Etikettarkiv: hantverk

Liten låda som blev ”fel” till Älgmannen och sinkning

Det är inte lätt att få allt rätt! Hur mycket jag än önskade att det skulle bli det i utställningen Bergravd på Birka. Men det är ju charmen med att göra saker – och göra fel och göra rätt. Att lära sig och utvecklas. Så här kommer en lärdom. ? Så här kommer en rättning av Älgmannens lilla låda.

Nu finns två uppdateringar längst ned 🙂

Älgmannens lilla trälåda.

Den här typen av sammanfogning av sidorna är mycket senare. Alex Nordin som är träfantast berättade det för mig.

Vi har gjort lådan utifrån den lilla mörkfärning som flinta, bärnsten och pärlor låg inom i graven. Jag är ledsen att den blev fel, men nu är det som det är och det är bra att få reda på.

Illustration Linda Wåhlander.
Vikingaskrin med skjutlock från Dublin. Foto: Veronica Björkman.

Den här lådan var förebild för locket.

Den här lilla lådan från Moschevaja Balka har samma form men sidorna är raka!

Jag borde ha låtit göra en låda utskuren i ett stycke eller ihopsatt med raka sidor. Alex berättade att det finns sinkade hörn från 1600-talet i Nederländerna. Tydligen ska det även finnas en från 1500-talet.

Alex uppmärksammade mig på att Moschevaja Balkalådan har en liten träplugg som krupit ut! Träplugg kan kallas ”dymling” eller ”nara”. Tänker på alla snidade träpinnar som hittades i vattnet utanför Svarta jorden.

Återkommer med mer information när jag vet mer och om jag hittar någon bra litteratur eller forskning. Förstår att det är mycket som gäller träkunskap som jag skulle behöva bli bättre på!

En gammal akvarell av Älgmannens grav. Linda Wåhlander.

Så ska ni göra en liten vikingatida trälåda så bör ni välja någon av dessa sätt istället för en låda med ”sinkade hörn”. Och kanske särskilt då den från Dublin, som ser ut som ett pennskrin.

Uppdatering 20/9:

Pia Melin, på Historiska museet, känner till ett altarskåp från 1490 ?

Från Tångebergs bok (KVHAA 1986). Skåpet kan vara från 1490-talet.

Pia har fotat altarskåpet från Järstad som står i Gotiska hallen på Historiska museet och det har en variant av sinkning. Det är daterat till 1415.

Järstad altarskåp från 1415 med sinkning. Foto: Pia Melin.

Det är spännande det här 🙂

Ny uppdatering 22/9:

Med hjälp av Fredrik Hellman och Christopher Kunz har jag fått tips om att det finns en fynd av en sinkad trälåda från en kvinnograv under katedralen i Köln daterad till 500-talet! Det skulle kunna vara drottning Visigarde som är begravd där och fått med sig denna intrikata låda.

Bok: Barbara Grodde 1989 – Hölzernes Mobiliar im vor- und frühgeschichtlichen Mittel- und Nordeuropa. Frankfurt am Main.

Och tack Liv Elin ❤️

Så Alex meddelar att i timmer fanns sinkning under neolitikum i källor och Farao Ramses i Egypten fick med sig en stol i tekniken i sin grav. Men i Europa är vi nu på jakt efter om det finns fler fynd än den lilla lådan ifrån Köln.

Har beställt några böcker på biblioteket så får vi se om jag hittar något mer.

Med vänlig hälsning, Linda

Julmarknad i Handen

Idag har jag varit med på julmarkand i Handen på Handens museum. Det är en liten byggnad med mysig vedeldad öppenspis i mitten.

Smulan och mamma följde med.

Jag fick ett bord intill fönstret och det blev fint!

Jag säljer bland annat julbockar, julrader och mina små tomtat och änglar.

Adam Stenström säljer fint smide och han går som nästan färdig lärning hos Martin som äger museet.

Madeleine Ahlström gör små doftkrus i glas att hänga fönstret med eterisk olja i.

Det var även fin sång och musik. Det fanns fika med tårtor och bullar och allt möjligt, men även varmkorv att äta.

Mamma och Smulan är ofta ett poppis motiv ?

Hoppas bara nu att det inte regnar och är mörkt imorgon också.

??☃️????

Var på vernissagen för ”Återskapat 1471” på Medeltidsmuseet i onsdags

Jag går inte så ofta på Vernissager men nu ville jag gå till Medeltidsmuseet museet igår, för Amica och Maria på Historical textiles, med flera som är med i S:t Olof Gille, har jobbat med utställningen om 1471 och återskapande – Reenactment – och det är så kul att detta lyfts då mycket kunskap kommer av att återskapa och inte endast från traditionell forskning.

Amica Sundström, Maria Neijman och Henrik Sumanen plus en fjärde jag inte vet vem det är.

Att lära känna materialen och hantverken är en viktig källa till kunskap och förståelse av det som varit. Plus att det är roligt ???

Sängen

De har bland mycket annat skapat en medeltida säng med textilier och allt och den är så fin!!! De har vävt och sytt alla textilier till sängen och låtit ta fram träsängen.

Bandvävning med tofskant!

Så fint ?

Dräkt

Särk med igensytt amningshål, som skulle kunna vara en möjlighet. De har ställt ut sina egna kläder.

Textilmonter

Textilmomtern med utlånad medeltida socka från Historiska ?

Ett medeltida sykitt med glättsten och allt samt medeltida nålar i original från Themsen. Det finns tydligen drösvis vid lågvatten!!! (Lite repigt glas bara) .

Växtfärgning

Amicas och Marias fantastiska växtfärgning! Medeltidens färger!

Korgar

Korgar som är okej på medeltiden är de av pil.

Medan de här är mycket senare.

Skor

Nyfunnen lädersko från Slussenutgrävningen 2018 ? Formen tyder på 14-1500-tal.

Och skotillverkningsredskap! Det finns även en film att se med tillverkningen.

Medeltida krigare

Det finns även en sektion om vapen och krigare, men jag var lite för dålig för att stanna längre.

Ska gå tillbaka vid tillfälle ?

Kram

Gudarnas nya ”Vi”

Mellring har gjort en av våra nya gudar. Imorgon ska jag klippa hasselstörar och förhoppningsvis får vi till ett gudomligt och magiskt Vi inför sommaren. Vi – som tex. i Ullevi – Viet för guden Ull, dvs. en kultplats, offerplats eller helig plats där du möter och pratar med gudarna. Jag vet inte om det suttit skulpturer i dem, men nu gör vi en plats för gudarna utomhus. 

Jag har länge undrat om det gamla namnet Vitulsö, som funnits på Helgö, har med vi’et att göra? Andra stavformer är Vettersjö eller Wikelsjö.

Sökte på vitul i Ortnamnsregistret.

Bland ortnamn i Sverige finns tex. även Odensvi och Mjärdevi (Njärd). För ”Odensvi” kom det upp 226 svar för hela landet men inget i Uppland! Däremot finns det massor med ”Torsvi” i Uppland. 

Ett annat namn är Ve,  som i Frösve eller uttrycket ”Varg i veum”, dvs. en förbrytare är i helgedomen. Ve användes mest i Västergötland och , som i  Väse, är andra varianter. 

Kram
Lästips:

Calissendorff, K. 1963. Vitulsö. Ett försvunnet ortnamn. Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 

Franzén, B-M. 2010. Specialinventering av forn- och kulturlämningar på Helgö, Ekerö kommun, Stockholms län. Pdf här.

Ortnamnsregistret: http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/ortnamn/ortnamnsregistret/sok-i-registret.html här.

Vi, Språk och folkminnen: http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/fragor-och-svar-om-namn/namnfragor/2015-08-18-vad-betyder–vi–.html här.

Ortnamnet Vi på Wikipedia: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vi_(ortnamn) här.

Vikingatida bältetillverkning

Kilppte sönder en gammal tratt jag fick av grannen. Gjorde ett mönster och ritade upp. Har en plåtsax att klippa med och fick ut några olika delar.

Använde 2 mm metalltråd till D-söljan och 1,5 mm till tornen. Min granne hjälpte mig att borra hålen.

Nitarna visade sig var det allra svåraste att få dit och jag skulle behöva mer tålamod… Åh, vad svårt! 

Vikigt att skinnets hål är lätt att få niten igenom och jag har slarvat bort min syl. 

Tredje gången efter plåtbyte. 

Färdig och jag tycker det blev fint. Tanken är att det ska vara ett lite enklare bälte men samtidigt i glänsande mässing. Gillar att remänden ser lite ut som ett ormhuvud 🙂 

Min inspiration var några bälten från Birka. Ett av dem kommer från bj 761.

Grav bj 761. Skärmbild från Sök i samlingarna, SHM.

Grav bj 761 är en kistgrav från Birka och personen hade fått med sig ett bälte, en kniv och halkskydd till skorna. Kanske är det en kristen grav. 

Bältesdelarna från bj 761. Foto: Ur Arbman, Birka I, taf. 86.

Kram

Lästips:

Holger Arbman,  1940. Birka I, Die Gräber. Tafeln. 

Bj 761 här.

Medeltida konst med Petter

I fredags följde jag med på första delen av visningsserien Medeltida konst på Historiska. Vi var i första delen där vi började i Vikingatiden med skiftet i tidigkristen tid. 

Plankan från 900-talet, Forsbykrucifixet från Västergötland och Mosjömadonnan.

Jag känner mig stolt över många av mina kollegor 🙂 och det är kul att följa med och lyssna och lära mig mer och också inspireras. 

Bakom Petter hänger ett av de äldsta träföremålen av trä från vikingatiden. Det är en planka från en stavkyrka, som jag tror jag nämnt tidigare, men innan den blev målad med Kristi himmelsfärd i bysantisk stil så hade plankan en vikingatida slingerornamentik längs hela plankan. 

Eke stavkyrka på Gotland, av ek. Fid. 94192, Inv. nr. 15844.

Det är både tråkigt att de högg bort den tidigare ornamentiken och samtidigt bra eftersom vi nu kan se spår efter den, eftersom plankan bevarats. 

Det är ändå nästan 1000 år gammalt måleri! 

Plankan har med dendrokologi daterats till 900-talet. Jag undrar om den hörde till ett vikingstida tempel som sedan blev omgjort till en kyrka? Hedniska kultplatser har ju kristnats, så varför inte kulthuset också?

Broddetorpaltaret från Västergötland i koppar och ek. Ett antemensale från tidig medeltid. Fyndidentitet 114924, Inv. nr. 4674.

Petter visade också antemessaliet med bland annat kufisk text på. Det finns mycket att titta på där. I den nya utställningsformen så saknar jag altaret som plattan ska sitta framför. 

Dopfunten från Näs i Jämtland i furu daterad till högmedeltid. Fyndidentitet Fid. 93931, Inventarienummer 230032.

Dopfunden från Näs sn med Gunnar i ormgropen, bunden spelandes på harpan med fötterna för att söva alla ormar, men han lyckades inte… Avskräckande exempel med ett känt motiv för att folk skulle vilja bli döpta in i kristendomen! Det är fint hantverk i furu. 

Kram

Nyköpt kvast

image

Nu står jag här på tunnelbanan med en nyköpt, nytillverkad kvast.

Jag har gått förbi kvinnan jag köpte den av många gånger. Jag hälsar men vi har aldrig pratat. Jag kan inte ge pengar till alla tiggare för de är för många på min väg till jobbet. Jag har en man som jag stödjer lite nu och då och vi har någon sorts relation antar jag.

Jag har funderat mycket på vad de kan, de som sitter och ber om pengar. Sedan har jag läst om korgtillverkningsprojekt som startats i Rumänien och det känns bra. Några virkar och säljer sjalar här. Men nu har alltså sopkvasttillverkning startat. Jag älskar sopkvastar! Och hantverket! Har haft med mig flera hem i bagaget under mina resor.

Många tankar dyker upp – Kvasten är helt färsk och jag hoppas den krymper ihop bra när den torkar. Jag kan använda den i viking. Var har de tagit trädet? Är det sly från någons tomt eller från en allmänning? Får man ta träd hur som helst? Är det bra det här? Ja, stödja företagssamhet! Vilka fler produkter kan hon tillverka? Kan de starta företag och betala skatt såsmåningom?

Vad tycker ni?

Hon som sålde den sa att hon behöver pengar till en operation i magen, tror jag. Jag köpte kvasten för att jag ville ha den, inte för att hon är tiggare. Samtidigt känner jag mig glad över att hon kan tjäna pengar. Hon hade även en halvfärdig kvast med sig så jag antar att hon har flätat den själv.

Det här borde ju bli nästa års produkt till påsk om inte annat…

Kram

Nålhus av upphittat ben

Har länge velat tillverka ett vikingatida nålhus. Helst av ett svanben. Nu hade jag inte det utan fick några ben för ett tag sedan av ett annat dött djur…

image

Det behövs ju rörben och dessa går att såga av. Undrar just hur de gjorde på vikingatiden – tillverkade de sina egna nålhus eller fanns det en person som folk sålde upphittade svanben/fågelben till och som sedan gjorde nålar och nålhus av dem?

image

Det var inte lätt att borra i. Har tvättat, filat och sågat av sidorna.

image

Jag drömmer om en verkstad! Men altan funkar bra den med 🙂

image

image

Det blev lite fint, tycker jag, även fast det inte är helt rakt. Huvudsaken att de hänger horisontalt och det gör det 🙂 Får se om jag hinner göra fler innan ”Skeppen kommer”.

Kram