Etikettarkiv: forntida teknik

Fiskskinnsgarvning, dag 2

Jag planerade lite dåligt och kl. 23 igår regnade det. Skinnet fick ligga i tills i morse.

image

Efter att ha sköljt skinnet och tvättat det med såpa, spände jag ut det på en skärbräda.

image

Sen gnuggade jag det runt en parasollpinne 🙂 och fortsatte tills det var nästan torrt.

image

Det ser konstigt ut ihopknycklat!

image

Nu var det nästan genomskinligt och jag tror att det skulle kunna bli ett bra skinnlampeskinn så här.

image

Men jag satte lite av min salva på händerna (med bl.a. rapsolja, bivax och ullfett) och gnossade skinnet med händerna tills det blev helt torrt. Det prasslar lite men är fortfarande något följsamt. Det är inte längre genomskinligt och jag anar att jag inte borde låtit det ligga på garvning i 23 timmar…

Får se om det nu blir en liten börs av det iallafall 🙂

Gäddan i ugnen blev god och vi åt med vitkål till.

image

Salt. Peppar. Smör. Purjolök. Lite persilja. Och så in ugnen tills klar. Ös över smöret emellanåt. Sista 10 min kan du hälla i lite grädde.

Kram

Garva fiskskinn

Mattias har fiskat gädda till mig 🙂 Det ska bli skinn till någon liten börs eller liknande.

image

Lotta Rahme har skrivit en fin bok om att garva fiskskinn på traditionellt vis och jag väljer urinmetoden som på Grönland.

image

När jag flått gäddan ska skinnet skrapas rent och alla fjäll ska bort.

image

Jag försöker göra det så fint som möjligt, men det gick sönder lite iallafall. Det är jobbigt att stå böjd över bordet.

image

Fjällen tas bort ”motfjälls” 🙂 och efter det tvättade jag skinnet i lite vatten och diskmedel.

image

Morris fick smaka lite fiskrens.

image

Det blir inte mycket kvar!

image

Den förra gäddan jag garvade var mycket större, men den här är verkligen fin i skinnet.

image

Nu till det lite mer äckliga kanske… Sparade morgonkisset från min 10-åring… (se Lottas bok för ännu bättre recept 😉 Blandat med hälften vatten får skinnet ligga i i ca tolv timmar, eller till imorrnbitti. Jag kommer att skaka om burken emellanåt. När det är färdigt ska jag skölja skinnet några gånger och sedan mjukgöra det tills det är torrt (gnugga det mot något och inte tugga det med tänderna…) för att få ur allt vatten. Annars blir det hårt skinn, vilket i och för sig också kan vara bra ibland.

Nu undrar ni kanske vad som hände med resten av gäddan?

image

Den fick mamma ta hand om och den ligger nu i ugnen 🙂

Kram

Bävern

Häromdagen upptäckte Allan att en bäver gnagt av ett träd vid Rastaholm. Jag tar oftast båten därifrån ut till Björkö när jag ska jobba. Ingen bäver syntes till när jag tog bilden 🙂 men de är ju lite skygga!

bavern

Jag har aldrig tidigare sett något liknande, så det känns kul!

Bävern är ett djur som vikingatidens människor gjorde päls av. De hade även med sig bäverskinn när de drog iväg på sina handelsresor i österled.

Fynd från Birkas gravar visar att de använt bäverpäls i dräkten. Det är oftast av underhåren som pälsen gjorts – de långa strävare håren har ryckts bort (Ågren 1995, Fur in Birka, I: Laborativ arkeologi 8).

Ingmar Jansson sammanställde i en bok som heter Viking og Hvidekrist (1993) några källor om vikingatidens människor på resor i österled. På 840-talet skrev den arabiska vetenskapsmannen Ibn Khordadbeh en världsgeografi. I den berättar han om ”Rus” (skandinaver):

”Vad beträffar de färdvägar som används av handelsmännen hos Rus, som är ett slags Saqaliba ( närmast att översätta med ”nordligt folk”, ”europé”), så för de med sig skinn av bäver och svarträv och dessutom svärd från Saqlaba-landets mest avlägsna trakter till Svarta havet, där den bysantinske kejsaren tar tionde av dem. Och om de reser på Don, så passerar de Khamlidj, khazarernas stad, där fursten tar tionde av dem. Sedan far de ut på Kaspiska havet och lägger till var de vill på dess kuster… Ofta för de sina handelsvaror från Djordjan på kameler till Bagdad.”

Kram