Etikettarkiv: hängselkjol

Första flärpförklädet

Har sytt mitt första flärpförkläde nu. Det är ett test och inte i bästa växtfärgade tyget, men jag tycker den blev någorlunda. Blir spännande att se hur det känns att ha på sig.

Diamantkypert vävt på Adelsö, hängselkjoltyg köpt av Susanna Brommé och sidentyg köpt av Kvalitativt krigsbyte.

Kombinationen av tyger är inte efter något specifikt fynd utan från olika fynddetaljer. Jag ville prova hur det skulle se ut och jag tycker om färgkombinationen. Förklädet fick bli i diamantkypert för att jag hade en liten bit kvar och för att gummorna på guldgubbarna har rutiga förkläden 👌

Linneskoning.

Först fållade jag kanterna på diamantkyperten. Diamanterna hamnade på sniskan för jag ville ha stadkanten uppe och nere. Det var inte nödvändigt men tyget som blev kvar på min tygbit kan jag ha som sjal nu eller kanske till en väska. Sen sydde jag fast en linneskoning. Den skulle kunna ligga ovikt uppåt.

Syr fast sidenbandet.

Jag sydde fast sidenbandet från framsidan. Tog den bit jag hade, så klippte det smalare när jag sytt klart. Det här är en för bred bit. Sidenbandet går inte hela vägen ut i kanten på förklädet, för då hade jag behövt skarva. Jag har använts sidenets hela bredd och sytt fast den centrerat.

Därefter vek jag runt kanten och vek in, som en kantbandskantning som i birkagrav Bj 464. Det är osäkert vad det är för sorts fynd mer än att det suttit öglor på och hängt i spännbucklorna, så det kan alltså vara del av själva hängselkjolen också, men att ett hörn bevarats och inte sidan på kjolen. Denna grav är det annars ovanligt mycket siden bevarat i. Borde kanske skriva om det någon gång.

Bj 464 spännbuckla med tygrester där kanten syns. Hägg beskriver det som hörnstycke till hängselkjol. Bild ur Hägg 1974, s. 121. OBS! Men nu har jag tittat på det i microskop och jag tror inte längre på ett hörn.
Textiliernas olika lager. Bild från Hägg 1974, s. 121.

Här syns i skissen hur sidenet går runt ylle och linnetyg och att öglan är fastsydd på baksidan. Under ligger två linne/hampatyger som inte satt ihop med flärpförklädet.

Lagerordningen av ylle, linne och siden i spännbucklan. Bilderna visar olika stadier av frampreparering. Bilder från Hägg 1974, s. 121.

Här på skissen syns att yllet bevarats utanför spännbucklan men inte linnetyget eller sidenet. Även stygn verkar synas.

Hörnet.

Jag skulle kunna ha gömt sidentyget helt under spånnbucklan. Kanske blir så med mina lyxigare spännbucklor.

Linneöglorna sydde jag i samma, lite grövre linne öängs med sidan. Brukar göra mittsöm på linnebanden som ligger över axlarna. Det är alltid bra att spara på små linnebitar och remsor. Tänker att även vikinga-sömmerskorna hade små snuttar de sparat på för mindre lagningar och utbute av öglor eller annat 🙂

Till små linneöglor.

Så här blev det. Ska ta foto med den på mig sen också. Vad tycker ni? Tror ni på flärpförklädet? Eller kan det vara ett hörn frpn en omlottklänning? Det vore kul att prova en variant på omlottklänning.

Kram

Lästips:

Inga Hägg 1974. Kvinnodräkten i Birka. Uppsala.

Guldfoliefigurer – Guldgummor med flärpförkläde

Har funderat ett tag på att sy ett löst förkläde till min vikingahängselkjol. Det finns ju 1-3 öglor nedtill på flera ovala spännbucklor från Birka.

Det skulle kunna vara till redskapsband eller två kjolar men det skulle ju även kunna vara till en lös hängsekjolsflärp, som ett löstagbart förkläde att hänga framtill på dräkten. Det finns många som har återskapat det redan, men jag tänkte att jag skulle leta lite källor själv för att det roligt.

Guldgumma från Sorte Muld, Bornholm. Om det nu är en gumma då håret är lite annorlunda. Bild från Mannering 2017.

Så här kommer några från Ulla Mannering bok, Iconic Custumes från 2017.

Guldgumma/gubbe från Storte Muld på Bornholm med vad som ser ut att vara ett förkläde. Mannering 2017, s. 39.
Även denna från Sorte Muld. Mannering 2017, s. 40.
Den här var mest rolig och är det spännbucklor så är förklädet i ett vi framtill… Mannering 2017, s. 41.

Även på Helgö finns det guldfoliefigurer i form av par och kvinnan på ett av paren skulle kunna ha ett lite kortare förkläde. Eller om det är en kort jacka. Kul är även att det ser ut att vara rutigt vilket kanske ska föreställa diamantkypert, vilket hittats i vendeltida fynd.

Par från Helgö där kvinnan kanske har ett kort förkläde. Mannering 2017, s. 46.

Mannering har identifierat 17 stycken förkläden på de guldgubbar hon tittat på och de kallas i boken för ”apron”. Hon menar att det är så tydligt att det borde vara ett separat plagg, även om funktionen är oklar (Mannering 2017, s. 54).

Den här är möjligen från Tørring, Mannering 2017, s. 13/37.

Så nu har jag en plan att pröva. I grav Bj 464 finns ett hörn på utsidan av spännbucklan och jag undrar om det kan vara det av ett sådant här förkläde…

Lästips:

Mannering, U., 2017. Iconic Costumes, Scandinavian late iron Age Costume iconography. Oxford.

Ett tredjespänne i Bj 791 med textilöglor

Igår var jag i magasinet på Historiska och letade textildetaljer på vikingakläder tillsammans med Amica.

Från grav Bj 791 finns det ett stort, runt dubbelskaligt spänne med textil bevarat på.

Rundspänne från Bj 791 med textilöglor.

Det är linneöglor (FH) men jag vet inte vilket material de suttit på. Vid den stödde biten sitter det även en pytteliten bit ”stickeri” (St), vilket är prydnads- eller nyttosömmar av något slag. Det syns inte på fotot, men Inga Hägg har med det.

Ur Inga Hägg, Kvinnodräkten i Birka, s. 129.

På framsidan av ena spännbucklan ska det sitta samitum (S4).

Spännbucklorna av typen P 51 från Bj 791.

Tygbiten har blivit bortplockad och ligger i textilmagasinet.

Sidentyget från ovansidan av spännbucklan. Foto: SHM.
Samitum med invikta kanter som en dekorationsbård.

Från graven finns även en liten bit omvikt samitum. Samitum är ett mönstervävt sidentyg som troligen varit färgglatt och vackert.

Pärlorna i grav Bj 791.

Den här typen av spirallagda silverpärlor har jag tillverkat och säljer i nätbutiken. I graven fanns 32 pärlor varav några är antika för vikingatiden 🙂

Dräkten med info från Hägg

Vid kvinnans högra höft låg en sax med rikligt med gifternas särk och ett litet särkspänne i silver högt uppe på bröstkorgen kan ha hört till särken.

Hennes spännbucklor tyder på att hon hade en hängselkjol.

Det stora rundspännet kan ha suttit på en kappa med fastsydda öglor eller på en sjal med öglor.

I graven fanns även guldinslag till ett brickband, B23e, som enligt Stolpes gravplan legat runt det lilla silverspännet vid halsgropen. Det bör ha suttit på ett plagg över särken. (Eller kan det ha ramlat ned från huvudet?).

Brickbandsinslag av guld och textil från Bj 791. Foto: SHM.

Något av hennes plagg hade sidenbansdekoration och möjligen kan sidenbandet ha infattat brickbandet.

Från graven kommer också en fin diamantkypert (missade att fota).

De lösa sidenbitarna från spännbucklans framsida tyder på att det vara ett ylle- eller sidenplagg med siden- och brickbandsdekorationer.

Gripdjurshängen. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Bland pärlorna har dessa fina gripdjurshängen suttit.

En bärring i silver från Bj 791. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

I grav fanns två strierade silverringar som kallas ”bärringar”. Jag brukar knyta fast pärlraden i ringar och enkelt hänga fast dom i spännbucklorna, men jag vet inte om de är bruna så.

Den omgjorda ringen i grav Bj 791. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Den magnifika, orientaliska ringen är omgjord till ett hänge med en likadan strierad pärla i.

Det ska även finnas ett filigranhänge i silver, ett hänge av ett rembeslag och ett skopformat hänge, en kniv och en glimmerpaljett.

Hennes dräkt var säkert superfin, färgrik och gav ett ”guldig” intryck.

Andra gravgåvor

Beslag till träbänkar. Teckning: Harald Faith Eli, SHM.

Hon hade ett metallbeslaget träkärl med sig och en kista.

Kistbeslag från Bj 791. Teckningar: Harald Faith Eli, SHM.

Det finns även ett beslag till ett förmodat spelbrädet.

Lästips:

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Agnes Geijer, 1938. Birka III, Die Textilfunde aus den Gräbern. Uppsala.

Hängselkjol inspirerad av bj 511

Har sytt en hängselkjol till mig själv också och ville prova snodden längs kanten sydd i samma riktining som snodden. Nu z-spunnet. Hade inte så mycket tid så har fuskat de långa sidsömmarna på maskin = helgerån… Men jag lovar att sy dem senare för hand ?️

I grav bj 511 finns det flera linneöglor och en lite grövre diamantkypert som verkar höra till hängselkjolens överkant. Kanten är dubbelvikt och längs kanten sitter det en snodd.

Tyget räckte inte, då jag ville göra en vid hängselkjol den här gången, så en av sidkilarna fick bli på tvären. Det blev lite rynkat när jag sydde ihop bitarna, men jag hoppas det drar ihop sig när jag tvättar den. Får stryka lite också.

Foto: SHM. Jag tror det är det här fragmentet som menas.

Ur: Hägg 1974.

Jag tycker det blev fint. Tog två olika garnfärger till snodden, då det såg så blekt ut med den ljusa bara.

Det fanns flera olika textilfragment i graven.

Det finns tre större bitar siden från graven samt några små. Bland annat ett sidentyg (S4) i sidenkypert, en dubbelvarp, med en fållkant.

En sidenbit har en längsgående söm och Hägg tolkar det som ett plagg som burits under hängselkjolen men ovanpå särken (Hägg 1974:70). Undrar just vad det var för plagg? Se Häggs teckning ovan för placeringen under spännbucklan.

Samt ett fyrskaftad, kraftigt valkat, ylletyg.

I en montering ligger flera olika textilfragment, bland annat linnelärft, fyrskaftad yllekypert och eventuellt sidentyg.

Kvinnan blev begravd i en kista och hon bar ovala spännbucklor, ett till spänne, en dräktspänne i form av ett kors.

Foto: Gunnar Andersson, SHM.

Hon verkar inte ha haft pärlor till dräkten.

Jag fållade hängselkjolen med en Hedebysöm, mest för att jag tycker om att sy den 🙂

Tyget har jag köpt av Susanna Brommé och hon har färgat det i efterbad tror jag, så det är en lite blekare laxfärg. Får komplettera med ett foto när jag har den på mig sen 🙂

Kram

Hängselkjolar i tuskaft och snoddar

Många hängselkjolar återskapas i diamantkypert eller någon form av kypert, men det finns även hängselkjolar i rips och olika tuskaft.

Linnetyget, i tuskaft, i bj 563 har tolkats som en omlotthängselkjol med röd dekorativ snodd upptill, över stygnen.

Hängselkjolarna i olika yllerips och ylletuskaft som fått betäckningarna W22, W24, W28, W29 och W33 och finns i gravarna:

W22 – bj 835, bj 946 och ev. bj 987 (fin, mötkblå ylle)

W24 – bj 954 (mörkblå yllerips)

W28 – 1090 (mörkblå yllerips)

W29 – bj 839 (mörkblå yllerips)

W33 – ev. bj 1090 (randig i blått och brunt, 5 mm ränder)

Min gula hängselkjol är i tuskaft och nu har jag sytt en cerics till Vikingasommar.

Flera av hängselkjolarna i Birka har en snodd upptill och åtminstone en har en snodd en bit ner från vikkanten. Så jag dolde stygnen med en snodd i lite ljusare färg.

Jag borde kanske ha valt en snodd längs kanten upptill efrersom den är i ylletyg, som fyndn, men stygnen blev så synliga att jag valde att sy fast den en cm ned, över dem.

Snodden blev S-snodd, och jag vek bara garnet på mitten och tvinnade ihop det. Jag sydde fast den ”åt andra hållet” som z stygn. Ska prova båda varianterna. Tyckte det här blev lite fint 🙂

Vill man vara mer HK så kan tyget vara mer ripsartat och kanske mörkblått ?, men det här är fint och bekvämt tyg som är lite ihopvalkat och jag tycker om färgen.

Nu ska den bara pressas och lämnas på måndag. Håll tummarna för att den passar!

Kram

Lästips:

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka. Uppsala.

Adelsö med arkeologisektionen

Nyligen visade jag Adelsös fornlämningar vid Hovgården – Hovgårdens synliga och osynliga fornlämningar. Det blev en fantastisk höstdag och kul rundtur då flera är arkeologer och några även varit med på utgrävningarna på Hovgården på 90-talet.

Jag tog på mig mina nya spännbucklor – ett par kopior av typen P51, som finns i flera birkagravar och min röda hängselkjol i diamantkypert som en av väverskorna på Adelsö vävt 🙂

Spännbucklorna är helt fantastiska och har även tygintryck på baksidan.

Står på graven Skopintull. Foto: Erica Nyström.

Foto: Erica Nyström.

Kungshögarna, eller De kungliga högarna… Foto: Erica Nyström.

Foto: Barbro Segerlund.

Vi gick allihop upp på ”Kung Eriks hög”. Undrar ju verkligen hur nära Ansgarskrönikan ligger verkligheten. Det är ändå fantastiskt att den finns.

Foto: Erica Nyström.

Högarna ligger längs med en moränås och innåt land ligger fler högar och ett gravfält som sträcker sig en bra bit längs den gamla vattenkanten med bräckt vatten under järnåldern. Nu iom landhöjningen så är det numera odlingsmark. Vatten kunde de då hämta i Närkällan.

Foto: Barbro Segerlund.

Går genom den gamla hamnbassängen. Foto: Barbro Segerlund.

Hovgårdsstenen på Adelsö, U11. Foto: Erica Nyström.

Runstenen är så fin och vanligtvis är det Kalle runristare som visar Hovgården och han kan allt om runstenen. Runstenen är inte ett jordfast block, som det står i flera källor. Under den arkeologiska undersökningen visade det sig att stenen är utplacerad på ett ca 10cm tjockt vikingatida kulturlager.

Sen gick vi till Adeslö palatsruin, som ligger ovanpå den terrass som tänks vara platsen för den vikingatida hovgården. Det finns i varje fall delar av en byggmad kvar ute på änden som vetter mot vattnet.

Vi avslutade med de båtnausten där ett troligen använts för att dra upp båtar för vila på vikingatiden och det andra använts under 1200-talet.

Kram och tack mamma och Erica för alla fina fotografier!

Lästips:

Sabine Sten och Maria Vretmark, Skopintull, I festskriften Vi får tacka lamm.

www.kallerunristare.se här.

U11. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Upplands_runinskrifter_11

Ovala spännbucklor och likarmade spännen. http://historiska.se/birka/vad-ar-birka-hovgarden/hantverk/ovala-spannbucklor-och-likarmade-spannen/ här.

Birka-Hovgården gille på Historiska idag <3 

Det har blivit en fin förening i Kvarteret på Björkö. Jag har inte varit med så mycket, men idag var det medlemsmöte och jag guidade medlemmarna i Vikingar på Historiska. 

Tack Gunilla för fina fotot!

Efter fika och möte berättade marinarkeologen Jim Hansson från Sjöhistoriska om fynden i hamnen.

Många väldigt spännande fynd gjordes under de 11 år som de marinarkeologiska undersökningarna pågick på Björkö. Framförallt många vardagsföremål av bl.a. trä som inte bevarats i Svarta jorden eller i gravarna. 

Ett fynd jag missat var en stor sten med rep runt! Typ ett ankare…

Det är alltid kul att guida folk som har ett specialintresse <3 och gemensam kärlek till en plats som Björkö!

Kram

Klipp-panik! – S4 Sidenbörsfantasi från bj 597

Jag har sytt två små sidenpåsar i samitum till personalen på Vikingasommar. Samitum är en orientalisk vävteknik, som det finns fynd av från tex. många Birkagravar och från Osebergsgraven i Norge. De har ofta fina mönster och jag ville nu sy en påse till mig själv också. Jag tog tyget jag har minst kvar av, det med den persiska prinsens jaktscen – Bahram Gur, som regerade i Persien på 400-talet.

Området kallas Sogdiana och ligger öster om Kaspiska havet och folket i området var tidiga på att tillverka sidentyger. Sogdiana är som en vägkorsning för Sidenvägarna och många folk har samlats i där genom tiderna. Tyget har jag köpt av Max.

image

Det här mönstret har hittats uppklippt i remsor och fastsydda som dekor på en skandinavisk hängselkjol ifrån en grav i Pskov i Ryssland, fast i lite annan färgställning.

Fortsättning följer…

image

Använde ”hela” bredden på tyget! Det är inte så brett… Såg att det blev lite krokigt! Koncentrerade mig på att mönsterpassa…

image

Vek in en kant upptill.

image

Använder en syl för att göra hål och har sytt lite knapphålssöm runt hålet.

image

Flätat växtfärgat garn.

image

Delade flätan på mitten och trädde i från var sitt håll.

I Birkagrav bj 597 har Hägg tolkat ett sidenfynd som börs, väska eller liknande. Det här är vad jag kom på att göra 🙂 I spännbucklorna, Jansson P37, är det enbart linneöglor, enstaka öglor upptill i båda spännena och 3-4 linneöglor nertill i den ena och ingen ögla nertill i den andra (ibland har spännbucklorna rensats lite).

image

Ur: Arbman, Birka I, s. 195.

Denna grav har mycket textilier, med de största bitarna av en hängselkjol, men inte så mycket siden. En bygelsax fäst i en järnkedja låg mellan spännbucklorna och både en bit av kedjan samt skänklarna på saxen hade rester av en goffrerad särk.

Hon fick även med sig många pärlor bl.a. av bärnsten och några ametistfärgade, även blå, gröna, vita och gula pärlor, en blå melonformad pärla, en blågröna fayanspärla. Hon bar ett likarmat spänne. Ett runt silverbleckshänge i form av ett sköldhänge låg intill. Hon hade även fått med sig ett nålhus i brons, en sk. Tatingerkanna, en järnring samt att några av hennes tänder är bevarade.

image

Teckningar av textil i bj 597. Ur: Hägg 1974, s126.

image

Nedan finns länk till ”Sök i samlingarna” där ni kan titta närmare på textilierna.

image

Hängselkjol, aprondress, från bj 597. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Här är en av bitarna av hängselkjolen i diamantkypert.

Över ena spännbucklan låg diamantkypert i två lager. En del av hängselkjolen, W10e, kan ha hamnat övanpå bucklan (då kvinnan förmultnat kan den ha sjunkit in). Den översta är, enligt Hägg, numera ljusbrun medan den andra, närmare skalet är mörkblå. Det mörkblå stycket, W10i, har tydliga spår efter spännbucklans ovansida. Den har en nedvikt och fållad kant, som troligen legat vänt in mot mitten (som en kappöppning, min anm.) och kommer därför, menar Hägg från ett plagg som butits över särk och (hängsel)kjol.

Ett ytterligare ylletyg från graven är en blågrön diagonalväv av W36-typ. Ingen kan eller söm har hittats på biten som låg nära kistan. Under diagonalkyperten fanns ett mönstervävt stycke som klätt en dyna stoppad med fjädrar, se 597:4. Mellan dynan och diagonalväven låg enligt Geijer ett litet stycke siden eventuellt från en väska eller liknande. Kanske det är en liten relikväska.

image

Hittade den här som ska vara en bysantinsk liten sidenväska från 800-talet. och den ska finnas i Schweiz, på St Michael av Beromünster. Jag hittade informationen på Pinterest men Mechild Flury Lemberg har skrivit om den.


Det här betyder att jag borde sätta dit en längre rem, trä dragsnoddarna genom tyget samt göra tofsar på dragsnoddarna…

image

Bärnstenspärlan. Ur: Arbman, Birka I, Taf. 115.

image

Del av ett sköldformigt hänge. Ur: Arbman, Birka I, Taf. 97.

image

Några av pärlorna. Ur: Arbman, Birka I, Taf. 122.

Kram

Lästips:

Vedeler, M. 2014. Silk for the Vikings.

http://urd.priv.no/viking/smokkr.html

https://www.apollon.uio.no/english/vikings.html

Hägg, I., 1974. Kvinnodräkten i Birka.

http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=801&zone= Här.

Geijer, A., 1938. Birka III.