid Hemlanden i område 1C. Geijer har den daterad till ungefär 900. 

Stolpes teckning av bj 798. Foto: ATA.

Renritningen i Arbmans Birka I, s. 290.

Graven räknas som en mansgrav. Mannen blev begravd med (8) en bärring, (6) en kniv med järn, läder och trä, (9-10) ett ämbar, dvs. en hink, med en hank och beslag, (7) ett pilkoger med pilar, (3) en ringnål och (1-2) två sköldar samt en (5) börs av läder och med brons och järn. Till dräkten hör (4) posament i silver med ylle samt ett?brickband (fid. 616540), som enligt Geijer är obetydligt.

I graven finns det enligt Häggs tabell 8:7: Ylle i manteln, ylle med P10 i en kaftan eller livrock. Ylle och P1-2 i Typ B-hatten. Bland övriga textil finns sB, dvs. brickband med silverbroschering 

Posamenten ligger runt kraniet, vilket gör att Inga Hägg tolkat huvudbonaden som en Typ B, dvs. rundkullig mössa – dvs. då möjligen en kilmössa. Vid posamentet finns även yllerester, enligt Hägg medan Geijer skrev att underlaget var obestömbart, men yllet skulle kunna vara själva mössan. 

Eftersom kraniet är bevarat så syns det att det ligger i en konstig vinkel – det går alltså inte alltid att utifrån gravteckningen, om det inte finns ett kranie, att räkna ut hur dekorationerna suttit på huvudbonaden. I graven finns posamenten P1, P2 och P10 enligt Geijer, tabell, s. 178.  

Posamenten från bj 798. Foto: Ola Myrin, SHM.

Posament från bj 798. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 798. Ur Geijer, Birka III, taf. 26:1-3.

På ringnålen i brons, som ligger i (förmodad) axelhöjd, finns det ylletextilrester på nålen.  Ett konglomerat med brons av läder, textil, organiskt material och trä har bevarats vid och kring ringnålen. 

Ringnålen i brons från bj 798. Tygbiten på nålen syns på bilden. Ur Arbman, Birka I, taf. 43:3.

Bärringen av järn och med vitmetall, har en liten fästemärla och slulle kunnat sitta på ett skrin eller vara en bärring för att hänga upp något.

På Stolpes teckning står det ”Flinta” vid börsen. Börsen är ett fragment av en lyrformad börs med en rak ränna/beslag av järn nedtill, som det är otydligt vad det varit. 

Kniven är sönderfallen men har kvar rester av knivslidan med läder, järn och trä.  

Till pilkogret hör tångepilspetsar med skaftrester. Materialen är järn och trä. Kanske låg det även en pilbåge i graven som förmultnat? 🙂

Mannen var alltså möjligen en bågskytt och hade en kniv och två sköldar, för att ha en extra i strid om den ena gick sönder. Frågan är varför det inte följde med andra vapen som svärd och vapenkniv när han hade två sköldar. Det finns ganska många gravar med sköldar men utan vapen och jag skrev lite om det i min magisteruppsats om Stadsvallens förlängning. Nu har en jag känner börjat forska om sköldar, så det ska bli spännanade att följa! 

Han har begravts i åtmonstone ett klädesplagg med en fin ringnål vid axeln, kanske en mantel. Han bar enligt Hägg en kaftan med posament och någonstans på dräkten fanns det brickband med silverbroschering. Som huvudbonad hade han en möjlig yllemössa med fatastiska flätade posament i silver. Han hade en börs med flinta – vilket är bra att ha att göra upp eld med, och då kan järngrejen vara till för att slå eld kanske?. Behövde han vatten eller köpa mat, eller mäta upp säd i efterlivet, så fick han även med sig en trähink med en järnhank. Han hade även en bärring att att hänga upp något i eller för att stänga något.
Kram

Lästips:

Agnes Geijer,  1938. Birka III, Die Textilfunde. 

Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2. 

Inga Hägg, 1983. Birkas orientaliska praktplagg,  I: Fornvännen 78. 

Holger Arbman,  1940 & 1943. Birka I.  Die Gräber. Text und Tafl. 

Bj 798 http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=993&zone= här

Birkagrav Bj 834 – en Völvegrav

Hej, det här blev ett långt inlägg om denna spännande grav. Jag fortsätter på samma inlägg imorgon. Behöver läsa på lite :)… Har uppdaterat under dagen idag. Är fortfarande lite frågetecken.

image

Brickband från Birkagrav bj 834. Foto: Linda Wåhlander.

För ett tag sedan tittade jag i textilmagasinet, i Historiska museet samlingar, och såg det här brickbandet. Det är funnet i grav bj 834 på Björkö, det vikingatida Birka.

image

Silverbroscheringen ser nästan pulveriserad ut och brickbandet ser ut att vara infällt mellan två mönstervävda tygremsor. Foto: Linda Wåhlander.

image

Gravteckning över Bj 834. Bild ur Arbman, Birka I, s 306.

Det här är en ganska känd grav då arkeologen Neil Price skrivit om den på grund av att den, bland alla dräktdelar och gravgåvor, innehåller en så kallad ”Völvestav”. Graven räknas som en dubbelgrav pga av gravinnehållet som räknas till både manliga och kvinnliga föremål. Det är dock bara kvinnans tänder som är bevarade och dubbla broddar till ett par skor (Nr 18 & 19 på gravplanen). För att få plats med två personer bland alla saker så är tolkningen att en man blivit begravd med en kvinna i knät. Björn Ambrosiani beskrev det på en Birkautbildning för många år sedan som att kvinnan blivit nedstucken med kniven i samband med mannens begravning, liknande händelsen längs med Volga 921/22 som Ibn Fadlan beskrev. I östra, nedre delen av kammargraven, på en avsatts, begravdes även två hästar (det blir åtta ben…). Vid ena hästens rygg ligger ett piskbeslag (Nr 36), som ett rassel. Det ska sitta på en pinne för att ha som hjälp att mana på hästarna när de körs. Eller vem vet, kanske användes rasslet för att jaga bort onda andar på vägen till dödsriket? :-). I en grav från Gävle finns en stav med ett likadant rassel längst ned! (Se The Viking Way och uppsatsen Kvinnan graven och staven).

image

Stav 1a är den från grav bj 834. Ur Arbman, Birka I.


Völvastavar – för den stavbärande kvinnan som utövade sejd – har blivit mer och mer accepterade som magiska redskap istället för praktiska tolkningar som ”stekspetten” eller ”måttstavar” för att mäta tyg med. Jag tänker lite på dom som regaliestavar blandade med Harry Potter trollstav. Volr kan representera världsträdet och världens centrum. Ska läsa på lite mer om dessa stavar. Jag gillar även Ingrid Gustins måttstavsteori.

image

Gravinnehållet från Bj 834. Bild ur Arbman, Birka I, s 307.

I graven finns enligt Arbmans tabell
Svärd, spjutspets, pilspetsar, sköld, hästutrustning (betsel, träns), hästbroddar, ringspänne (i brons), bågspänne (verkar vara från fyllningen), 2 ovala spännbucklor av typen p42 (av förgylld brons), 2 rundpännen (ett litet i silver, ett större av förgyllt brons), 1 metallpärla (av brons), 3 + 2 glaspärlor, 2 börsar, 3 hela och tre bitar av östliga mynt, nålhus, nål och syl, pincett, sax, 3 knivar (en vapenkniv och två mindre) , träämbar, 1 (ev. 2) kruka, kedja, kedja, mätstav /völvestav (Se tabell, s 516-517 i Birka 1. ).

I tabellen tar Arbman upp det viktigaste men det finns även mer saker om man läser innehållstexten i Birka I, textdelen.

image

Bild 1, 4 och 5 är ifrån grav bj 834. Ur: Arbman, Birka I

image

Krukan i graven. Ur: Arbman, Birka I.

Det finns även lite andra uppgifter i Mis
Svärdet är av typen Petersen X, 2 dragkrokar, flera krokar, flera textilfragment, silver, järnfragment, järntånge med trä, metallpärla står som gehäng med läder, det ska istället finnas 3 glaspärlor och 1 fajanspärla, järnkrampa, alla möjliga metalldelar till ämbaret/hinken, seldon (loka) i trä, järnring, piska (piskbeslag), skrinbeslag, väska/börs i läder, väska/börs i läder och textil, väska/band i silver, läder, förgyllning och textil samt som sist 8 öglor.

Det här betyder att tyget och brickbandet i denna grav tolkats som del av en vikbörs. Jag vet inte var i graven den påträffades ännu. Ska ta reda på det imorgon och fortsätta med inlägget… Nu vet jag – den är inte utritad på gravplanen.

Agnes Geijer, Birka III
I Agnes Geijers bok om Birkatextilierna, står det att det finns två sorters linnetyg i en av spännbucklorna. Över dessa sidentyg, typ S4 som är en zweischüssiger… kypertväv (3-bunden dubbelkypert?…jag blir galen på denna bok som är på tyska…), med fastsydda silverband av typen B3, men banden har börjat förvittra. Band av samma typ omnämns som 11 mm breda (Birka III, s. 85). Det finns även några lösa bitar av en grov ylleväv av typen W1 med ca 3 trådar per cm.

image

Ur Geijers, Birka III, s. 21.

Inga Hägg och kvinnodräkten i Birka
Särken: Inga börjar med särken. De flesta föremålen som bör ha tillhört kvinnan, låg i graven omgivna av en järnkedja av stavformade länkar , Nr 16 på gravplanen. Flera av dessa länkar, som Hägg tittat på, är inkapslade i fin goffrerad (finveckat) linneväv från särken. Linnet är naturfärgat, eller vitt, med lite rostfläckar. Till denna särk hör, antar Hägg, det lilla runda spännet, av terslevtyp, som skulle ha suttit i halssprundet. Utanför järnkedjan låg saxen, vars bygel är täckt av slätt, lite grövre linnetyg, och precis nedanför en av de små knivarna. Detta grövre linnetyg ligger i centimeterdjupa veck över saxbygeln.

image

Järnkedjan med textilresterna. Ur: Hägg, Birka II:2, s. 59.

image

Järnkedjan (Nr 16 på gravplanen, Taf. 113:17) är intressant. Undrar just hur den legat runt kvinnan. Se även Gravinnehållsbilden Nr. 16. Ur:, Arbman, Birka I.

image

Det lilla rundpännet i silver. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

(Hängsel)kjolen: I spännbucklorna finns linneöglor och redskapsband. Redskapsbandet återfinns på och sitter fast på saxens bygel. Hägg tänker att det grövre linnetyget i centimeterveck på saxbygeln är del av kvinnans hängselkjol.

image

Bygelsax med bandet och någonstans även veckan linnetyg. Ur: Arbman, Birka I.

Nålfästet i ena spännbucklan sneddas av ett sidenband, bild 834:1 nedan (vad är det för typ?), som hon tänker skulle kunna vara en sidenkantning till hängselkjolen.

image

Spännbucklornas innehåll och textilier ur grav bj 834. Ur, Inga Hägg, Kvinnodräkten i Birka.

Ylletyget: Hon hoppar över det i plaggenomgångarna.

Brickbanden: Brickbanden är infällda i en sidenkypert. På s. 118 skriver hon att de är sydda på ett underlag av tuskaftssiden men på sidan 93 så är S4 och bandet inte kopplade till något annat tyg. Fyndet är inte markerat på gravplanen. Brickbandet låg över ena spännbucklan, mot dess skal och (en bit? min anm.) sitter fortfarande kvar vid skalet. Hägg såg att det finns fållkanter kvar vid endel av fragmenten men beskriver inte var och hur direkt, mer står vid tolkningen av tunika. Det ska vara fållkanter för en lodrät öppning vid ena spännbucklan (Hägg s. 92).

Snett mot fållen på ett av fragmenten ligger ytterligare en söm med halvöppna stygn. Intagningen för denna del är kilformad.

En klump i asken har, enligt Hägg, suttit ihop med brickbandet. Och därunder skymtar grov ylleväv.

Spännbucklorna har ramlat upp och ned. De gör det ibland om de sjunkit in i bröstkorgen eller vält åt något håll om personen suttit lutad. De har alltså, enligt Hägg, ramlat omkull på framsidan av ett brickbandsprytt sidenplagg så att S4-tyget med banden pressats mot skalet på spännbucklorna i dess sekundära läge i graven.

Men hur hon får till det med tyglagren förstår jag inte riktigt, dvs. att det är en tunika ovanpå särken men under kjolen. Fast det beror antagligen på åt vilket håll spännbucklorna ramlat omkull. Ramlar de uppemot hakan kan det vara en tunika men ramlar de ned i knät, för att hon sitter upp så borde de ha grovt linne, sidentyg och sedan goffrerad linne på sig, inte sidentyg med band och sedan grovt ylletyget. Ojoj, rörigt… I tolkningen av flera tunikor menar Hägg att det förekommer brickband på bröstkorgen, vid mancetter på en lång ärm samt över höft och lårben (Hägg, s. 92).

I tabellen, fing. 53: daterar hon graven till mitten av 900-talet. Här dyker plötsligt ett nytt sidentyg upp, S3, som fodertyg. Jag hittar inte detta tidigare i boken. Hon skriver att hon tror att S4 + B3 + S3 hör till en tunika som burits ovanpå särken och under hängselkjolen.

Min sammanfattning
Det här betyder att textilfragment som jag började detta blogginlägg med antingen är en vikbörs eller en brickbandsprydd, sidenfodrad sidentunika… Hm…

Om vi går efter tunikatolkningen så bestod kvinnans dräkt av en fingoffrerad särk i natur/vitt med sprundspänne av silver. En eventuell sidenfodrad sidentunika med infällda brickband. Över bar hon en veckad, i överkant, sidenbandskantad hängselkjol med P42:or. Från ena spännbucklan hängde ett band ner till en bygelsax. Hon bar även ett stort förgyllt rundpännen, ett ringspänne i brons med knoppar (eftersom ringspännen tolkats som kvinnosmycken medan ringnålar hör till mansdräkten, men ringspännet ligger ovanför de flesta av kvinnans gravgåvor på planen), en syl och en pincett med små ansikten samt skor med järnbroddar. Ylletyget kan ju vara en grov sjal eller kanske en filt.

Sen undrar jag hur hon bar järnkedjelänken, satt den runt halsen eller runt hennes huvud? Om den bars runt hennes huvud så kan den fingoffrerade linnetyget vara någon form av huvudduk eller slöja. Samma sorts kedja förekommer i flera Birkagravar (Arwidsson i Birka II :3), bl.a. Bj 735, graven med mängder med brickband på bröstkorgen.

image

Bild 7a är från Bj 834. Ur: Arbman, Birka I.

Det här innebär att det enda som kan kopplas till mannen är svärdet, vapenkniven, spjutspets, pilspetsar och skölden samt eventuellt ringspännet. Har jag glömt något?

Sen finns det kista, ämbaret, hästar mm. som kan höra till av dem. Om det nu är två personer? Tänk om det bara är en kvinna? Nedlagd i utsträckt läge, utan en man dom madrass? Hela anledningen till att de är två är ju vapnen! Mannen har vare sig tänder eller smycken bevarade och det finns bara skobroddar till ett par skor i graven.

Om det bara är en kvinna i graven, som har varit en viktig människa, kunnig i sejd, vad är det då som säger att hon inte var en valkyria också, eller en sköldmö, som fick sina vapen med sig i graven?

Nu är jag inte världsbäst på att teckna, men ska försöka göra en skiss såsmåningom.

Kram

Lästips:
Neil Price, 2002. The Viking Way. Jag har läst i denna bok för länge sedan. Hittade den nu på nätet. Lyckas inte lägga in länken.

Neil Price, 2012. Wooden worlds, I: Birka Nu. I artikeln finns bra referenser.

Pdf om sejd av Neil Price.

Bj 834 i Sök i samlingarna. http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=1022

Holger Arbman, 1940 & 1943. Birka I, Text och Tafeln. Publikationen av Hjalmar Stolpen grävningar

Agnes Geijer, 1938. Birka III. De textilfragment som hon gick igen är kanske 5% av de funna textilierna.

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka. Denna är den största sammanfattningen men hon har skrivit mer om kvinnodräkten i Birka II:2, Die Tracht, 1986.

Greta Arwidsson, 1989. Birka II:3. Ketten.

Uppsats av Jessica Hillborg, Kvinnan i Fyrkat, som har med stavar i graven.

Ingrid Gustin, Of rods and roles. Här

Deltog i Gunnes gårds höstmarknad i helgen

Först och främst – det var fantastiskt fint väder! Jag kom dit på fredag kväll och mamma och Hasse hjälpte till att få iordning lägret 🙂 Tack!

Jag fotade alldeless för lite igen… Och har inget kort på mig själv. Trots att jag hade ny särk i råsiden, färgad med efterbadskrapp, som jag älskar. Får fota den hemma istället 🙂

image

Nytt yttertak som inte blev regntestat 🙂 Det är vadmal från Tygcentrum i Sundbyberg för 235.-/m. Hjälp! Men det är härligt 🙂

image

Nöjd, superfin, kund som vi gjorde en nålhuskedja till på plats. Richard och jag samarbetar bra ihop 🙂 Det blev fint! (Han har gjort en till mig också, så jag får ta på mig hela stassen och fota).

image

Nya Fafnervänner som också hade fina kläder. Annas pärlgarnityr hade ett pärlhänge av pärlad tråd som jag så gärna vill kunna göra!

image

Det är en Christine i Fafner som gjort den 🙂

image

Fina Anna hjälpte Kerstin från Medeltidsmode 🙂 Anna är som jag ”tusenkonstnär” /nörd… Men det finns det många av på en vikingamarknad B-)

image

Till marknaden kom även Letter, och det var roligt med ett baltiskt mode på marknaden 🙂

image

Lilltjejen vävde brickband och handlade en sax av oss för pengarna hon fick när hon sålt ett band 🙂

image

image

Alla garnerna var växtfärgade av mamman.

image

Pappan var keramiker.

image

Ytterligare en Lett som gjorde metallhandverk. Jag köpte en messingsnål av honom.

image

Gotländsk skönhet som lagt ner mycket tid och tankar kring sin fina gotländska  dräkt B-) Det är en ”Flemming Bau”-variant och jag ska prova på den också.

image

Hon hade några ålderdomliga pärlor som hon fått i present från Afganistan. De ser lite romerska ut och är superfina! Ringen är ”romersk” och från smyckehandlaren Burr 😀

image

Sist men inte minst min fina vän Richard som slappar lite inne i Rödatältet efter att han packat ihop sina saker <3 Tack alla på Gunnes gård för en underbar marknad och mysigt gille <3 Kram

Brickvävning idag

Har satt upp min andra brickväv på Vikingasommar. Det var inte helt lätt när ungarna hoppade över varpen. Använde två stockar till det.

image

Trädde brickorna utifrån och in i s och z. Då blir det som ett v mot mitten av bandet.

image

Det blev trädningsbetingat band. Vilket innebär att det är färgen på de olika trådarna, trädda i brickornas fyra hål som gör mönstret.

image

Inslaget sitter uppträtt på en ”garnhållare”, måste ta reda på vad det heter. Sen har jag en bandhållare fastsatt i bältet runt midjan.

image
image

Hålen i brickorna heter ABCD och de räknas klockvarv från övre vänstra hörnet. 1-14 är antalet brickor. Det blir 14×4 trådar 🙂

Kram