Etikettarkiv: djur

På Skansen med mamma

Igår var en så fin dag med mamma på Skansen.

Vi skulle dit för att hämta ägg och så gjorde vi en dag av det.

Det var lagom varmt och soligt. Tänker att det är fantastiskt att det finns ett ställe som Skansen. Det har förändrats mycket de senaste åren. Fler av de som arbetar är klädda i äldre kläder och det står rekvisita framme på flera platser vilket gör det lite mer levande. Undrar vad de har för planer för framtiden för Skansen. Nu märktes det att var högsäsong med musik och rollspelande.

Träffade Nathalie som jobbar där och snart är hon en fantastisk lärarinna 👌🌺

Vi gick till fäbovallen. Det är så fint där och djuren har det bra.

De har hedemorahöns och mamma får ägg emellanåt. Igår bytte vi ägg mot bullar och undulatfrön 💗 Kossorna är också så fina.

Det var fullt med folk.

När vi hämtat äggen gick vi runt lite. Stannade vid renarna. Den här hannen är fyra år och han har en enorm krona!

Vi lyssnade på guidningen en stund och tydligen kan de hitta lav 70 cm under snötäcket och klickljudet på bakhovarna är till för att de ska kunna hålla ihop i dimma mm.

Det var tre små kalvar varav en är vit.

Efter att ha ätit våfflor med jordgubbar, mjukglass och vit choklad så gick vi till Oktorpsgården.

Jag önskar att mamma och jag kunnat bo så här.

Kullersten 👌

Inne på Skånegården fanns tvättstugan 🤪

Och vi hittade Lilaf där som ska komma och jobba på Vikingasommar om två veckor 💗

Vi fick en egen lite guidetur och hon visade oss syndare- och kyrkskåpet!

Det blommade stockrosor överallt 🌺

Det ser ut som om jag håller flickan i handen 😅 Gatan såg mer bebodd ut än vad den brukar göra med rekvisitan.

Helt otroligt vackra stockrosor hittade vi inne på en innergård.

En man från Florida tog kort på oss 💗

Vi bara måste ha en vägg med stockrosor hemma.

Var lite nervös över att bära runt på äggen men nu har de hamnat i äggkläckningsmaskinen, sedan tar en sur höna hand om dom, så får se vad det blir för små liv framöver som vi hämtade.

Kram

Vill ni se mammas höns så titta på Barbros hönsgård. http://kackel.halm.se

Livrustkammaren uppdaterad efter 40 år

Promenerade från Historiska till Livrustkammaren för en personalvisning 16.30, innan myndighetens sommarfest. Så här kommer ett fotomaraton igen 😎

Slottet matchar färgerna i min kjol 💖

Det var invigning med kungen igår och entrén var fortfarande så fint dekorerad med blommor. Vi skulle samlas utanför och gå in i omgångar. Min grupp fick Malin Grundberg, museichefen, som guide. Hon har bland annat skrivit om maktens ceremonier.

En annan som skriver mycket och bra är vår samlingschef Kent 🌺

Första stoppet var Gustav Vasas hjälm. Utställningen börjar helt enkelt i 1500-talet och skapandet av en kunglig dynasti.

De har behållit känslan av den gamla utställningen men nu då i modernare tappning med stora, kraftfulla ljusskyltar som på sätt och vis var lätta att läsa, även om de kankse lyser lite väl mycket så ögonen får hårt jobb att ställa om mellan ljus och mörker i utställningen. Fast det är en dramatisk effekt!

På väggarna projiceras stora bilder och man följa en tidslinje i rummen, som är indelade efter århundrade. Fast 1600-talet har fått två rum för det finns så många spännande och bevarade saker, berättade Malin 🙂

Den här lilla modedockan är en av de nyautställda, kvinnligt kopplade föremålen i utställningen. Så även om det fortfarande finns mest manliga föremål och dräkter så ha drottningar och prinsessor fått mer plats nu.

Det är nn liten docka som skickades runt för inspiration till senaste modet, så att alla kunde var moderiktigt klädda 💃 Tänker på de små kläderna från Moschievaja Balka! Under kjolen finns fler tyger att välja ifrån. Knäppt att tänka att 1500-talets människor tittade den lilla modedockan under kjolen 😂

Magnus Franke provade Gustav Vasas hjälm. Ja, den är liten, i rätt storlek, så akta öronen… Det finns fler interaktiva stationer i utställningen att upptäcka.

Väggarna inne är också spännande.

Kristinas och hennes kusin Karl X’s kröningsmantlar. Krsitinas har inte längre sina kronor på, som kan ha blivit nedsmälta långt efter att hon abdikerade.

Streiff 😱 Gustav II Adolf’s stridhäst…som som han red i slaget vid Lützen. Streiff, var/är en oldenburgare och han dog 1633. Undrar om han fick gå hem till Sverige igen utan ryttare eller om någon red kungens häst? Vilken stark och söt häst! Och lite creepy är det. Är ögonen av sammet…? Å andra sidan så jobbar jag ju på Medelhavsmuseet med mumier…

Det är intressant att få se kläderna och sakerna i ett mera sammanhang och att det ändå faktiskt finns så mycket bevarat, trots slottsbränder och tidens tand.

Eller så tar jag tillbaka det… Här är skarfen som Maria Eleonora av Brandenburg lindade om sin döde man, GIIA’s, hjärta! Nej, hon var förmodligen inte galen även fast hon hade paketet i en guldask. Jag vet att Malin berättade det, men jag hörde inte var hjärtat är nu. Det är inte utställt i alla fall. Den här typen av skylt var inte så lätt att läsa nere vid golvet, med liten text i mörkret. Jag är visserligen vig men jag ser lite dåligt också. Här får de nog tänka om lite framöver. På väggen finns en skärm där man kan välja att lyssna på två olika versioner om Maria Eleonora.

Samling vid tygfragment från Drottning Kristinas grav. Den öppnades i Vatikanen på 1960-talet.

Det finns flera fina miniatyrer utställda. Här ett på Gudtav II Adolf. Tänk att måla så pyttigt! Skulle vilja gå en kurs i det.

Den ena ser ut som Karl XI men jag läste inte vem det föreställer.

Nästa rum fortsätter med den Karolingiska ätten. ”Dödsryttaren” är från kung Karl X’s begravingsprocession. Någon red istället för den döde kungen. Vilken syn det måste ha varit! Även om det är spegelvänd text så blev det fint att få kungens porträtt svävande i fotot. Det ser lite photoshoppat ut 👌

Kungen dog 1660 och han hann vara kung i bara 6 år. Hedvig Eleonora vara 24 år när han dog och Karl XI, den lilla dräkten med pyttevärja till, blev så kung när han var 4 år.

Efter Karl X’s död brann det gamla Drottningholm ned och hon lät bygga det slott som Kungen och Drottningen nu bor i. Riksregalierna som ligger nere i hörnet är de sista som tillverkats för en begravning. Det blev för dyrt helt enkelt att tillverka för att direkt hamna i en grav.

Undrar vad de här lipande lejonen användes till…😅

Och så kommer vi till 1700-talet.

Gustav III’s och Sofias Magdalenas bröllopsdräkter! Hans dräkt är nog bland det vackraste som skapats!

På målade tavlor från tiden så får man ju aldrig se baksidan av kläderna. Tydligen har de kommit på ett nytt sätt för att fästa släpet nu.

Det är inte helt lätt att fota med alla lysande skyltar. Men ser ni den lilla Slottsmusen? I entrén kan barn hämta en liten låda och göra ett uppdrag 🌟🐁

Jag visste inte att Gustav III var kortare än min mamma! Han var bara 165 cm! Här är maskeraddräkten han bar när Ankarström mördade honom. Hu! Det kändes som om man kom nära honom här.

Tenniskungens kläder i mitten 🙂 – kung Gustav V. Han både föddes och dog på Drottningholms slott. Brevid montrarna sitter träskivor med kompletterande bilder på ena sidan och monterns föremål på andra.

Även nuvarande kungens kläder fick vara med 🙂

Tänk att ha sina kläder utställda på ett musem i källaren på jobbet!

Efter visningen blev det lite fler selfies 🙂 Här med Susidus!

Vi fick sen lite mat och vin på Myntkabinettet. De kommer byta namn och flytta in på Historiska i september.

Det blev tal och skålande!

Magnus som lyckades ta sig ur hjälmen igen.

Efter en stund gick jag hem via Stortorget i Gamla stan och köpte chokladglass och polkagisglass på Västerlånggatan. Det kändes lite som att vara på utlandsresa i den ljumna kvällen.

Önskar alla kollegor fina sommarsemestrar!

Kram

Sappo

Min första vän 💖

Min mamma och min pappa köpte honom till min mormor Aina.

Mamma ville inte att jag skulle skriva det eftersom man inte ska köpa hund åt någon annan 🌺 Men det är ju snart 50 år sedan så hon gick med på det.

Det blev kärlek i många år. Även min och nog mitt första porträtt 🐕

Kram

Istidsjakt under äldre stenålder

När vi filmade Arkeologens dotter i Idre i början av juni förra året så dök det plötsligt upp renar, fast det var sagt att alla renar var någon annanstans för kalvning.

Hjorden med renar var ”vildrenar utan ägare”. Jag hade inte sett renar på det viset tidigare.

Så vi passade på att filma vår jaktscen.

Nora Rios som Nim med stenåldersjägare.

Nora Rios och Mitcho Batalov.

Det såg ändå väldigt verkligt ut när den låg där ”död”!

Marika, Frasic och Johannes.

Vi köpte renfällen, fryst blod, inälvor och ben från Idre sameby och den ståtliga renhornskronan fick vi låna. Vi dödade alltså ingen ren för serien, även om det ser ut så i det en. Tanken var att visa var mat kommer ifrån, hantverksskickligheten och samtidigt visa på respekten för djuret 💖

Fortfarande så tas alla delarna till vara. Kanske inte senorna så mycket längre, men ryggsenor från en ren är en riktigt bra sytråd och som sytråd har senor använts i tusentals år.

Redskapen och jaktredskapen är tillverkade av Franciszek Mazij.

Tillbaka på museet har vi nu gjort om istidsdelen av utställningen. Det är två föremål som vi haft utställda länge från äldre stenålder, som i Sverige är Senpaleolitikum, 12000-9500 fvt (före vår tideräkning, tidigare f.Kr.). Det är ett renhorn och en tångespets av flinta och nu har de fått sällskap av tre filmer.

Vår stenåldersintendent flyttar varsamt på föremålen.

Renarna får nu springa på väggen i utställningen Forntider och på skärmen kan man se vår version av vardagsliv och jakt under äldre stenålder.

Anledningen till att jag var med i arbetet kring serien med Henrik Ahnborg, Baluba och UR och under inspelningen, var för att Historiska museet skulle få kortare filmer, klippta ur det som filmades för de olika tidsåldrarna. Jag fick alltså redan under inspelning välja hantverk och vad som filmades och sedan vara med och klippa filmerna. Så det har varit ett oroligt spännamde jobb från början till slut!

Filmerna är nu på plats i museet och vi hade miniinvigning i fredags 🏵️

Jag tror det var renarnas Rådare som såg till att renarna kom förbi just då! Så tack 🙏

Kram

Lokah mantra

Det finns så många fina mantran att chanta. Ett vi fick lära oss på yogalärarutbilningen är ”Lokah samastah sukhino bhavantu”.

Min galet pussiga vovve ?

En av kattungarna ?

Lokah samastah sukhino bhavantu

På engelska översätts den ofta med:

May all beings everywhere be happy and free, and may the thoughts, words, and actions of my own life contribute in some way to that happiness and to that freedom for all.”

På svenska blir det:

”Låt alla varelser överallt vara glada och fria, och låt tankarna, orden och handlingarna, i mitt liv, bidra i någon form till den glädjen och friheten för alla.”

Iris med alla sex kattungar ?

Jag behöver det här mantrat i mitt liv och det gäller även för mig själv, hur jag tänker om mig själv ??

Speciellt dagar när jag gör fel och säger fel saker, när det inte går så bra med ahimsa, ickevåld, i tanke och ord.

Bland de första promenaderna i livet ?

Jag är lite över mitten av mitt liv och jag lär mig fortfarande saker varje dag. Vissa gånger smärtsamma lärdomar.

Iris, vår älskade lilla kattmamma ?

Den villkorslösa kärleken.

Kram

Museidag i GBG

Igår fredag, i Göteborg, tänkte jag ju gå på museum och lyssna på audioguider, men när jag kom till Stadsmuseet så hade de inga där. Jag borde ju ha kollat upp om det fanns audioguider på museerna jag tänkte besöka innan jag gick dit. Men så är det… Så jag tittade med pedagog ka ögon istället.

Jag startade lite sent på dagen och så ville jag promenera dit. Mina vänner bor i Haga och det är jättefint där nu. Otroligt bra att allt inte revs. Privat ägande var i det här fallet jättebra.

Gick genom coola Magasinsgatan innan jag var framme.

Blev osäker på var jag skulle gå och vägen upp till utställningarna skulle kunna vara lite tydligare. Det var väldigt liten text på skyltarna. Ville börja med forntiden.

De använder tidsräkningen ”år sedan” och inte f. Kr. och det är inkluderande för alla som inte är kristna även om det blir en stillastående tid i nuet. ”Vår tid” blir fixerad och inget att relatera till frammåt i tiden. Om 1000 år är det fortfarande ”Vår tid” om ”vi” nu finns kvar på jorden då…

Jag föredrar ju utställningar som är mera miljöer och inte så stilistiska, men jag hittade några fina saker.

Jag tycker om modeller 🙂 Här en hydda från 8000 år sedan. Så jägare och samlare har sittit här inne, vid ett fiskesund vintertid, och eldat i en näverklädd grop, tillverkat flinta redskap och ätit hasselnötter 🙂

Undrar just hur nävret fungerade i gropen?

Det här tycker jag om, när man får se avslagen, alla bitar som tagits bort för att göra redskapet redskapet. När vi spelade in Arkeologens dotter så tillverkade Peter Wiking en flintyxa och jag släpade hem alla rester som jag kunde få tag på 🙂

Ser ni vad det här är? Det är torskkotor! När det hittas en fiskkota så kan i alla fall inte jag se vad det är för fisk elker var kotan ska sitta, så det här var lite kul!

Den här arkeologiska profilväggen är lite som en målning. Den visar fint hur de äldsta lämningarna vid ständerna begravits i lera, sand och grus efter att isen smälte av. Man skulle ju kunna tro att det inte skulle finnas något under de tomma lagren, men det kan det allt å göra.

Jag tyckte inte om veporna med inledningstext på på väggarna här.

En ganska stort fragment av en lerklinad vägg fick sin förklaring med en väggbit uppbyggd bakom.

Rolfåkersmannen. Det ser lite kallt ut runtomkring honom. Men han ligger fint på sina ostronskal. Han dog för 4500 år sedan. 2500 år f. Kr. Så under neolitikum, Bondestenåldern. Han var 20 år, 154 cm lång, fick en yxa vid huvudet men det är osäkert om det är en begravni g eller om han drunknat vid en strand ?

Jag gick vidare till Vikingautställningen.

Gillar tidslinjer även om den här kändes som om den gick åt fel håll…

De har Äskekärrskeppet utstället. Äskekärr hittades i Göta älv och på 900-talet seglade hon med tonvis av varor hit och under 60-70 år ⛵

Jag ville ut igen. Hungrig och lite trött, så jag joppade över Göteborgs fördelse – förlåt! Får komma tillbaka till Göteborg helt enkelt.

Blev rekommenderad Naturhistoriska museet, så tog spårvagnen dit.

Här hade de inte heller någon audioguide men de har en app för batn där olika kända djur berättar. Jag fick inte igång appen. Den bara snurrade i telefonen. Men den går att lyssna på hemifrån också antar jag men jag hittar inte appen på deras hemsida. Hm.

Det är verkligen något magiskt med fossiler! Varelserna levde för så himla länge sedan och här är några avgjutningar 🙂

En trilobit.

Det var väldigt fint uppsatt. Lätt att titta på de olika fossilerna och det kändes som vetenskap och museum.

Det var bra texter i första rummet. Innehållsrika, lätta, beskrivande och lite poetiska.

Tänk att ormbukar är så gamla och jag har dem bara utanför dörren hemma.

Brukar ju kalla mina slippinnar av åkerfräken för dinosauriegräs 🙂 och här är några syskonfräknar.

En trollslända och bland det vackraste jag sett ? Ett original från tidsperioden Jura.

Det fanns en Ammonit man fick känna på.

Det är gammeldags, jag vet, men det är så fint!

Hu!!!

Lunch någon?

Tror barnet var lite sugen först… Rolig att lyssna på 🙂 Matsuget gick över… ”Man kan ju inte äta maskar…”

Provade microskåp.

?

Lämnade insekterna för de uppstoppade djuren…

Det är både fascinerande och lite creepy med uppstoppade djur…

Det var flera barnfamiljer på museet. Stora ytor och mycket att titta på. Barnen var väldigt entusiastiska.

Den här passar in på sidan med knäppa uppstoppade djur – Stackarn – med alla ungar och allt!

Fortsatte mot valsalen…och tänkte på om det blir nyval… Tydligen öppnar de gapet på valen på Valdagen och på Valborg och därinne finns en salong… ? Göteborgshumor ?

Bästa mamman berättar för sina barn och för mig 🙂

Den stackars strandade, unga valen tog flera dagar att få ihjäl… Sen lyckades de tillslut och då valde de att stoppa upp den – den enda uppstoppade valen som finns.

Jag har en havsskölpadda i trädgården… Jag behöver måla om den nu… Mamma, så här ska den se ut…

Det finns flera kända och namngivna djur att titta på och jag ska lyssna på appen där de berättar, när jag lyckas hitta den. Kanske är det lättare med en audioguide att låna, så att man inte slösar på batteriet i mobilen. Det fanns i och för sig mobilladdningsskåp på båda museerna men det hjälper ju inte under turen. Det gjorde att jag laddade mobilen nör jag kom fram och fikade under tiden. Sen gick jag på museet.

Appen för att köpa spårvagnsbiljetter också är på mobilen, så är det ju viktigt att inte bli utan mobil.

Jag såg även en tillfällig, turnerande fotoutställning om klimakteriet.

Här fanns det iallafall något att lyssna på till slut 🙂 Det var lite poetiskt berättat och jag kunde sätta mig ner och bara lyssna. Brhövde inte gå runt samtidigt, vilket var skönt efter denna motionsrunda…

Jag tycker mycket om utställningen och gillar att det är en skärmutställning.

Konst och vetenskap fungerar också ihop ? precis som konst och historia.

Så flr att vara lite personlig så är jag ju mitt i förklimakteriet och det är intressant hur jag förändras och hur nya saker blir viktigare för mig och annat inte längre känns så på blodigt allvar. Jag känner mig i allafall lekfullare i en konstig blandning av svåra svettningar och galet humör…och helt lugn emellnaåt 🙂 ?

Snart stänger museet…

De har en trevlig och välkomnande entré och jag fick bra hjälp och trivdes. Butiken är fantastisk!!!

Det blev en lång dag igen och jag fick ändå med mig en massa att tänka på vad gäller audioguider ?

Kram

Lästips:

Stadsmuseet: http://goteborgsstadsmuseum.se här.

Göteborgs Naturhistoriska museum: http://www.gnm.se här.

Äggen är slut: http://www.gnm.se/utstallningar/tillfalliga-utstallningar/kommande-aggen-ar-slut/ här.

Får jobba ett tag med ”Arkeologens dotter”

Jag jobbar ju på Historiska som museipedagog men nu är jag utlånad en stund till en tv-serieinspelning som heter ”Arkeologens dotter”. Det är en produktion av UR och Baluba och skapad av Henrik Ahnborg, som gjorde ”Geografens testamente”.

Jag har fått vara med från manusstadiet och det är spännande och kul att få se hur allt går till och att få vara med och skapa. Det är ett verkligt samskapande och både seriöst och lekfullt på samma gång 🙂 – så för tillfället är jag lite ”arkeologisk scenograf”. Jag var månader på Kanal 1 Drama i 20-årsåldern och det har jag mycket nytta av.

Det har varit full rulle från morgon till kväll under inspelningsdagarna och jag har knappt hunnit titta på fotona. Men nu är det lite paus för mig, för jag är bara med när det är inspelning på forntidsplatser.

Jag kan inte dela bilder på så mycket ännu, men här kommer lite bakgrundsmaterial och annat 🙂

Nu har vi varit i fjällen några dagar, i Idre, hem och vilat och sedan i Ekehagens fortidsby i Falköping. Jag är helt slut, men på ett bra sätt! ?

I Idre samarbetade vi med både en tjej från Idre sameby och personer som bor i orterna runt Nipfjället.

Det var helt tomt så vi byggde ett läger på plats 🙂 Jag och Max satte upp ett stenålderstält i storm 🙂

Utsikten mot Nipfjället 🙂

Vilopaus bland rekvisitakartonger.

Inspelningsplatsen lite på håll 🙂 Här skulle jag vilja bo ett tag.

Max hjälpte mig fota genom bilfönstret! Så fint!

Vi såg renar i flock – de flesta renar var på ett område där de kalvar, men vi fick veta att det finns typ ensamrenar här och där också.

Letade istidsväxter och hittade några! Här en syraväxt som smakade gott.

Ängsull ?

Sol, kallt och vindigt och fantastiskt vackert!

Efter några dagar på fjället… Jag, kostumör, regissör och filmfotograf efter ihoppackning. Foto: Cilla Dunås.

Var hemma i några dagar sedan åkte vi till Ekehagen i Falköping.

Jag är djupt imponerad av Ekehagens verksamhet!

Bronsåldersgården, men här filmade vi inte. Getterna vill dock vara med på film en dag…

Vi har lånat ut rekvisita från Historiska museet. Försökte bara se till så inte text och annat syns i bild… ?

Stenåldersservis…med gröt innan diskning.

Jag lagade en av deras skäror. Det fanns en flintaskräphög! Jag hade inte behövt ta med en låda med flintaavslag…

Det är en helt fantastisk miljö och jag har ju visat typ denna vybild fast på Historiska under många år men aldrig varit där.

Undrar verkligen hur det var att leva i ”Sverige” på slutet av mesolitikum för ca 6000 år sedan.

Det var otroligt filmiska miljöer – här inne i huset från bondestenåldern och det ska bli så kul att se de komma till liv i tv-serien.

Vi fick låna ett nät från min gamla skola Bäckedals folkhögskola.

Nu ska jag vila lite och försöka få rent smutsen under naglarna och få bort superglue på fingrarna… Glad att jag inte limmade ihop dom…

??

…och göra pesto på odlade växter från Ekehagen 🙂

Kram

Ekehagens fortidsby:

https://www.falkoping.se/ekehagensforntidsby.4.2daa4a6415be96c41be4ec.html

Iris ?

Iris ser ut som om hon svalt en råtta… Jag hoppas nu att hon är dräktig ? Jag har väntat i fyra år på det och det har inte funnits en enda okastrerad hankatt här ute… Hon har till och med jamat efter grannens underbara, men kastrerade, katt.

Lilla sötnosen! Så håll tummarna! Eller tassarna ? En katt är tydligen dräktig i 64-67 dagar…

Kram