Etikettarkiv: Historiska

Bälte eller snörkjol från bronsålderns Köpinge?

På Historiska museet är det utställt föremål, i Forntider 1, från en kvinnograv från Stora Köpinge i Skåne, daterad till bronsåldern, period III. Graven är en skelettgrav i hög. Bland annat så ligger det metallrör i graven och jag undrar – hör de till en snörkjol, även om det  i samlingsdatabasen står att de hör till ett bälte som bältegarnity? Bronsåldern är ca 1800-500 före vår tid och den innehåller flera perioder. 

Metallrör från kvinnograv i St Köpinge i Skåne. Foto: Tania Muños Marzá, SHM.

Det verkar finnas textil kvar i rören och det är någon metallplatta intill också. I graven fanns även en fingerring av guld, armringar av brons, en dubbelknapp, en enklare kniv, ben och ett metalltrådföremål. 

Rören är 6,5 cm långa och 0,3-0,5 cm i diameter. På en sidan sitter en bronsplåt och på andra är det en knut i hålen som tövker öppningen. Jag undrar hur det fungerar praktiskt? Om det är feltolkat – skulle det då kunna vara en snörkjol på något vis?

Skärmbild från Mis med innehpllet i graven, SHM.

Skärmbild av fyndet, Mis, SHM.

Bronsåldershög från Stora Köpinge, men det ska finnas tre stycken och jag vet inte vilken den här är. Foto: Wikicommons.

I Damnark har det, som kanske är mera känt, hittats en ung kvinna i Egtved med en helt bevarad snörkjol, vilken bland annat Broholm har skrivit om. I graven ligger även ett löst bälte. Har Köpingedekorationen sittit på ett sådant bälte? Längs midjan eller på en tofs?

Det här fotot finns på flera ställen på nätet, men jag har inte hittat ursprunget.

Mitt foto av Egtvedpigens kjol, taget på Nationalmuseet i Köpenhamn.

Midjedelen på snörkjolen från Egtvedpigen. Mitt foto.

Snörkjolen har en grov garnsnodd, i lite ljusare garn, överst vilken inslaget dras runt några varv innan det låses med ett nytt skäl för nästa inslag. Inslagen tvinnas sedan till tjockare snoddar som bildar snörkjolen. 

En mindre känd, för mig i alla fall, är en fragmentarisk kjolbit från Hagendrup i Danmark. 

Snörkjol från Hagendrup ved Holbæk i Danmark. Foto: Natmus, se lästips.

Den här har metall som sitter runt de tvinnade snoddarna och överkanten ser lika dan ut som den i Egtved (och som den jag vävt). Rören har en gång i tiden glänst som guld nästan,  runt midjan på en människa som kankse dansar eller gör akrobatik. 

Ølbygraven med metalltuber på.förmodd snörkjol. Bild från: Videnskap.dk.

I Ølby i Danmark har det även hittats en kvinnograv med metalltuber av brons som förmodligen bildar en snörkjol, men denna grav är mest känd för att det ligger egyptiska glaspärlor i den.

Så, med tanke på längden på rören, 6,5 cm, från Stora Köpinge, så skulle jag gärna se rören som del av en snörkjol och inte ett bälte, men samtidigt är det bronsplattan och knutarna som är annorlunda.  skulle verkligen vilja se lite närmare på rören från Ølby. 

Som lite kuriosa så finns det även andra fynd med snörkjolar. I Danmark har det hittats små bronsfiguriner av människor med snörkjolar och en av dem ser ut att göra någon sorts akrobatik. 

Bronsåldersakrobat från Grevensvænge i Danmark. Foto, Nationalmuseet i Köpenhamn, Danmark.

Fårdalfigurinen, Faardal in danish, från Nordgylland, Danmark. Foto: Lennart Larsen, hittat på nätet.

Och akrobater finns även på en hällristning i Dalsland.Högsbyns hällristningsområde i Dalsland. Foto: Bengt A. Lundberg. 

I Högsbyn i  Dalsland, vid sjön Råvarps norra strand, förekommer aktobater, eller voltigörer, även bland bronsålderns hällristningar. Mitt på skeppen ovan syns figurer som tycks göra volter och kopplingar har gjorts till Medelavets bronsålderskultur och människor som voltar över tjurar. 

Men jag är även glad att jag hittade det här hällristningsfotot av en annan anledning – för många år sedan gick jag en fotokurs för Bengt A. Lundberg på Riksantikvarieämbetet och han har även fotat mig mig när jag guidat på Björkö 🙂 

Kram

Lästips:

Graven Stora Köpinge: http://mis.historiska.se/mis/sok/resultat_objekt.asp?lokalid=6878&sort=ASC&orderby=lokal_&qtype=f&search=1 här.

H.C. Broholm, 1938. Kvindedragten i Bronzealderen. Københamn. 

Hagendrup, Nationalmuseet i Köpenhamn. http://natmus.dk/museerne/nationalmuseet/undervisning-paa-nationalmuseet/undervisningsmaterialer/undervisningsrollespil/bronzealder/rollespil/akrobat/ här.

Blogginlägg om Hagendrupkjolen: http://szarka.typepad.com/sca/2009/07/string-skirt-2-the-metal-bits.html här.

Ølbygraven: 

http://videnskab.dk/miljo-naturvidenskab/arkaeologisk-sensation-glasperlernes-hemmelighed. Här.

http://sciencenordic.com/danish-bronze-age-glass-beads-traced-egypt. Här.

Grevensvængefigurien: Nationalmuseet i Köpenhamn. 

Fårdalfigurinen: http://denstoredanske.dk/Danmarks_Oldtid/Bronzealder/En_svunden_kosmologi_1100-750_f.Kr/Hellige_tegn_og_billeder här.

Högsbyns hällristningar: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Högsbyns_hällristningsområde här.

Barber, E. J. W., 1991. Prehistoric textiles. 

Jag har inte läst den här boken, men behöver den! Hon skriver bland annat om Hagendrupkjolen men refrererar till en Thomsen, 1935. Hm…

En medeltida stackare

Var inne hos medeltidskonservatorn Mattias på jobbet och fick lite information om medeltida färg och hudlim… Men det finns alltid något konstigt framme i det rummet…

Idag fick jag syn på en medeltida stackare! Jag trodde först att det var Jesus men det är Job som sitter här.

En gång i tiden satt han i Västra Eds kyrka i Småland. Han är illa tilltygad och sårig över hela kroppen, men med perfekt frisyr, och även om det ser ut som om han sitter på ”avträdet” :$ så sitter han på en sten…

Undrar vad som menas med sprickan mellan fötterna? Det ser ju nästan ut som om det var meningen. Den är senmedeltida och snidad i olika lövträd, förmodligen lönn och asp.

Och nu vet ni hur rumpan på ett helgon ser ut! Odelad!

Kram

SHM föremål 98084 http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp? fid=94084 här.

Medeltida dörrar

Gick förbi de medeltida dörrarna i källaren på Historiska igår. De har varit inplastade länge men nu stod de där syliga, på rad igen 🙂  

De är så fina 🙂 Skydd för människor och dekorerade för att hålla ute det onda. Den här är från Näsby kyrka i Småland.

Här ser det ut som om två vargar ska till att äta en killing eller en kalv kanske? Eller så är det bara min fantasi…

Vore kul att göra en utställning om dörrar, dörrsymbolik och olika sorters dörrar. Då skulle de Egyptiska skendörrarna i gravarna kunna vara med, att lägga en kniv i tröskel så ingetvoknytt kommer in i huset och traditionen att bära bruden över tröskeln in i hemmet efter giftermål för att börja ett nytt liv tillsammans 🙂 

Den här kommer från Näsby kyrka i Västergötland. 

En liten springande drake 🐉, långt från Daenerys Targaryen tre giganter 🙂 

Kram

Idag kom Oden till sitt Vi

Finaste Oden med ett öga kom till Historiska idag. Adam Stenström har snidat och det blev superbra! Imorgon ska vi bygga lite hasselstaket runt honom och sen får han sällskap av Tor 🙂

Adam och Oden 🙂 

Adam fixade öven med möbler och han fick stå i skuggan av vpr enorma vejdeplanta!!! Den är helt galen och massor av frön blir det!!!

Ungarna slipade och hjälpte till och det är kul att de gillar att bygga och fixa! 😌 

Kram

Runlek

Tillverkar runor att ”leka” med på Vikingasommar i bra samarbete med min nya arbetskamrat. Det blir en del av Heimdalls station, guden som lärde människorna om runor och en av runätterna är döpt efter honom. 

Jag undrar just hur många som kunde läsa och skriva med runor under vikingatiden? Det finns ju små runpinnar på ben, tex. matrester, nästan som små sms…

Det kommer bli en toppensommar med alla nya museipedagoger som ska jobba <3


 

Kram

Gudarnas nya ”Vi”

Mellring har gjort en av våra nya gudar. Imorgon ska jag klippa hasselstörar och förhoppningsvis får vi till ett gudomligt och magiskt Vi inför sommaren. Vi – som tex. i Ullevi – Viet för guden Ull, dvs. en kultplats, offerplats eller helig plats där du möter och pratar med gudarna. Jag vet inte om det suttit skulpturer i dem, men nu gör vi en plats för gudarna utomhus. 

Jag har länge undrat om det gamla namnet Vitulsö, som funnits på Helgö, har med vi’et att göra? Andra stavformer är Vettersjö eller Wikelsjö.

Sökte på vitul i Ortnamnsregistret.

Bland ortnamn i Sverige finns tex. även Odensvi och Mjärdevi (Njärd). För ”Odensvi” kom det upp 226 svar för hela landet men inget i Uppland! Däremot finns det massor med ”Torsvi” i Uppland. 

Ett annat namn är Ve,  som i Frösve eller uttrycket ”Varg i veum”, dvs. en förbrytare är i helgedomen. Ve användes mest i Västergötland och , som i  Väse, är andra varianter. 

Kram
Lästips:

Calissendorff, K. 1963. Vitulsö. Ett försvunnet ortnamn. Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 

Franzén, B-M. 2010. Specialinventering av forn- och kulturlämningar på Helgö, Ekerö kommun, Stockholms län. Pdf här.

Ortnamnsregistret: http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/ortnamn/ortnamnsregistret/sok-i-registret.html här.

Vi, Språk och folkminnen: http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/fragor-och-svar-om-namn/namnfragor/2015-08-18-vad-betyder–vi–.html här.

Ortnamnet Vi på Wikipedia: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vi_(ortnamn) här.

Tingsplatser och domar

För 31 år sedan var jag på en bar i London som hette ”Dingwalls”. Tror den låg i Camden 🙂 Ett tag senare fattade jag att det är samma sorts namn som det isländska Thingvellir – Islands viktigaste tingsplats! En tingsplats är en mötesplats under vikingatid och medeltid där fria människor var med och bestämde i samhället och beslutade om lagar och straff eller olika viktiga gemensamma beslut. Ordet lever kvar idag i tex. ”Landsting” och ”Tingsrätten” och vi har i Norden kvar lagliga rötter som inte har sitt ursprung i den romerska rätten. 

För många år sedan guidade jag en grupp som kommit till Björkö/Birka med Islands dåvarande talman. Jag var jättenervös, för det var mycket ståhej runt det hela, men jag fick en fin bok som tack.

I en handskrift från 1130, Íslendinabók, berättas det om när Alltinget grundades på Thingvellir, Tingvalla, år 930 och det är idag den äldsta riksdagen i världen som fortfarande är igång! De som flyttade till Island hade i och för med sig den germanska tingstraditionen, så innan Alltingets grundande höll de ting runt om på Islands, i häraderna där tingsmännen följde en Gode, men när landet växte så behövdes det ett övergripande ”Allting”. Efter ett tag blev det blodiga stridigheter mellan familjer om lagar och annat så år 1262 blev Norges kung även kung över Island. 

Arkils tingsplats i Vallentuna. Foto: I. Berig, creative commons, Wikipedia.

Tingsplatsen i Gulde, Sleshwig-Holstein. Foto. Creative commons, Wikipedia.

Det finns massor av tingsplatser i Sverige. Gotlands motsvarighet till Alltinget samlades tex. i Roma, där Roma kloster sedan byggdes. Andra ortnamn är tex. Tingstädeträsk på Gotland eller Tingstaden på Färingsö Mälaröarna. Fornlämningar som kopplats till tingsplatser är även bl.a. sk. ”domarringar”. 

Anunds hög. Foto: Linda Wåhlander.

Även områden vid högar verkar ha fungerat som tingplatser, sk. ”tingshögar” och en som nämns i källor på 1300-talet är Anunds hög utanför Västerås. Det har nyligen gjorts arkeologiska undersökningar på platsen.

Även i den gamla Poetiska Eddan finns lite om tinget 🙂 I Havamal 61 står det: 

Till tings må man rida tvagen och mätt, om man ock ej är alltför välklädd; för skor och byxor skall man ej skämmas, ej heller för sin häst.

Det vill säga hur fula och slitna kläder du än har på dig och hur gammal eller sliten häst du än har, så är du fri och får vara med och bestämma på tinget, men ren och mätt är bra att vara när du ska dit! 

I den långa forskningshistorien har det mest skrivits om män och tinget, men de forskare som läst förstahandskällorna har även läst om jordägande (odal) kvinnor som var med  och var fullvärdiga deltagare vid tinget. Fem grupper av kvinnor som var med vid tinget var: 1. änkor, 2. ringkvinnor (ogifta utan nära manliga släktingar), 3. kvinnor i luven på andra kvinnor, 4. kvinnor som hade hand om ett hushåll om tex. mannen inte kunde komma samt 5. kvinnor som deltog som agerande vittnen under tingsförhandlingarna på samma vis som männen. 

Att vara vittne gällde, i Frostatinglagen, vid något så viktigt som mord gällde även manliga och kvinnliga trälar samt barn över åtta år. 

En ”vall” att träffas på – på gården på Historiska har vi Arkils-tingstad rekonstruerad med runstenar och allt. 

En dag 2013 hade vi stridsuppvisning i rekonstruktionen, under Vikingasommar 🙂 Det var kul och mycket uppskattat!

Så här kan vikingakrigare ha sett ut.

Max och Fredrik slåss till döds…

Fast på låtsas <3 

Det gick bra. Sämre gick det nog för en del som blev dömda på tinget. Ibland kunde de bli fredlösa och bli av med sina ägodelar och mark – det var det som hände med platsen där Thingvellir blev till, dvs. han som ägde området blev av med sin mark och då kunde den användas som gemensam tingsplats… På 1200-talet inrättade Birger Jarl ”tingsfrid”, brott som begicks, då fick strängare straff än vanligt. 

Lästips:

Arkils tingsplats i Vallentuna: 

Stockholms länsmuseum http://old.stockholmslansmuseum.se/upptack_lanet/arkils-tingstad/ här.

Wikipedia https://en.m.wikipedia.org/wiki/Arkils_tingstad här.

Thingvellir på Island http://www.thingvellir.is/english.aspx här.

Allting https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Allting här.

Sanmark, A. 2014. Women at the Thing, I: Vikingatidens kvinnor. Coleman, N. &Nanna Løkka. Red.

Avhandling om rättsplatser i Skåne för den som vill fördjupa sig: Svennson, O. 2015. Nämnda ting men glömda. Här

Havamal 61. Den Poetiska Eddan. I översättning av Björn Collinder. 

Wildte, F. 1926. Tingsplatserna i Sverige under förhistorisk tid och medeltid. Fornvännen. Här

Sanmark, A. & Semple, S. 2008. Tingsplatser i det vikingatida och medeltida Sverige. I: Populärarkeologi 2.