Tag Archives: guideturer

“Parkeringen” på Helgö

Flera personer har frågat mig varför jag inte hade fler allmänna guideturer på Helgö i år. Svaret är att jag tycker det är jobbigt med allt grävande för vatten och avlopp.

image

Här har det inte gjorts några större utgrävningar ännu och nu har den lilla parkeringen, med markduk under, brett ut sig ordentligt…

image

Det är bara att hoppas att de fornlämningar som finns kvar mår bättre i framtiden, utan alla avloppsutsläpp.

image

Helgö har spännande historier att berätta och nästa år hoppas jag att det känns lite bättre igen.

Det vore kanske roligt att kombinera en visning på Helgö med ett besök på Historiska för att se de föremål från Helgö som är utställda.

Kram

Skolvisning på Medelhavsmuseet

Idag blev det inhopp på Medelhavsmuseet med skolvisningen “Främre orienten & Egypten”. Var lite nervös då dessa avdelningar nu är stängda inför den kommande, nya Egyptenutställningen.

Men det fanns tre små montrar att visa iallafall 🙂 Avslutade med reliefkopian från Kalhu från Assurnasirpals palats från 800-talet f.Kr.

image

Så här ser originalet ut 🙂 Den var fint färglagd från början.

image

Gipskopian står nu bredvid min favoritgrek 🙂 Boxaren med sprucken läpp. I sprickan finns det röda färgrester!

Jag avslutade med den äldsta kända godnattvisan från en sumerisk kilskrifttavla från boken “History begins in Sumer” 🙂

Hittade ett fint blogginlägg om mig när jag letade efter bilderna 😀 Bra blogg!

http://brabarnkultur.blogspot.se/2013/04/medelhavsmuseet.html?m=1

Kram

Berättande – I sagans land

Att berätta en saga, istället för att läsa den är en uppgift jag både tycker om och fasar lite för. Jag valde själv att börja berätta sagor på Björkö för många år sedan. Nu har jag övat mig ett tag, men känner mig på inga vis färdiglärd.

När jag jobbade på Etnografiska museet, var jag på en endagsutbildning på ABF med Maria Rossevik, sagolärare. På Etnografiska hade vi pedagogiska program som innehöll många myter. Myter är lite annorlunda än sagor och det är viktigt att vara lite försiktig med dem, då de kan vara riktigt otäcka och ologiska på ett annat sätt än sagor.

Dagen var otroligt spännande och lärorik och nu när jag hittade mina anteckningar, tänkte jag att jag kunde dela med mig av dem och av mina egna erfarenheter 🙂 “En gång, för länge, länge sedan…” Om du vill berätta en saga, gör den till din egen! Skapa en sagostämning och låt barnen gå in i fantasin.

Maria berättade sagan Den modiga draken. Hon tog på sig en sagohatt och sa – Nu åker vi! Med olika berättarröster och stora rörelser berättade hon en mycket lång och invecklad saga om en liten drake som var tvungen att ge sig iväg hemifrån på en lång och farlig resa. Hon slutade med “Snipp, snapp, snut, nu är sagan slut…” Hur kom hon ihåg allting?, minns jag att jag undrade.

Hon fortsatte att prata om barns lekande. Leken hos barnen är ett sätt att bearbeta världen genom fantasin. Vuxna måste sätta lekreglerna, hur barnen ska ta sig in i och ut ur leken. Barn låter ofta som små vuxna när de leker. De går in i roller och behöver vuxnas närvaro för att vara trygga. I leken har de inga begränsningar och allt är möjligt – allt kan hända. Jag förstod det som att sagorna hjälper barnen, ger dem en grund att leka utifrån – “att grunda för framtiden med sagans värld”. Folksagor från många länder var inte till enbart för barn.

Många sagor har omarbetats för att passa barn. Rödluvan finns nedskriven sedan 1400-talet. Den handlade inte om en mormor och en jägare, utan om hur Rödluvan hamnade i säng med vargen… Visdom: akta dig för lurviga saker. På 1600-talet städades sagorna, för att passa adelns barn, av en man som heter Pierot.

Det är inte lätt att släppa bilderböckerna, ett sätt att säga det på, menade Maria är att säga “Idag kommer sagan ur mig.” Ett annat sätt är att börja med minnesberättelser, att ha en burk med minnen i – Minnesburken – “Den gången när jag…” Barn tycker om att höra historier från när fröken var liten, när mamma eller pappa var små eller från när de själva var små.

Hur lär jag mig då en historia och hur gör jag?

Minnet:

– upprepa sagan, lev dig in i den – skriv ett “skelett” i ord, handlingen blir köttet…

– sagokort med bild på ena sidan och skelettet på andra sidan

– ta med saker och ting

– rita upp ett bildschema för sagan, på väggen bakom barnen att kika på

– jag brukar även skriva sagan och sedan stryka under ord som för handlingen framåt

– svåra namn, som ofta förekommer i myter, skriver jag upp i handen som trygghet

Framförande:

– ögonkontakt med åhörarna

– röstlägen på olika figurer, men inte på alla. Kanske på två av dem och sen vanlig röst på de andra

– olika ansiktsuttryck för olika figurer

 

torshammare

– kroppsuttryck med händerna, stampa i golvet, gnissla, smacka med munnen osv.

– vara närvarande

– beskriva omgivningen i sagan, det var mörkt, snön yrde… Vid upprepning ta med ljudeffekter swoosh…

– använd det som finns utanför rummet, speja långt bort i horisonten eller titta ned i “brunnen” osv.

Platsen, ritualen och stämningen:

– ritual för början och slut, tydligt, plinga, speldosa eller nynna. Eller vid “dörren” börjar sagan (speciellt samma barn, då känner de igen sig)

– sagohatt, sagoskor, sagolåda eller sagohalsband på

På Etnografiska museet hade jag silvriga sagoskor 🙂 Bara viktigt att inte skrämma barnen för mycket med t. ex. en konstig mask. Ska du ha en läskig kappa eller liknande kan det vara bra att visa upp den först och låta barnen bekanta sig med den. Att bära tidsenlig dräkt kan vara ett bra knep 🙂

IsaganslandLinda

– skapa ett rum i rummet, “sagomatta”, gå in i ett tält, myggnät, sagorummet

På Historiska museet har vi ett sagorum, men det kan ibland vara lite för mycket saker där, som gör barnen ofokuserade. Men det finns flera bra rum för sagoberättande där, t.ex. Järnåldershallen. På Björkö/Birka använde jag mig av en filt, som jag satt på tillsammans med barnen inne på museet eller ute i gräset om vädret tillät. Nu skulle det ju vara perfekt att använda de nya husen till berättande. Flera filtar kan behövas om det är många åhörare. Ska vuxna vara med bör de kunna sitta någonstans också. På Sjöhistoriska museet använde jag mig av utställningens olika rum mycket.

torshammare2

Hjälpmedel:

– tillverka sagosaker eller ta med föremål

På Historiska har vi sagolådor med tex. Iduns gyllene äpplen. Jag har också vikingatida kläder på mig och rekonstruerade föremål med mig när jag berättar vikingatida sagor och myter. För äggmyter har jag haft med mig olika ägg. Ibland kan det vara föremålet eller det lilla djuret som berättar sagan, eller har berättat sagan för mig.

– Använd en karta. Det kan vara en karta eller ett jordklot beroende på sagan eller myten.

På Medelhavsmuseet när jag berättade sagan om “Det gyllene skinnet” för vuxna, under utställningen Medea från Georgien, berättade jag framför en stor karta för att underlätta alla resor hit och dit.

Maria hade t.e x. ett “Trollmors-kit” för barnvisan “Trollmors vaggvisa”. Det här var lite komplicerat med elva dockor som “absolut inte fick gömma sig under… “, “Var kan de vara?” och så fick vi leta efter dem. Det var kul och det blev ett aktivt letande och deltagande.

Maria tycker att det är fint att låta barnen vara kreativa och vara med att skapa figurer och saker till sagan, som sedan kan användas i berättandet.

smiley

Det här var en liten början. Kom gärna med förslag eller berätta om om hur Du gör!

Nyss var jag med på berättarföreställningen “Maria Johansdotter” – en föreställning vi ger tillsammans med ett pedagogiskt program på Historiska museet. Det var underbart att uppleva denna berättelse med både berättande och musik med nyckelharpa. Enkelt och avskalat, men det var som om det rullades upp en film framför ögonen!

Tips:

“Berätta” av Carina Fast Boken ”

I lekens värld” av Birgitta Knutsdotter Olofsson

Det finns många sidor nätet om att “berätta utan bok.”

www.mariajohansdotter.se

Guidetur för vikingar på Björkö

Det är många, många år sedan jag började guida på Björkö. Det är lätt att tro att jag redan gjort alla sorters turer, men i lördags guidade jag en hel grupp uppklädda i vikingatida kläder! Det var deltagarna på årets vikingamarkand.

Mikael Adamo fotograferade och här är två av hans bilder smiley_smile

adamek1

Här är vi i gravfältet som kallas “Borgs hage”, efter att det varit en djurhage söder om Borg. Några av deltagarna sitter på en grav med stora stenar i kantkejdan och jag lutar mig mot en stor sten som jag tror var viktig för människorna som blev begravda runt ikring. Kanske är det en mittblocksgrav, kanske är det ett heligt klippblock.

adamek2

Här är vi upp i Borg, straxt innanför den östra porten. Bystan (Svarta jorden) syns lite i

bakgrunden. Jag har på mig en ny hängselkjol och ett par spännbucklor jag just köpt av Rinda. Spännbucklorna är av typen P52 med “horn” och finns bland annat i en grav som heter bj 965. De är även mycket lika de jag var med att gräva ut i en vikingatida kvinnograv på Lovö som student.

Hängselkjolen har jag experimenterat med och själv “hittat på” med utgångspunkt i Gejers idé om omlottkjol, så rimligt som jag själv tycker att hängselkjolen i linne skulle kunna fungera. Nille, en expert på vikingatidens textil och som skrivit en mycket fin mönsterbok med vikingatida kläder för hela familjen, har inte sett min variant tidigare, så det var roligt att prata med henne om den. Jag återkommer med ett mönster så att alla som önskar kan sy den smiley_smile

Det var en mycket surrealistisk upplevelse med alla vikingar och inte en turist så långt ögat kunde nå. Jag är mycket glad för att det blev en fin visning med Max som medhjälpare smiley_smile

Tack Micke för de fina bilderna!

Kram