Etikettarkiv: Egypten

Språngat textilfragment från birkagrav Bj 660

Häromdagen fick jag se det lilla språngade textilfragmentet från Birka, D8. Jag har bara sett det i Agnes Geijers stora bok om Birkatextilierna och på Historical textiles julkalender.

Det språngade fragmentet D8 från Bj 660, 617930_HST. Foto: Linda Wåhlander.

Tyvärr har fragmentet fått fel nummer på etiketten vid något tillfälle och på 617930_HST står det Bj 666 istället för Bj 660. Så det skulle behövs ändras. Även krabbasnårsfragmentet har haft fel nummer, så det är tur att Geijer publicerade en hel del av textilierna även om det inte är alla.

Jag har tidigare skrivit om graven och Birkakrusifixet här.

Det språngade fragmentet 617930_HST.

Önskar att vi kunde göra en ny bok om Birkas textilier!

Fragmentet är nr 2 på Taf 37 i Geijer.

Fragmentet fick av Geijer tekniknummer D8 och hittades när hon tittade igenom texilierna i graven. Det satt ”limmat”, eller iallafall bevarat, vid en bit mönstervävt tyg från kvinnograven, M4. Det är numera borttaget från den mönstervävda biten och ligger i en egen låda.

Beskrivning av det mönstervävda fragmentet. Ur Geijer, Birka III.

Har försökt att läsa Geijer med google translate:

Fragment av ulltyg med brokadmönster, nära besläktat med det så kallade Krabbasnår. Bastyget är kedjerep gjord av ganska mörkt, vänsterspunnet, hårt och slätt garn. Varpen täcker helt inslaget och var troligen mörkare än den senare; Varptäthet 30, inslagstäthet 6 per cm. Munsterornamenten var brokaderade och bestod av grovt vänsterspunnet garn med ullig yta. Den del av en prydnad som från början verkar ha varit röd är välbevarad. Dessutom kan tydliga hål urskiljas från ett liknande motiv, men garnet är helt. På den smala sidan av biten, limmad på toppen, fanns ett fragment av ”språng” (D8).

Även krabbasnårsfragmentet har haft fel numrering men det är rättat nu.

Krabbasnåret kan ha varit en kudde eller en vävd mantel.

Gravens textilier

Bj 660 ligger vid gravfältet norr om Borg. Det är en kammargrav och kvinnan i graven bar en dräkt av fin kvalitet med ylle och siden med brickband och silverspiraltråd. Agnes Geijer gick igenom textilierna men allt var inte utritat på Stolpes gravplan.

Gravens textilier. Ur Geijer, Birka III.

Översättning med Google translate:

”Linneöglor i spännen, en dubbel åt sidan. Förmodligen ovanför ena spännet ”Krabbasnår” M4 och på dess kant rester av Sprang, D8. Det ena (förmodligen höger) spännet hade vänt och innehållet pressades mot kistans lock; Till en början fanns en bred sidenremsa, S4, med två sydda, smala sidenband runt nålen. Sedan ett fint ulltyg, W 20, och ett grövre, liknande ”filtens” grundväv. På den andra spännet fanns ett stycke kypert siden, S4, cirka en decimeter långt, bevarat, sammanfogat i ena änden och försiktigt kantat med en 5 mm bred rak remsa, troligen i annan färg. Detta komprimerar flera lager av tunt sidenmaterial, S2. Lösa rester av S4, ihopsatta med silverband lika med B 13-14, och spiralsilvertråd. På planen finns ett ca 25 cm långt silverband i en krökt linje ovanför huvudet, varav inget nu kan hittas.”

Så tråkigt att pannbandet tappats bort! Det är nr 2 på planen.

Gravplan för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA.
Detalj av gravplanen för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA.

I lådan i textilmagasinet ligger innehållet från ena spännbucklan.

Innehållet i ena spännbucklan från Bj 660. Foto: SHM, CC BY.

Här syns bland annat en sidenögla och det är flera lager med textil.

Sidenfragment från från Bj 660. Foto: Linda Wåhlander.

Sidenfragmentet S4 är skarvat och det ser ut att vara fodrat även om det skulle kunna vara ett inre tyg (S2?) som bara bevarats mot insidan. S4 har en invikt kant med en liten sidenögla. Jag skulle behöva titta igenom Hägg! Får återkomma om det för jag är för trött ikväll.

Närbilder av det språngade fragmentet

Närbilder av det språngade fragmentet. Foto: Linda Wåhlander.

Det är tre centimeter och har 3-4 mm mellan snoddragningarna. Ena sidan ser ut som en kant.

Så vad var det språngade fragmentet?

Jag önskar att det är från ett hårnät, men det kommer vi aldrig få veta.

Språngade hårnät går tillbaka till forna Egypten och det finns i danska bronsåldersgravar. Sofia Holmer har återskapat hårnät från danska Bredmose från 370 fKr – 10 eKr.

Sofia i ett blått hårnät.

Sofias vävram för språngning.

Här syns hur trådarna vrids om varandra.

🏵️

Lite vikingakänsla med smycken från Bj 660 🙂

Völva på film.
Hennes stav är ju förmodligen också i en annan grav Bj 760 men vi går på gravplanen!

Spännbucklorna ska vara P51:or men jag hade dom inte då. Skulle behöva lite mer siden och mönsterväv i dräkten 🙂 men har iallafall sidenband. Nästa sommar vill jag även ha på mig mitt språngat hårnät som jag köpt av Sofia!

Kram

Lästips

Arbman, H. 1941 & 1943. Birka I, Die Gräber: Tafl und Text. KVHAA, Stockholm.

Geijer, A.1938. Birka III, Die Textilfunde aus den Gräbern. Uppsala.

Hägg, I. 1973. Kvinnodräkten i Birka. Livplaggens rekonstruktion på grundval av det arkeologiska materialet. Uppsala.

Tawaret – mammors gudinnan i det antika Egypten

image

Idag berättade jag om den här skönheten! Hon är majestätisk även som liten skulptur. Hon är en havande flodhäst med lejontassar och krokodilsvans och inte en bh i sikte! Ibland har hon även lejonhuvud. Hon är själva födelsens beskyddarinna och skyddsgudinna för havande och ammande kvinnor <3

Den här skulturen är mellan 2700-2300 år gammal och en annan form på hennes namn är Thoeris.

I templen stod de i de speciella födelsehusen, mammisi, för att hjälpa till vid gudabarnets födelse. Vanliga, mänskliga, mammor bar henne i form av små amuletter för att få samma hjälp.

Tawaret, tillsammans med guden Bes, kunde även ristas in på sängstolpar och på nackstöd, de gamla egyptiernas kudde i trä (!), för att beskydda de sovande från ormar och skorpioner och alla nattens faror.

Kram

Lästips:

George, Beate 1995. Egyotens gudar, hemliga i förvandlingar. Stockholm.

Harris, G., 1982. Gudar & Faraoner i den Egyptiska mytologin. Milano.

Egypten och gudomliga ord idag

image

Sesostris I, eller Senustret, som han också heter är tillbaka och allt är i sin ordning igen.

Gjorde inhopp för en åk 7 idag. Det var urlänge sedan jag visade Egypten för en skolklass och det är knepigt att få plats med dem här och där i utställningen, samt att sitta så de ser bra. Det hade kunnat gå bättre, men det är även en ”färskvara” att visa utställningar. Jag har dessutom mest visat familjer i den och det är annorlunda, ofta med ett visst tema.

image

En staty för Ka-själen vill jag tillverka till mig själv någon gång.

Även på Medelhavsmuseet blir det en massa prat om döden…

image

Kemet, det Svarta landet, som gav bra skördar!

Jag vill gärna väva ihop lite myt och verklighet. Myten om Isis och Osirismyten är en jordbruksmyt och i utställningen finns det lite olika hantverk representerade. Det gick sådär för jag visade bilden på de som skördar men glömde visa redskapen…

image

Amuletter för att skydda den döde och som lades i kroppen samt lindades in i lindorna på mumien.

Symboler, myter, ord, verklighet. Saker – allt är sammanvävt i lager av betydelser.

image

Verkstadsmaterial för hieroglyfworkshop.

Hieroglyfer, eller medu netjer, som egyptierna sa, betyder gudomliga ord! (Jag har bloggat om det tidigare också)

image

image

Eleverna gick skriva på papyrus efter att ha övat lite först.

image

Tillägg från boken ABC Hieroglyphics av Amr Hussein som jag köpt i Egypten.

De flesta skrev sina namn, men jag lägger inte upp dem 🙂 De lämnade sedan sina namn och kort många av dom och det är nog första gången det hänt. De flesta elever vill ta med sig sina grejer hem och jag undrar vad det beror på, det här att lämna? Det har hänt en del gånger i Verkstan på helgerna också. Det är som om det de tillverkar inte är värt att spara. Eller så är det för att de går i sjuan och det har blivit skillnad på hur de ser på vad de gör sedan de gick i 3-5:an, de årsgrupper jag oftast har i skolverkstäder.

image

Jag är nöjd hur som helst – de övningsskrev och alla gjorde en eller två stycken kort.

Kram

Apptips:

image

Hieroglyph Flash Cards – toppen att lära sig hieroglyfer med 🙂

Gudomliga ord – Medu netjer

image

Idag i Verkstan på Medelhavsmuseet skrev en tjej med rosa hår ett viktigt meddelande på papyrus. Jag ska inte glömma att leva med sanning i hjärtat och att glädjas över min älskade familj!

Bibeln skrevs också på papyrus en gång. Det finns många gudoliga ord. Men det viktiga är ”ordet”. Det vi säger har betydelse och ord kan glädja människor eller såra dem. Vi måste ”välja våra ord” med visdom även om sanningen ibland också måste uttalas.

image

En av de äldsta inskrifterna med hieroglyfer på en kruka kan ni se på Medelhavsmuseet. Det står ”medu” – ”ord”. ”Medu netjer” betyder gudomliga ord. Orden som uttalas och skapas i samma stund. Egyptens gudomliga par Thoth och Maat som älskar varandra – Visdom (Herre över det heliga ordet) och Sanning i gudomlig form.

image

Flickan färglade orden med silver och det blev vackert!

Kan även stavas ”medu netcher” eller ”medu neter”.

Kram

Gudar och barn på Medelhavsmuseet

image

Horus, Thot & Sekhmeth – tre egyptiska gudar.

Det blev mer om de egyptiska gudarna idag och jag är tacksam över att få ha ett så fint jobb emellanåt. Vi pratade om gudar, om själarna och om hur vi ska vara i livet för att vara bra och ha balans.

I Verkstan är det alltid kreativt och det är underbart att få vara med om barns skapande! Det är min bästa stund på jobbet – att komma nära hur barnen tänker och hjälpa dem när de behöver lista ut något 🙂

Idag var det två pojkar som inte var så försigkomna från början, men de skapade båda två, en i lera och den andra målade en trädolk. Temat är ju ”Bronsdolken”, Michelle Pavers böcker. Pojken med bronsdolken visade den sedan för mig och han hade målat hieroglyfer på den, efter att ha torkat guldfärgen ordentligt, och han frågade om jag kunde läsa vad det stod. Jag kan inte hieroglyfer utantill så jag frågade om han skrivit sitt namn, vilket många göra, men det hade han inte – han hade skrivit ”Familj” på ena sidan och på andra sidan ”Hem” och så hade han ritat dit ett hus.

Jag fick en klump i halsen och jag tänker på alla de barn som inte har ett hem. Jag hoppas de får ett permanemt hem någon gång i livet och jag är tacksam för alla som kan ta emot andras barn när deras föräldrar inte kan ta hand om dem.

Och jag hoppas att det finns gudar, inte bara en, utan många gudar som tar hand om oss alla – för vi, djuren och jorden behöver det nu.

Kram

Medelhavsmuseet på höstlovet – flodhästar…

image
Paletten finns på Medelhavsmuseet och är mellan 6000 och 5500 år gammal!

Idag blev det prat om onda och goda sidor av saker. Här en flodhästjakt i det riktigt gamla Egypten – världens äldsta avbildningen! Manliga flodhästen var kopplad till det onda och kaos – så en flodhästjakt symboliserar att jaga bort det onda, ibland en form av guden Seth, då Horus jagar den.

image

image

Här två senare flodhästjakter från nätet.

Den kvinnliga flodhästen, iof med krokodilrumpa, var istället Taweret – gudinnan som skyddar gravida samt vid barnafödande. Kvinnor bar Taweretamuletter både under och efter födseln. Gravida kvinnor ser ju lite ut som flodhästar på slutet 😉

image
Foto: www.joanannlansberry.com/fotoart/brklyn/taweret.html som även visar fler bilder på Taweret.

image Finns på Medelhavsmuseet.

Den här lilla krabaten kunde också gömma sig i Nilen förr i tiden – och han fanns även som Krokodilguden Sobek. I boken om Bronsdolken ”Gravens fånge” så är det en del farliga krokodiler med men även den heliga krokodilen från Pa-Sobek som bor i ett tempel.

Förr bar människor i Egypten krokodilamuletter för skydd. Under faraonisk tid kunde den heliga krokodilen som bodde i templets basäng få både örhängen och armband av prästerna. Den matades med bröd, vin och kött och prästerna kunde bara öppna gapet och mata den. När krokodolen i templet dog blev den fint balsamerad och fick en ståtlig begravning. Sobek symboliserade faraos makt samtidigt som Solguden Horus räddar världen när han spjutar kaoskrokodilen. En krokodiljakt symboliserar alltså ordningens seger över kaos! Det är som en föregångare till St: George och Draken.

Kram

http://www.joanannlansberry.com/fotoart/brklyn/taweret.html

Läst gammalt litet häfte om Egyptens djur samt en om Egyptens gudar.

Flodhästjaktpaletten.

Solkungen Sahure och Gamla riket

image

Lämnade ”Avalons dimmor” för arbete på Medelhavsmuseet i stan idag.

image

Sahure var den 2:a farao i den 5 e dynastin, under G:a Riket, i Egypten. Det här är enda kända hela statyn av honom. Sahure ska ha dött 2475 f. Kr. och regerat under ca 12-13 år. Namnet betdyder ”Re är i hans närhet”.

Tänk om vi i Norden hade en skulptur av en härskare med namn från stenåldern! Vad har vi…jo, en liten kam med en älgko och ett ansikte och en bärstenssulptur med ett ansikte… Något äldre och alltid något 🙂

image

Nere vid hans fot sitter namnet (oj, såg inte att det blev suddigt).

image

Jag och Sahure. Han var en av solkungarna som farao och hade sitt pyramidkomplex i Abusir.

image

Så här ser han ut från sidan. Det är guden för provinsen Koptos som står brevid honom.

image

Han ser himla nöjd ut! Huvudduken heter ”nemes” och vi tillverkade sådana i Verkstan idag. Sahure och hans fru fick två söner.

image

Vill besökarna bara prova en så finns det vid klädstationen.

image

Snygg och mäktig!

Här och här kan du läsa mer. Skulpturen är ett byteslån från Metropolitan museum of art för att de ville låna Sesostris. Så passa på om ni vill se honom på nära håll 🙂 Han står på museet till och med januari 2016.

image

Påväg hem igen i solens strålar. Tänker att det är Solguden Re som är glad över att jag pratat om han solkung Sahure idag.

Kram

En kväll om katten på Medelhavsmuseet

I fredags var jag med och gjorde två visningar på kvällen i Egyptenutställningen om den antika, egyptiska katten 🙂

image

Det är mycket, mycket pluggande inför en halvtimmes visning, även om jag visste en del sedan tidigare. Det känns alltid bra att vara ordentligt påläst inför en visning och i det här fallet var det extra viktigt eftersom jag inte visste vad som skulle tas upp under kvällens samtal om katter… Min kollega Fredrik ledde samtalet och han är väldigt rolig!

image

Socionomen berättade att 15% av alla filmer på YouTube är kattfilmer!!! 15%!!! Nya egyptenintendenten var trevlig att lyssna på och jag satt och bockade av vad hon sa, så jag visste vad jag hade kvar till visningen efteråt 🙂

image
Det finns flera teckningar på ostraka (skärvor) från arbetarstaden Deir el-Medinhe.

Jag hade gjort iordning några bilder på plattan, som jag nu älskar att använda innomhus på visningar istället för laminerade bilder, som det är svårt att hitta ljus till i vissa utdtällningar. Jag hade även förberett en saga och Atum-Ra som ’back up’ samt att jag pratat med Kent och fått ett fynd från romersk järnålder från Varnhems sn av honom 🙂 I en kvinnas grav från ca 100 eKr hade det följt med både en vinthund, en vuxen katt och en liten kattunge tillsammans med romerska importvaror – mycket exotiska djur då, för det fanns inte katter och sådana hundar här då! Det är den äldsta kända graven, och fyndet, med dessa djur i Sverige och Kent har skrivit om det i boken ”I skuggan av Rom”.

image

Så när jag läst på massor hemma gick jag runt i utställningen och letade efter föremål som kunde kopplas till katten – tex kan korgar kopplas till kattgudinnan Bastet då hon ibland har en korg med kattungar i. Det fanns även ett sistrum utställt, som hon ibland håller i handen, och ett parfymkärl som är en hieroglyf för Bastet – ”bas”. Jag funderade även på hur vi kunde tänkas gå runt i en stor grupp. Det är lite trångt här och där i utställningen, så jag måste ta hänsyn till det och göra något av det också.

image

Vid gudarummet med lejongudinnan Sekmhet går det bara att stanna en och en, så det får bli en ”egenupplevelse”.

image

Kattmumierna är underbara. Här brevid en kattkista.

Efter det var det var det bara att vänta på vad som skulle sägas och sedan anpassa mig efter det.

Det följde med många på visningarna och det kändes festligt 🙂 Jag gör gärna kattvisningar igen!

Kram