Etikettarkiv: forntida hantverk

Kvinnan som flyttade till Trøndelag

På facebook dök det häromdagen upp ett nytt fantastiskt, vikingatida textilfynd med broderier bevarade samband med ett ylletyg på en spännbuckla, så jag tänkte skriva lite om det med hjälp av de inlägg och bilder där jag läst om fyndet på nätet, då ingen rapport finns ännu. Det är NTNU vetenskapsmuseum som delat.

Att det är så spännande är just för att det finns väldigt få bevarade broderier från gravar med spännbucklor och folk tycker om att brodera ❤️

Textilen är hittad i en kvinnograv som undersöktes 2020 i Hestens, Heim kommun i Trøndelag i Norge. Graven påträffades på en plats utan andra gravar och det såg ut som en svart rektangulär nedgrävning. Eftersom att jorden svar svart och fet så tänkte arkeologerna att det kanske kunde vara en grav trots allt och det visade sig vara en kammargrav, 1,7 m lång och 1 m bred – en grav som ett rum i marken. Jag undrar hur djupt ned under marken den låg. Den verkar ju inte haft en hög över sig, eller om det är så att en hög blivit bortodlad?

Det är högts ovanligt med en kammargrav i Trøndelag, de förekommer mer i sydöstra delen av Skandinavien och visar alltså på inflytande utifrån. Graven ses som en rik elitgrav och kammargravar brukar finnas nära urbana miljöer, eller i allafall samband med gravfält med flera gravar, som på Birka och i Hedeby. Jag var som student med och grävde en kammargrav på Lovön nära Drottningholm, som låg lite avsides från övriga gravar på gravfältet. Den hade också stolpar i hörnen lika som Hestensgraven.

Illustrationen visar hur kvinnan låg i graven och vilka föremål hon fått med sig. Illustration: NTNU, Vitenskapsmuseet.

Hestnesgraven har daterats till 850-950 evt och den faller väl i bland Birkagravarna. Hon var ett par spännbucklor av typen P51, vilket iof är en vanlig typ under denna tid, men som också kvinnan på Lovö bar.

Textilierna

I graven fanns det åtta olika textiltyper bevarade, varav en i väldigt fin kvalitet.

Bild från filmen och det ser ut att vara diamantkypert.
Den ena spännbuckla med små textilier och ben och tänder bevarat under. Spännbuckla av typen P51. Foto: Eystein Østmoe.

I ena spännbuckla, ovan, fanns förutom lite små textilbitar på ytan, ben och tänder bevarat inuti. Textilbitarna går inte att ta bort då de är så sköra.

Broderierna på den andra spännbucklan utritade i grönt för att synas. Det är alltså inte grön tråd. Foto: NTNU, Vitenskapsmuseet.

Den andra spännbucklan hade 11 cm ylletyg med broderier bevarat. Det är otroligt spännande då det inte finns så mycket fria broderier bevarade på vikingatida textil. Från Birka finns tex endast små, små broderier och kantringar. Här i Hestnes är det kedjestygn och förstygn i broderierna, som skiljer ut sig från varpgarn och inslagsgarn. Själva broderierna är broderade i två olika ullgarner. Det ena är enkeltrådigt och det andra tvåtrådigt. Broderier är broderat på ett lite grövre ylletyg i 2/2 kypert med en trådtäthet på 14/10 trådar per cm. Broderier har en annan färg än tyget.

Spännbucklan med broderier. Foto från: https://gemini.no/2021/04/enestaende-vikingtekstiler-funnet-i-kvinnegrav/?

Kedjestygnen är broderade med olika längd och olika överlappning. Förstygnen är jämnare och ca 0,4 cm långa. Broderiet finns inom ett område på 6 cm men det går inte ännu att se om det är ett motiv eller inte, men de ska jobba på det nu framöver. Det finns ingen textilkonst bevarad i samband med broderierna, så det går inte att veta om det är en kantning, men eftersom stygnen ligger som mitt på spännbucklorna så är det troligtvis inte en kantning.

I ett litet område mot kanten av textilen finns det en liten bit bevara av en 0,4 cm bre snodd som är påsytt i textilfagmentets kant, vilket likande en snodd från en Osebergstextil. Snodden ser ut att ha en annan färg än tyget (fig. 5-49, side 211 i Osebergfundet band IV).

Kanske är det ett broderat ytterplagg vi ser. En kappa eller en sjal. Det verkar som att ordningsföljden för spännbucklorna är rätt, eftersom broderier är uppåt. I Birka har ibland det blivit omvänd lagerföljd då spännbucklorna tippat framåt eller sjunkit in i underliggande tyg. Tänk om man kunde få se när hin prövade sitt nya , broderade plagg? Eller det kan ju såklart vara ett begravningsplagg, men jag vill ändå tänka tanken att de var glada över allt jobb med vävning och sömnad och sedan ha ett färdigt plagg att använda, som blev som en del av dem. Så pass att de fick följa med i graven på sista resan.

Jag undrar vad de andra textilierna varför några? Ser fram emot rapporten!

Textilhantverkare

De tänker att den gravlagda har arbetat med textilier. Redskapen hon fått med sig i graven är två ullkammar, en sländtrissa, en skära och en liten kniv. Kniven förmodar jag är det okända föremålet på gravskissen.

En sländtrissa var mitt första arkeologiska fynd när jag grävde kammargraven på Lovö 😍. Undrar vilket material sländtrissan är tillverkad i?

Sländtrissan och ett treflikigt spänne. Foto från filmen.
Ullkammarna. Foto från filmen.

Jag känner inte till så många fynd av ullkammar från en grav. Det känns väldigt spännande. Ullkammar används för att reda ut ullen och för att separera överhår, täckhår, från underhår. De funkar annorlunda än kardor. Jag har ett par och de är roliga att använda även om jag får lite panik av alla vassa piggar.

Den lilla skäran. Foto från filmen.

Skäran tolkar de som att hon skulle ha kunnat använda den för att skörda växter till växtfärgning. Det vore roligt om de kom fram till vilka färger, och till och mer vilka växter, som använts.

Pärlorna

Vid kvinnans högra axelparti ligger det samlade pärlor i massor, 339 st, flera av som är pyttesmå gröna och lilaaktiga glaspärlor. De små pärlorna har förmodligen varit fastsydda på något.

En kvinna i en facebook kommentar berättade att det i Steigen finns en grav med med rundt 1100 liknade miniatyrpärlor. På Birka finns också en parallell till de små pärlorna. I birkagrav Bj 526, i en kvinnan kistgrav norr om Borg fanns 46 st små gröna pärlor av samma sort. Några pärlor låg på rad men de små utspridda inom ett avgränsat område. Undrar vad de bar för plagg med fastsydda minipärlor?

Birkagrav Bj 526 ur Arbman, Birka I.
De små gröna c och d. Färgen i Die Gräber är för dov och pärlorna är grönare.

Undrar ju vem som sålt små miniglaspärlor på vikingatiden? Köpte de ett färdigt, importerat plagg eller har någon suttit och broderat fast dom här i Skandinavien? Tänker på huvudbonader från Egypten med pärlor som man kan köpa som turist nu för tiden 🙂

Vem var hon?

De funderar över varifrån hon kom och hur hon kom till Trøndelag. Det var mycket kulturkontakter då över ett stort område. Allianser och arrangerade äktenskap var viktigt för ledande familjer. Ett sätt att ta reda på mer om henne är att analysera tänderna och benen och jämföra med studier av tex strontium i benen från Birka och Hedeby. Kanske kom hon till Trøndelag genom ett aristokratiskt giftermål? Hoppas de hittar något spännande i sina analyser.

Hade hon det broderade plagget och de fastproderade pärlorna på sig när hon kom dit? Vem i så fall gifte hon sig med? Kan hon ha flyttat till Hestnes av någon annan anledning? Tyckte de att hon var exotisk? Hon fick i allafall en fin grav i en miljö där de inte begravde människor i kammargravar, nära vattnet och med redskap som hon kunde tänkas vilja använda i livet efter detta.

Och tänk om Birkafynden hade grävts ut så här noga och all textil dokumenterats i fält bättre.

Kram 🤗

Lästips

Facebook inlägg https://fb.watch/5dna_gE50k/

Artikel https://www.nrk.no/viten/spesiell-vikinggrav-funnet-sor-i-trondelag-1.15211058?fbclid=IwAR3JzoYmVH99vjWebW4gsf_N3jw3KWsDxHM3ciFBiS-ho4WAkloNJDmMuDA

Artikel https://gemini.no/2021/04/enestaende-vikingtekstiler-funnet-i-kvinnegrav/?

Här kommer rapporten såsmåningom att publiceras https://www.ntnu.no/museum/

Osebergsfundet band IV. Ska kolla upp hela referensen. Men måste hitta boken först.

Arbamn, H. Die Gräber. Text und Tafln.

Bronsåldersskor

Idag har jag tillverkat mina första bronsåldersskor, de är inte till mig utan till jobbet.

Det här var målet 🙂

Skinnbit som är rak i hälen och rundad i tån.

Klippt två och remmar.

Snodde ihop bakkappan först. Har gjort det enkelt för mig med håltång ?. Denna söm syns tydligt på en funnen bronsålderssko som tinat fram ur isen i Norge – i Jotunheim av alla platser.

Båda bakkapporna. Lädret ska egentligen vara hårdare ko, men jag tog det jag hade 🙂

Det var intressant med hur det skulle bli att dra ihop. Jag drog även av lädersnodden… Får byta ut den när jag har bättre remmar.

Färdiga med knutar på var sida om rynkningen. De blev lite pösiga, så behöver nog inte klippa så runt.

Men toppen som tofflor!

Tillverkade ett par till. De blev större, vilket nog är bra då det ju även ska vara tyg runt foten i skorna.

Kram

Lästips:

Broholm, H.C., 1938. Kvindedragten i bronzealderen.

Norges äldsta sko – https://thornews.com/2012/06/27/norways-oldest-shoe-1400-bc/

Guldhjorten från Birka, grav Bj 832

Den här lilla guldhjorten får jag frågor om ibland. Här får ni lite måttreferenser i cm på den – The Golden Stag 🙂

image

Guldhjorten från Birkagrav bj 832. Foto: Linda Wåhlander.

Den är hittad i Birkagrav bj 834 och är en av metalldekorationerna i graven. Personen, förmodligen en man, begravdes i en kammargrav tillsammans med en vapenutrustning och en häst. Inga Hägg skriver om tre gravar med fynd av det som påminner om relikfickor som i en grek ortodx miljö hängdes vid bältet, bj 464, bj 735 och bj 832. Fickorna i bj 735 och bj 832 kan ha använts som myntfickor och sidenet är samma sorts sidenmaterial som på de plagg som Hägg omnämner som kaftanplagg i gravarna.

image

Agnes Geijers bok om Birkatextilierna. Foto: Linda Wåhlander

image

image

image

image

Texten ur Birka III.

image

Guldhjorten från Bj 832. Foto: Linda Wåhlander.

Hjorten är alltså ca 4 cm hög 🙂

Kram

Lästips:
Agnes Geijer, 1938. Birka III. Unterschungen und Studien. Die Textilfunde aus den Gräbern. Uppsala.

Bj 832 i Mis.

Inga Hägg, 1983. Birkas orientaliska praktplagg. Här. http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/2472/1983_204.pdf?sequence=1

Vikingasommars bröd av överdagendeg och surdeg

image

På gården på Historiska museet, under Vikingasommar, får besökarna sedan många år baka bröd i vår lerugn. Vi får dagligen frågor om degen och bakning, så här kommer lite info 🙂

image

DSC_4935

Besökarna bakar ut degbitarna av ”överdagendeg”, deg utan jäsmedel, till platta kakor som sedan gräddas i lerugnen. Det går bra att göra hemma och steka i stekpannan!

Överdagendeg

1l lite mer än fingervarmt vatten
2 msk honung
50 g smör (valfritt)
1 msk salt
2 dl havregryn
1 dl krossade linfrön (valfritt)
ca 1 msk fänkål eller anis (valfritt)
ca 1l dinkelmjöl
ca 1l rågmjöl

Blanda vatten, salt, honung, linfrön, havregryn och smör i en degskål och fyll på med dinkel tills degen känns bra! Forma små bollar och platta till. Stek i stekpannan eller hitta på något sätt att grädda bröden – som scones kanske 🙂

Var inte rädd för att experimentera med degen! Men kom ihåg att skriva upp vad du gjorde och hade i om det blev ett supergott bröd 😉 På vikingatiden tog de säkert vad de hade och ibland hade de alla ingredienser de ville ha. Troligen hade de även hemliga recept 😉

Surdeg

Surdegskultur
Dag 1
Blanda mjöl och vatten och lite honung. Ställ ut den i värmen för att börja jäsprocessen ( vad jag förstått det som…) ska hoppa i och börja växa… Rör om med en träsked (eller träsmörkniv) emellanåt.

Dag 2 eller 3 (eller 4…)
Det ska synas lite bubblor på ytan och då kan du börja mata kulturen. Värm lite mer än fingervarmt vatten och blanda med dinkel eller grahamsmjöl (eller rågsikt). Rör ut alla klumpar. Häll i och rör runt.

Ha kulturen i kylskåpet och spara eventuellt lite i frysen.

image

Dag 4 och framåt
När du nu börjar baka så ta en dl från din kultur och lägg i en egen skål och mata sedan båda. Den dl du lagt i skålen och matat kan stå och jäsa lite över dagen, sen använder du den som ”jäst”. Nu kan du göra degen som du vill och gärna låta den vila över natten till nästa dag.

Lägg det du jäst över dagen i en degskål, fyll på lite mer än fingervarmt vatten, ha i salt, honung, kryddor, linfrö eller det du vill ha i. Fortsätt med dinkelsikt och andra mjölsorter du vill ha i. Gör degen smidig men lite, lite lös så den kan jäsa. Prova dig fram.

När den vilat över dagen eller natten baka ihop den på bakbordet.

image

Grädda som överdagendegen i stepanna. Jag brukar även rulla bollar och lägga i en muffinsplåt. Då låter jag de jäsa lite till och gräddar sedan i ugnen på 250 grader i ca 10 minuter.

image

Att ha i degen tips:

Lite varmare än fingervarmt vatten
Dinkel, siktat
Dinkel, fullkorn
Vete ( om du inte har dinkel)
Korn
Råg
Havre
Smör eller ister
Filmjöl m.m.
Salt
Honung
Linfrö
Ärtmjöl
Kryddor som anis, fänkål och timjan – eller varför inte en brödkryddspåse 🙂

Det låter kanske knepigt, men det är bara i början, sen har du en surdegskultur till bröd resten av livet om du vill och sköter om den <3

Hör gärna av dig om du undrar över något 🙂 Det finns många recept på surdeg, men det är så här vi gör just nu 🙂

Lycka till!

Behornad figur – ’Oden’ från Levide på Gotland

Nyfunnen liten figur som ser ut att vara enögd 🙂 med horn! Visst är det väl Oden 😉 Dessa figurer med någon form av horn dyker upp ibland och jag skrev min första uppsats i arkeologi om dem. Ska skanna in och lägga upp på forntida.se 🙂

image

Foto: Dan Carlsson

De förekommer tidigare än vikingatiden och i flera olika material och jag gillar dem.
image

Här en smyckekopia av Birkagubben 🙂

Länkar:
www.helagotland.se/noje/default.aspx?articleid=9859960

www.expressen.se/nyheter/asaguden-oden-hittad–pa-gotland/

Kram

Vikingasommar

Nu har Vikingasommar börjat och jag jobbar nästan hela sommaren. Ska göra en liten visit på Björkö / Birka under marknadsveckan, då jag kommer sälja lite fina saker och spå i runor 🙂 och sedan ha en ledigvecka hemma.

Här är en av de saker vi gör på gården, på Historiska museet i sommar – Vi smider i järn! Det är så otroligt kul och jag hoppas bara att jag blir lite starkare i armarna snart, för det är inte bara lite knepigt att smida, det är även lite svårt att hålla i grejorna!

bältespänne

Det är en bältesölja och jag har tittat på en järnsölja som är utställd i utställningen Vikingar. Snart kommer den även att få lite läder också 🙂

Kram, Linda

We call them vikings

I höstas fick jag i uppdrag att sy kläder till en vikingatida bondefamilj. Jag skulle sy kläder till en man, en kvinna, en 7-årig flicka och en två-årig pojke. Det här är resultatet. De skulle antagligen behöva lite mer benkläder och fotbeklädnader, men det får bli en annan gång :-).

wecallthemvikings1

Bondens dräkt – hampaskjorta, ulltunika, ullbyxor, hatt och bälte.

drakttillbehor

Bältespänne och ringspänne i järn har jag smidit själv på gården på Historiska museet. Det är efter fynd från vikingatiden. Det lilla ringspännet i silver med upprullade ändar är en Birkakopia.

mankortel

Bondens tunika i kypert med liten sydd dekor i efterstygn över sömmarna.

gul_damklanning

Bondkvinnans ullklänning i kypert färgad med björklöv.

wecallthemvikings2

Jag färgade bitarna färdigklippta men ej ihopsydda.

ullsark

Bondkvinnans särk i tuskaftad ull. En vid öppning fram för möjlighet att amma barnen.

sjalstygn

Sjal i ull med pricksömsdekor.

minsko_sidan

Kvinnan fick mina gamla skor :-)*

minsko_underifran

Så här kan sulan se ut efter användning.

flickgarderob

Lilla flickans särk och kjortel. Särken blev upplagd ordentligt så att hon skulle kunna växa i den…

pojkgareerob_2

Pojkens kläder – särk, kolt, mössa och skor. Skorna är efter vikingatida fynd från Ryssland.

barnskor_2

Skorna blev så söta så det inte är klokt!

Länk till film om utställningen: www.youtube.com/watch?v=abo3IQI4_MM

Film från Drents där utställningen invigdes i maj i år: www.youtube.com/watch?v=Muz2kEfphXo

Utställningen kommer att resa runt på många museet under flera år!

Kram