Etikettarkiv: fibromyalgi

Magmunsbråck… en livsstilsförändring?

Behöver skriva av mig lite – läs inte om du inte vill läsa om lite hälsotjat! <3 

Fick alltså akut magmunsbråck som gjorde att jag inte kunde svälja mat. Jag har hostat mig till det förmodligen när jag var sjuk sist här och hostade som en tok! Men det har nog varit på gång länge med halsbränna och onyttig mat, för mycket kaffe och godis! 🍬 

Inte sjukhusvitt utan sjukhusgrönt…

Intressant sjukhuskonst.

Halsbrännan har jag bara tänkt är en biprodukt av fibromyalgin och klumpen i halsen skulle jag få kollad hos husläkaren. Nu blev det inte så. Fick göra gastroskopi i fredags och det var inte så kul även om läkaren var en lustigkurre och sköterskorna fantastiska!  Fick en ny medicin 💊 som ska vara bra, men jag var lite för groggy efter en hästdos stesolid under gastroskopin, så jag kom inte riktigt på vad jag skulle fråga om. Han sa bara att det förklarar alla mina symptom och jag skulle äta medicinen, gå ner i vikt och att många får problem med det här.  Jag var superlättad och tacksam att han hittat ett fel eftersom frågan kommit upp om det var panikångest eller psykiskt… ”Psyket är en komplicerad sak”. Ja, det är den men det är klart det blir lite panikartat att inte kunna svälja ner maten och att inte känna att man får luft! 

Magmunsbråck, när det kan ta stopp i halsen och det inte går att svälja, är (vad jag förstår) när en del av magsäcken tagit sig upp genom diafragman, som inte sluter tätt, och då är det fritt fram för maginnehållet att inte stanna kvar i magen utan åka upp igen. Det känns då som om man inte kan andas så bra eller svälja och det blir ett tryck över bröstkorgen som en tegelsten samt att det känns som om maten ska hamna i luftstrupen istället, vilket den även försökte och försöker göra. När det bara är halsbränna så kan det vara början. Medicinen ska göra att magsyran inte blir så stark (protonpumpshämmare) och då kan inflammationen i halsen och matstrupen läka. Men har det blivit för mycket ärr av lång tid med halsbränna så kan skadan bli permanent och det finns även andra komplikationer jag inte vill tänka på. 

Så gå till doktorn om du har mycket halsbränna! Eller ändra dina vanor! Men det är ju lättare sagt än gjort 😨 Önskar bara ingen annan det här. 

Visst kan det vara psykiskt med sjukdomar! Jag fick ju gå i psykoterapi första gången jag blev diagnostiserad med fibromyaligin när jag var ca 21 år (jag blev opererad för smärta när jag var 12 år). Sen fick jag åratal senare utredas för Sjögrens men fick diagnosen fibromyalgi igen och en uppsjö andra utredningar för reumatism och diabetes. Så ja, jag är inte superförtjust i att ”gå till doktorn” men ibland så tror jag ju själv att det är något annat fel än fibromyalgin, men halsbrännan hade jag allstå struntat i…

Jag har ju levt med stress under lång tid på olika sätt, men jag har ju ändå haft fast jobb i ett år nu, men det kan ju kanske komma efterdyningar när man kan börja slappna av och jag har inte slappnat av ordentligt på länge. 

Väntrumskonst inför gastroskopi.

Min tanke på lördagen, när jag kvicknade till var – hur får jag tillbaka magsäcken genom diafragman igen? Går den att trycka tillbaka? Så nu har jag googlat ”magmunsbråck” och ”hiatal hernia” och hittat olika förslag på vad jag kan göra själv som massera magen, övningar, även yogaövningar (och inte göra), och vad jag kan äta. Men jag behöver veta hur det såg ut med bråcket, så nu väntar jag på att de ska ringa tillbaka till mig på onsdag från St Göran. Sen ska jag ta tag i lite självhjälp 🙂 

Det kan bara bli bättre nu och jag dog inte, även om jag trodde det ett tag. Jag får bara äta flytande mat ett tag och jag fick i mig en halv avokado med salt på igår – en perfekt avokado och så fantastiskt god! 

Som en eftertanke frågade jag vår Guru på yogautbildningen för tre veckor sedan, alltså innan det här, hur jag ska kunna sluta med godis och han svarade ungefär att när jag kommit till en viss punkt i min önskan att ändra mina levnadsvanor ”så kommer det en dag när du bara inte kan äta godis”. Visste inte att det var ”bokstavligen” att inte kunna äta, han menade 😉  

Yogan är ändå en väg jag följer nu – min sadhana – och kanske behövde jag gå sönder för att börja läka och ändra mina inte alltför hälsosamma vanor?

 Kram

 

Jag är på yogaretreat

”Yogaresan” är en tung resa emellanåt. Jag har känt mig lugn, men min kropp reagerar med utmattning, kanske hjärnan också, och jag fastnade nyss så som jag gör hemma ibland. Kroppen blir som om den väger ett ton och jag kan inte ta mig upp från golvet. Nu fick jag hjälp att komma på fötter. Underbar hjälp. Annars tar det någon timme eller så. 

Jag tog ut mig lite för mycket med att köra ner och hålla igång i två dygn. Jag har även jobbat mycket innan resan. 

Igår bastade vi på kvällen i ett hus med gräs på taket och doppade oss i en damm -och jag ville inte missa det. Missar så mycket av livet ändå. Det var superhärligt! 

En av de bästa sakerna vi gör på yogautbildningen är annars att vi är tysta ihop under bestämda tider och jag ska inte ens använda telefonen mer än en gång om dagen den här veckan. Men imorgon ska jag använda den lite som kamera i alla fall och fota. 

Nu ska jag vila och hoppas på att jag klarar av morgondagen.

Kram

Nippervägen – ”down memory lane” och depp

Jag var här först hos ”farmor” Astrid och farfar Johan, som här på fotot. Lite senare flyttade pappa in med sin nya fru och ännu lite senare föddes min syster. 

Häromdagen åkte vi förbi och jag visste inte vilket hus som var vilket. Gatan kändes väldigt kort och husen små. Jag minns saker ”tydligt” men tydligen så är det vad jag valt att minnas.

Jag tänker mycket på alla val i livet. Vad jag valt och vad jag behövt välja bort. Jag fick förmodligen fibromyalgi redan som barn. När jag var 12 år opererades jag för smärta och ju äldre jag blir desto svårare är det att hantera. Det blir alltid värre när jag är ledsen och orolig, så det är en ond cirkel.  Jag har alltid behövt avboka saker. Eller genomföra vissa saker för att sedan ramla ihop i en liten hög eller ligga raklång och orörlig på sängen i timmar. Jag behöver planera min tid för att jobba bra och jag har lärt mig genom åren hur jag fungerar. Jag kan inte ta en paus heller, måste hålla igång med något som om jag vill ta igen för den tid jag inte kunde göra något. 

Men hur jag än gör så missar jag mycket av livet och gör vänner besvikna och en sommar som denna gör ingenting bra för vare sig min kropp eller min hjärna. Extra inflammation i hjärnan är också endel av det hela… Vid PMS. Även om det varit bra att sy och städa lite under allt dåligt väder. Deppdagen, som nu är slut, har varit tuff och idag är en ny dag <3 

Kram

Spinn – dansföreställningen Curvatur idag på Historiska

image

Dagen idag började med en dansföreställning av medlemmar ut Danskompaniet Spinn. Jag är glad att jag hann fram i tid. De dansade i Blå Hallen.

image

Det är en integrerad dansgrupp där det är olika kroppar och funktioner som tar plats på scenen men där grunden är det konstnärliga uttrycket.

image

Det var docklikt, magiskt och ovant att se!

image

Att dansa utan att stå på benen. Att se helt frisk ut och ha ledgångsreumatism och dansa.

image

Ja, det var väldigt överraskande! Att veta att någon kan dansa på det viset med smärta – att veta att smärtan går ”upp och ned”, även för andra.

Vi fick ett föredrag efteråt och det blev tydligt flr mig när vjag reflekterade över vad de berättade att det finns ett glapp i berättandet om forntiden när de kommer till olika funtionshinder – vilka de än må vara.

Vilka eller vems berättelser berättar vi? Vilka berättar? Hur berättar vi?

Vilka berättelser skulle du vilja höra på ett museum?

Läs om Danskompaniet Spinn.

Kram

Hemmamorgon och byte av perspektiv

image

Det är stökigt med livets bråte. Skulle vilja städa lite så utsikten blir bättre.

Men så tänkte jag att det är ju bara att gå ut på ängen 🙂

image

Hm, fortfarande lite skräpigt…

image

Nu så 🙂

image

Dimman lättar… Även om tårarna är som dagg på mina kinder idag.

Kram

Skördat

image

Det är lite mer än mitten av augusti och jag mår inge vidare. Påväg till systern hos min husläkare så var fälten så fina med sina halmbalar eller vad det nu är, så jag fotade från bilfönstret påvägen hem. Mamma skjussade mig.

image

”Det ser så gott ut”, som min mamma brukar säga.

image

image

image

image

Jag behöver vila och acceptera hur det är med fibromyalgi, men samtidigt vill jag inte det. Jag vill inte acceptera att jag ska ha det så här. Jag vill vara utan smärta och vara glad.

Kram

Fibromyalgibekämpning – nytt försök

Okej, det har varit riktigt jobbigt ett tag nu. Jag får problem att gå under dagen och jag kan inte sova så bra, då det värker. Men eftersom jag är jag och jag inte vill ge upp så gör jag ett nytt försök med en strikt diet. Förra gången var det LCHF men jag är vegetarian, så det gick inget vidare. Jag blev smal men grät efter pizza…

image

Hade jag en gud att tro på skulle jag be och offra till den nu. Kanske Egyptiska  Sekmet?

image

Eller Idun och be och få en tugga av ett av hennes äpplen? Ibland önskar jag verkligen att jag kunde vara troende att jag kunde vara mer än en person som bara pratar (/undervisar) om gudar och religion. Någon form av högre makt måste det väl finnas? Andligt? Hm.

Jag ger mig ikast med dieten ”mjölkfritt och glutenfritt”… Den har inget namn… Men jag tar bort det som underlättar inflammationer. Jag har trappat ned nu i en och en halv vecka och från och med nu blir det alltså mjölk- och glutenfritt.

Jag vet inte om jag klarar det, men jag måste försöka. Jag har ingen vidare diciplin när det gäller mat! Jag klarade LCHF i runt fem månader, men blev bara fettberoende istället. Det enda jag vet är att jag vill inte äta massor av mediciner som förstör min kropp och jag vill inte ha det så här 🙁

Hade jag inte dagar som idag med tre underbara klasser som är nyfikna på forntiden och som är med på mina övningar i skolprogrammen (som kan vara en och en halv timme, som idag med en åk 8 om källor, källkritik och historiebruk ) så skulle det inte vara lika lätt. Jag har ett fantastiskt jobb (oftast 😉 ) och jag vill inte vara utan det.

Kram