Etikettarkiv: hängselkjol

Adelsö med arkeologisektionen

Nyligen visade jag Adelsös fornlämningar vid Hovgården – Hovgårdens synliga och osynliga fornlämningar. Det blev en fantastisk höstdag och kul rundtur då flera är arkeologer och några även varit med på utgrävningarna på Hovgården på 90-talet.

Jag tog på mig mina nya spännbucklor – ett par kopior av typen P51, som finns i flera birkagravar och min röda hängselkjol i diamantkypert som en av väverskorna på Adelsö vävt 🙂

Spännbucklorna är helt fantastiska och har även tygintryck på baksidan.

Står på graven Skopintull. Foto: Erica Nyström.

Foto: Erica Nyström.

Kungshögarna, eller De kungliga högarna… Foto: Erica Nyström.

Foto: Barbro Segerlund.

Vi gick allihop upp på ”Kung Eriks hög”. Undrar ju verkligen hur nära Ansgarskrönikan ligger verkligheten. Det är ändå fantastiskt att den finns.

Foto: Erica Nyström.

Högarna ligger längs med en moränås och innåt land ligger fler högar och ett gravfält som sträcker sig en bra bit längs den gamla vattenkanten med bräckt vatten under järnåldern. Nu iom landhöjningen så är det numera odlingsmark. Vatten kunde de då hämta i Närkällan.

Foto: Barbro Segerlund.

Går genom den gamla hamnbassängen. Foto: Barbro Segerlund.

Hovgårdsstenen på Adelsö, U11. Foto: Erica Nyström.

Runstenen är så fin och vanligtvis är det Kalle runristare som visar Hovgården och han kan allt om runstenen. Runstenen är inte ett jordfast block, som det står i flera källor. Under den arkeologiska undersökningen visade det sig att stenen är utplacerad på ett ca 10cm tjockt vikingatida kulturlager.

Sen gick vi till Adeslö palatsruin, som ligger ovanpå den terrass som tänks vara platsen för den vikingatida hovgården. Det finns i varje fall delar av en byggmad kvar ute på änden som vetter mot vattnet.

Vi avslutade med de båtnausten där ett troligen använts för att dra upp båtar för vila på vikingatiden och det andra använts under 1200-talet.

Kram och tack mamma och Erica för alla fina fotografier!

Lästips:

Sabine Sten och Maria Vretmark, Skopintull, I festskriften Vi får tacka lamm.

www.kallerunristare.se här.

U11. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Upplands_runinskrifter_11

Ovala spännbucklor och likarmade spännen. http://historiska.se/birka/vad-ar-birka-hovgarden/hantverk/ovala-spannbucklor-och-likarmade-spannen/ här.

Birka-Hovgården gille på Historiska idag <3 

Det har blivit en fin förening i Kvarteret på Björkö. Jag har inte varit med så mycket, men idag var det medlemsmöte och jag guidade medlemmarna i Vikingar på Historiska. 

Tack Gunilla för fina fotot!

Efter fika och möte berättade marinarkeologen Jim Hansson från Sjöhistoriska om fynden i hamnen.

Många väldigt spännande fynd gjordes under de 11 år som de marinarkeologiska undersökningarna pågick på Björkö. Framförallt många vardagsföremål av bl.a. trä som inte bevarats i Svarta jorden eller i gravarna. 

Ett fynd jag missat var en stor sten med rep runt! Typ ett ankare…

Det är alltid kul att guida folk som har ett specialintresse <3 och gemensam kärlek till en plats som Björkö!

Kram

Klipp-panik! – S4 Sidenbörsfantasi från bj 597

Jag har sytt två små sidenpåsar i samitum till personalen på Vikingasommar. Samitum är en orientalisk vävteknik, som det finns fynd av från tex. många Birkagravar och från Osebergsgraven i Norge. De har ofta fina mönster och jag ville nu sy en påse till mig själv också. Jag tog tyget jag har minst kvar av, det med den persiska prinsens jaktscen – Bahram Gur, som regerade i Persien på 400-talet.

Området kallas Sogdiana och ligger öster om Kaspiska havet och folket i området var tidiga på att tillverka sidentyger. Sogdiana är som en vägkorsning för Sidenvägarna och många folk har samlats i där genom tiderna. Tyget har jag köpt av Max.

image

Det här mönstret har hittats uppklippt i remsor och fastsydda som dekor på en skandinavisk hängselkjol ifrån en grav i Pskov i Ryssland, fast i lite annan färgställning.

Fortsättning följer…

image

Använde ”hela” bredden på tyget! Det är inte så brett… Såg att det blev lite krokigt! Koncentrerade mig på att mönsterpassa…

image

Vek in en kant upptill.

image

Använder en syl för att göra hål och har sytt lite knapphålssöm runt hålet.

image

Flätat växtfärgat garn.

image

Delade flätan på mitten och trädde i från var sitt håll.

I Birkagrav bj 597 har Hägg tolkat ett sidenfynd som börs, väska eller liknande. Det här är vad jag kom på att göra 🙂 I spännbucklorna, Jansson P37, är det enbart linneöglor, enstaka öglor upptill i båda spännena och 3-4 linneöglor nertill i den ena och ingen ögla nertill i den andra (ibland har spännbucklorna rensats lite).

image

Ur: Arbman, Birka I, s. 195.

Denna grav har mycket textilier, med de största bitarna av en hängselkjol, men inte så mycket siden. En bygelsax fäst i en järnkedja låg mellan spännbucklorna och både en bit av kedjan samt skänklarna på saxen hade rester av en goffrerad särk.

Hon fick även med sig många pärlor bl.a. av bärnsten och några ametistfärgade, även blå, gröna, vita och gula pärlor, en blå melonformad pärla, en blågröna fayanspärla. Hon bar ett likarmat spänne. Ett runt silverbleckshänge i form av ett sköldhänge låg intill. Hon hade även fått med sig ett nålhus i brons, en sk. Tatingerkanna, en järnring samt att några av hennes tänder är bevarade.

image

Teckningar av textil i bj 597. Ur: Hägg 1974, s126.

image

Nedan finns länk till ”Sök i samlingarna” där ni kan titta närmare på textilierna.

image

Hängselkjol, aprondress, från bj 597. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Här är en av bitarna av hängselkjolen i diamantkypert.

Över ena spännbucklan låg diamantkypert i två lager. En del av hängselkjolen, W10e, kan ha hamnat övanpå bucklan (då kvinnan förmultnat kan den ha sjunkit in). Den översta är, enligt Hägg, numera ljusbrun medan den andra, närmare skalet är mörkblå. Det mörkblå stycket, W10i, har tydliga spår efter spännbucklans ovansida. Den har en nedvikt och fållad kant, som troligen legat vänt in mot mitten (som en kappöppning, min anm.) och kommer därför, menar Hägg från ett plagg som butits över särk och (hängsel)kjol.

Ett ytterligare ylletyg från graven är en blågrön diagonalväv av W36-typ. Ingen kan eller söm har hittats på biten som låg nära kistan. Under diagonalkyperten fanns ett mönstervävt stycke som klätt en dyna stoppad med fjädrar, se 597:4. Mellan dynan och diagonalväven låg enligt Geijer ett litet stycke siden eventuellt från en väska eller liknande. Kanske det är en liten relikväska.

image

Hittade den här som ska vara en bysantinsk liten sidenväska från 800-talet. och den ska finnas i Schweiz, på St Michael av Beromünster. Jag hittade informationen på Pinterest men Mechild Flury Lemberg har skrivit om den.


Det här betyder att jag borde sätta dit en längre rem, trä dragsnoddarna genom tyget samt göra tofsar på dragsnoddarna…

image

Bärnstenspärlan. Ur: Arbman, Birka I, Taf. 115.

image

Del av ett sköldformigt hänge. Ur: Arbman, Birka I, Taf. 97.

image

Några av pärlorna. Ur: Arbman, Birka I, Taf. 122.

Kram

Lästips:

Vedeler, M. 2014. Silk for the Vikings.

http://urd.priv.no/viking/smokkr.html

https://www.apollon.uio.no/english/vikings.html

Hägg, I., 1974. Kvinnodräkten i Birka.

http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=801&zone= Här.

Geijer, A., 1938. Birka III.

Tygrester från spännbucklan i Kvinnograv bj 517, Birka

Här är spännbucklorna från grav bj 517. Några av er kanske känner igen dem från teckningarna i Inga Häggs bok om kvinnodräkten i Birka. Tyvärr har jag bara foto från den ena spännbucklans tyg. Kvinnan blev begravd i en kista norr om Borg på Björkö, det vikingatida Birka. Ursäkta de lite tunga bilderna. Jag tänkte att detaljerna skulle synas bättre om jag inte minskade. Får se om det fungerar…
   

   

Det är ifrån denna grav som det största sammanhängande styckena av goffrerad särk kommer. Goffrerat linne hittades även på skänkeln till kvinnans sax.

  

Ur Inga Häggs bok ’Kvinnodräkten i Birka’, 1974, s. 123.

Förmodligen har ett litet rundspänne hållit ihop särken i halsen. Hängselkjolsöglorna sitter fortfarande fast vid hängsekljolstyget, enligt Hägg, men hon har inte med kjolen i genomgången av hängselkjolarna, men hon ska ha skrivit om det i Tor;nr 13,1969, s. 18.

Vid det treflikinga spännet satt två öglor av linne som i sin tur satt fästade vid en obetydlig bit yllekypert från ett livplagg ( se 517:4 på teckningen ovan). Bland textilierna i graven ska Geijer ha hittat en grov ylleväv, W7, som tillsammans med linnerester låg över den ena spännbucklan, men det är osäkert om de hörde till dräkten – Hägg tycker det ser ut som en filt (Se bilder från Mis nedan).

Ytterligare en liten bit tygbit av fast och tät kypertväv finns på spetsen av kniven i graven, men Hägg nämner inte vad det är för material. Till ett av livplaggen hörde förmodligen även två kulformade knappar (Hägg 1974, s. 62; Birka III, s. 60, Taf. 7:6, Taf. 33:3).

Vid ena nålen finns även S4, som är siden. Hägg har med det på en av teckningarna ovan, 517:1c, och i tabellerna , fig. 53 och fig. 56. Jag antar att ’FH’ är öglor i fig. 56 (jmf. teckningen ovan, 517:1a-c).

Spännbuckla 1: 1 FH (linneögla) vid nålhållare, 2 FH (linneöglor) vid nålfäste.

Spännbuckla 2: 2 FH (linneöglor) och sidenband vid nålhållare, 3 FH (linneöglor) vid nålfäste.

Försök till sammanfattning av mig :

Kvinnan bar en vit eller naturlinnefärgad goffrerad särk med ett litet sprundspänne, spännbucklor till en hängselkjol med linneöglor och eventuellt ett plagg med sidenband på, om siden bandet inte är ett bärband eller sitter sitter runt linneögla på samma vis sil Hilde Thunem visar med Köstrupkjolen – där ett yllebrickband spännts fast ovanför hängselkjolen. S4 är ju samitum, vilket kan vara vackert mönstrat i olika färger. Hängselkjolstyget har Hägg möjligen skrivit om tidigare (ska försöka få tag i artikeln i Tor).

Hon bar även ett livplagg av yllekypert med linneöglor i kanterna, som hölls ihop med ett treflikigt spänne. Möjligen hade hon en filt eller grov sjal (?) över sig som det fanns linnetyg till, över spännbucklorna. Kniven och saxen kan ha hängt från någon av spännbucklorna. Det är oklart varför det är så många öglor, men kniv och sax har kanske hängt från spännbucklorna. Till detta kommer de två knapparna som i Mis kallas ”svitaknapparana”. Se lite fler bilder nedan.

Några bilder från Mis:

Den grova ylleväven. Foto: SHMM.

 

Foto: SHMM.

 
 

Silverkors. Foto: Christer Åhlin, SHM.

 
 

En av de två svitaknapparana. Foto Eva Vedin, SHM.

 

 Flera pärlor av fajans, silver- och guldfolie samt glas. foto: Eva Vedin, SHM. 

 Spänne. Foto: Eva Vedin, SHM.  

Så till sist mitt favoritspänne, här med ett lite enklare karvat utseende 🙂

Kram

Lästips:

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Inga Hägg, 1969. Die wikingerzeitliche Frauentracht von Birka. Einige Bemerkungen zur Hemdform. Tor 13. Stockholm, s. 13ff. – Men den här har jag inte läst ännu…

Agnes Geijer, 1938. Birka III. 

Bj 517

Hilde Thunem http://urd.priv.no/viking/smokkr.html

Skisser på möjlig dräkt i Birkagrav Bj 834 – Völvegraven

Det är sällan som det blivit förslag från akademiskt håll på hur dräkter från vikingatiden såg ut, men det finns en uppsjö av tolkningar inom re-enactmentvärlden. Det är svårt att tolka materialet helt enkelt. Fleming Bau har en känd variant och Annika Larsson har sytt en omstridd dräktolkning. Det finns även små smycken föreställande kvinnor, eller kanske Freja, att titta på 🙂

Jag har nedan skissat på olika möjligheter för textilfynd och smycken från grav Bj 834. Det är tankeskisser 🙂 Kanske har någon fler något förslag (min förhoppning)? Det är bara två pärlor som hör till hennes dräkt, nr 10 vid hennes spännbucklor, och de verkar vara melonpärlor i blå fajans.

image

image

Gravinnehåll och gravplan från Arbmans bok Birka I.

image

Möjliga delar men borde haft med huvudduksalternativet också.

Att jag tänker mig en omlotthängselkjol i linne beror på att spännbucklorna har två öglor i varje spännbuckla i nederkant. Agnes Geijer föreslår två omlottkjolar, men det är inte en tolkning jag gillar. Det skulle passa bra med ett sidenband i överkant på hängselkjolen om den är veckad men bandet kan lika gärna vara en del av ett redskapsband.

Skissförslag 1

image

Skissförslag inspirerad av "Hägg".

Hägg menar att kvinnan kan ha burit en goffrerad särk med sprundspänne, som varit nära järnkedjan nog för att kapsla in den, en tunika med sidenbands- och brickbandsdekor som eventuellt var en stomme av siden (ett sidenplagg) eller ett sidenfodrat plagg. Fast då vet vi inte vad för tyg som sidentyget fodrade – kanske det grova ylletyget?

Ovanpå särk och tunika föreslår Hägg en hängselkjol av det centimeterveckade linnetyget som sitter på saxen. Från ena spännbucklan sitter samma sorts band som på saxbygeln, så saxen bör ha hängt från den.

Det här skulle funka om spännbucklorna vält uppåt, eller ned i bröstkorgen.

Skissförslag 2

image

Förslag 'Kappa'.

Om vi istället tänker att kvinnan burit en sidenbands- och brickbandsprydd (grov ylle-) kappa med sidenfoder så skulle hon ha en goffrerad särk och en veckad hängselkjol under. Då funkar det med det stora spännet och att spännbucklorna ramlat framåt.

Hon har även haft en pärla vid varje spännbuckla, antagligen i nederkant efter gravplanen. På bröstkorgen hittades mynt, varav ett hade hål ett var helt och så några bitar. Under ena spännbucklan ligger en klump, ser det ut som, och där ligger de halva mynten. Kan det vara läderbörsen?

Skissförslag 3

image

Förslag "Eja" med vikbörs 🙂

Eja gillar vikbörsidén så så här skulle det bli – goffrerad särk, veckad hängselkjol i linne och en sidenband- och brickandsdekorerad börs vid bröstkorgen 🙂

Skissförslag 4

image

Hur hon kan ha sett ut om hon låg ned. Förslag 'Manchetter'.

Jag bara leker med tanken att hon kunde ha legat mer på rygg. Det är bara det att järnkedjan ligger så märkligt runt grejerna på gravplanen, som om den ramlat ned samtidigt som spännbucklorna har vänts upp och ned, vilket tyder på en sittande ställning. Hur som helst. Jag grävde en kammargrav på Lovö som student och kvinnan i den graven verkade ha hållit i kniven som låg i graven. Därför tänkte jag att även denna kvinna kanske hållit i kniven som ligger på bröstkorgen. Hade hon då brickbandsprydda manchetter på ärmarna, så skulle den ena ha kunnat hamna ovanpå spännbucklan. Det som inte funkar med denna tanke är tex. att det inte finns goffrerad särk under spännbucklorna, vad jag vet. Och var kommer då ylletyget in i bilden?

Skissförslag 5

image

Förslag 'Tuna Alsike'. Min favorittolkning just nu.

Här är min favorittolkning med veckade hängselkjolen som omlott men stängd upptill i och med det eventuella sidenbandet och endast ett par öglor i överkant. Hängselkjolen skulle kunna vara öppen också och då mer som Fleming Bau och Annika Larsson.

Jag tänker mig någon variant på silverfiguren från Tuna Alsike’s förkläde, även om figuren har möjliga banddekorationer på en klänning/tunika. Jag har, som på figurinen, hängt ett ”förkläde” som en lapp i fram med sidenband- och brickbandsdekorationen, i ett par öglor från spännbucklorna. Förklädet skulle kunna vara av siden eller fodrat med siden och det skulle förklara den lodräta fållen om spännbucklan fallit framåt.

image

Den förgyllda silverfiguren från en grav i Tuna Alsike. Foto: Gabriel Hildebrand, SHMM.

Vikbörsen i läder hänger, i min skiss, på snöret mellan spännbucklorna och skulle kunna vara dold under hängselkjolen 🙂

Här sitter det runda spännet antingen på hängselkjol med förkläde eller på en yllesjal.

Skorna har broddar.

Det finns alltså mängder med möjligheter. Frågan är vilken som stämmer bäst. Jag ska förhoppningsvis samarbeta lite framöver med en kunnig textilare 😉

image

Okej, tolkningen "Överstyr" 🙂

Kram

Lästips:

Tuna Alsike. Hänget.

Se även – http://urd.priv.no/viking/smokkr.html – för hängselkjolar.

Till Kommunen med vikingakläder

Nu har jag levererat det sista i beställningen från Ekerö kommun. Fast fick lite nybeställning också…

image

Lite skrynklig men fin blev den blå kappan. Det likarmade spännet är från Historiska fynd. (Bilden är lite beskuren för jag glömde fråga om damen ville vara med på bild eller inte 🙂

image

Ärm med två kilar för maximal tyganvändning.

image

image

Kantad och med öglor i siden.

image

image

Det blev fint med den blå hängselkjolen i linne och vit linnesärk. Nu behövs bara lite pärlor 🙂 och ett litet ringspänne i halsen.

image

Närgiz passar också i sin dräkt och spännbucklorna är också från Historiska fynd. Det är en omlotthängselkjol som är lite a-formad och sydd med minsta möjliga tygspill. Ska tillverka ett litet ringspänne i mässing till halssprundet och eventuellt sätta ihop ett pärlgarnityr.

image

Byxorna blev toppen – rymliga men ändå bra passform. (De håller på att renovera biblioteket!)

image

Lennart klär, och trivs, i sin dräkt. Bältet behöver ett hål och såsmåningom blir det kanske vikingaskor också, men annars är han ”klädd” nu 🙂

Det har varit en utmaning att sy så mycket kläder – det har varit nervöst men även roligt och lärorikt!

De flesta tygerna är från Medeltidsmode.

Kram

Fick ett foto på mig i min nya hängselkjol när jag introducerade Kvarteret

Här kommer en bild på mig från i förrgår när jag gjorde en kortkort presentation av Kvarteret för en Erasmusgrupp 🙂

image

Foto: Karin Wästfelt

Undrar ni över vikingadräkten och den blå hängselkjolen så är svaret att jag ville ha en utan spännbucklor och det blev lite experimenterande… Jag försökte göra den mycket högre framtill än baktill i överkanten och då blev den för stor upptill, så jag rynkveckade lite eftersom det finns några fynd av det på andra platser i norden, framför allt från en kvinnograv i Køstrup, men den är i ylle, om det nu inte finns ytterligare en i linne under den i ylle :). Det finns inte fynd av rynkade hängselkjolar i Birka, men mycket finveckat linnesärkar. Men den.är alltså inte efter ett fynd. Grundmönstret är det som gjordes för Gamla Uppsala.

Bra text om hängselkjolar.

Särken är enklast möjliga raka särk för värmen och Tewasandalerna är väl snygga till 😉

Kram

Kram

Vikingasommarhängselkjol a la bj 835

image

Har lämnat en yllehängselkjol till Vikingasommar idag. Det är kypert i grått växtfärgat med björklöv. Jag är glad att Siri gick med på att ha en i ylle, men det finns en orange omlott i linne också 🙂 Tack!

image

image

Axelbanden är efter Inga Häggs förslag, om än lite osäkert, av Birkagrav bj 835, som ska vara i yllerips -W22 (Hägg, Kvinnodräkten i Birka, s. 45, bild s.130). Snittet på hängselkjolen är inspirerat av Hedebykjolen, fast utan intagningen med flätan över sömmen samt att för att få ut klänningen ur tyget jag hade så blev det ihopsydda kilar i sidorna, varav den ena en fuskkil 🙂

image

Här är ett av föremålen från graven. Det är samma sorts spänne som Birkaflickans, men vi hade det som hänge, så det fick hänga bland pärlorna istället 🙂 Särken i graven var finveckad – Goffrerad (Hägg, Kvinnodräkten i Birka, s. 16).

image

Den är nedklippt under ärmarna och djupare i ryggen, men inte så mycket.

image

Så här ser det ut när jag tänker mönster 🙂 Jag tänker att de var tvungna att anpassa sig efter tyget, att restbitar, om det blev några, kunde användas till barnkläder, väskor mm.

Kram

Inga Hägg 1974. Kvinnodräkten i Birka. Uppsala.

Graven i sök i samlingarna:

http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=1023&zone=