Etikettarkiv: konst

På Länsmuseet Gävleborg idag

Fick en guidetur runt museet i Gävle idag efter en tur i museets magasin 🙂

o"image"

Vi började med lite Roslin.

image

Fortsatte med en ”Gammal kvinna” av August Jernberg.

image

Bruno Liljefors.

image

Krüger.

Nu fortsatte vi till en utställning om Hedvig Ulfsparre. En kvinna som samlade på sig en fantastisk textilsamling.

image

image

När jag gick på Bäckedals folkhögskola fick jag tillverka en bandgrind 🙂 Har stor respekt för hantverket bakom dem 😉

image

Min guide.

image

Förhoppningsvis hennes verktygslåda. Jag glömde titta. Vi är lika hon och jag 🙂

image

Enhörning av Märta Måås-Flätterström, en gobeläng från 1915. Helt underbar.

Du kan läsa mer om hennes textilsamling här eller ännu hellre besöka museet förståss 😉

image

Vi tittade på forntidsutställningen och det här var kul – olika tolkningar i tiden av samma fyndplats! = 5 helt olika tolkningar… Det finns även en botten på en blästerugn och järnluppar av enorma mått och kvalité från 4-500- talet.

image

Glödpannan från Hamränge 🙂 Den är 1200 år gammal. Den har kufisk skrift på persiska och det står ”Gud rättsådig och barmhertig” i kufiskt skrift på den. Den hittades 1946. Den är tillverkad i Khorasan och frågan är hur den kom hit?!

Ja, det fanns massor att se! Imorgon kommer bilder på en liten fin brudkroneutställning 🙂

Kram

Nationell psykos

Var med jobbet på Mångkulturellt centrum i Fittja igår. Utställningen handlar om Sverige – vår bild av Sverige som ett bra land men som om vi tittar ordentligt kanske inte längre är så toppen!

image

Grafittikonstnären Gouge har målat en mural, väggmålning, till utställningen och Botkyrka kommun är en av två kommuner som tillåter grafitti. 24 kommuner har nolltolerans.

image

Jag gillar grafitti och nu vill jag köpa en tavla att ha hemma! Vilket Sverige vill du leva i?

image

Många viktiga ämnen tas upp, som ekonomi, miljö, rasism, segregation och vad vi kan göra för att påverka. De har gjort ett bra jobb med utställningen!

image

Eleverna som är med på ett pedagogiskt program får skriva reflektioner till visningen och sedan pratar de om svaren! Snyggt gjort 🙂

image

Under ett pedagogiskt besök ingår även ett pass för skapande i deras verkstad, som var urhärlig!

Botkyrka är uppdelat i norra och södra Botkyrka. Majoritet med etniska svenskar i södra medan minst 187 olika språk talas i norra! Men norra är också uppdelat i mindre grupper och det är inte ens så att folk åker och hoppar av på flera olika tunnelbanestationer inom Botkyrka. Vi människor är lite så och det är okej på sätt och vis. Läser nya boken Sapiens – om människan som utrotat alla andra människoformer… Den är spännande och jag tänkte mycket på den under besöket i Fittja igår.

image

Jag har aldrig varit i Fittja. Jag kommer från Västerort, Hässelby gård, men det såg ungefär likadant ut! Det var inte svårt att hitta till Mångkulturellt centrum egentligen – gå ut ur T-banan till höger, följ gångstigen rak fram ned till en liten väg. Skylt finns. Gå till vänster vid vägen och så är det ca 150 m till husen.

Kram

Helene Scherfbeck

Min favoritkonstnärinna! Tittade i en auktionskatalog på jobbet idag och två av hennes målningar såldes i början av december.

image

”Gumma”

image

Minns inte vad den här hette. Hon målade mer och mer förenklat och avskalat. Det ser lättare ut kanske, men det är det inte – det är poesi.

Kram

De ideala proportionerna – ”The Divine proportions” och Gyllene snittet: En kväll om kroppen på Medelhavsmuseet

Igår var en spännande dag och lång dag. Jag hade först två visningar på Historiska museet på textiltemat ”Täta skott mellan vikingatid och 1700-tal. Det var kul och gruppen var kunnig och det blev ett bra utbyte av kunskaper 🙂

På kvällen igår var jag sedan inbokad på en visning om antika kroppsideal, med fokus på proportioner. Kvällen började med en föredragsdiskussion i hörsalen och visningen började vid 21 – är grymt imponerad över alla de som går på museivisning så sent på kvällen! Jag var nervös för det är första gången jag använt ipaden för att visa bilder under en guidetur istället för att skriva ut och laminera in bilder, vilket jag brukar göra 🙂 Det gick som tur var bra och bilderna lös upp bra och det gick ju att zooma och visa detaljer 🙂

Här kommer nu en liten sammanställning av min visning, som gick igenom delar av mussets utställningar med föremål från Egypten, Cypern, Grekland och Rom, med tilläggsillustrationer i de bilder som visas nedan:

20140405-110859.jpg Egyptisk träpannåteckning av Thutmoses III med rutnät, från 18 dynastin ca 1450 f.Kr. I Egypten användes ett rutsystem för att få ”rätt” gemoetrisk form på människokroppen. Alla delar är noga uträknade och det är inte den naturliga kroppen som avbildas.

20140405-112430.jpg Oftast användes 18 rutor, från fotsulan till hårfästet. Har du inget hårfäste, lägg handloven på hakan och där långfingret nuddar högst upp på pannan är ditt hårfäste. Ruta 11 nedifrån är där midjan är, så alla har vädligt hög midja, som ändras under tex. Amarnaperioden då de istället använde 21 rutor för kroppen (Bild: Iversen).

20140405-113949.jpg Praktiskt var att om personen sitter ned så blev det 14 rutor, alltså 5 rutor i rad vid det horisontala låret (Bild: Iversen).

Pytagoras sa på 500-talet f.Kr., angående symmetri, att alla delarna av en form måste stå i proportionell relationon till helheten. Heraklitus, f. 535 f.kr, d. 475 f.Kr., ska ha sagt att ”människan är alla tings måttstock”. Herodotos som reste i Egypten på 400-talet f. Kr. antar att grekerna lärde sig geometri från egyptierna och han antar att de använde sig av de gudomliga proportionerna.

20140405-123923.jpg

Phidias anses vara den grekiska konstnär som först använde sig av de gudomliga proportionerna. Det har gjort att han fått ge namn åt Φ
Phi 1.61803 – det gyllene snittets magiska tal som sedan beskrevs i en formel av Euclides på 300- talet f.Kr. (Obs! inte att förväxlas med pi).

20140405-121034.jpg

20140405-121050.jpg

Phidias skulpterade mest gudar medan Polykleitos bland annat avbildade en ko, atleter och Hjälten Akilles. Inga skulpturer av dem finns kvar och Plykleitos bok ”Canon” finns inte heller kvar, men flera antika författare har beskrivit deras verk och skrivit om Canon. Plycleitos kanske satte Chrysippos ideer i verket vilket Galenius skrivit om.

20140405-124942.jpg

”Dorophyros”, Spjukastaren, är den skulptur av Polykleitos som romarna älskade och det gjordes därför många kopior av den. Under romersk tid kallades den för ”kanon framför alla andra” och kanon betyder ”mått, regel, lag”. Plinius, under första århundradet e.Kr., beskriver den som ”en pojke av manlig form som bär en lans och kallas ”Kanon” av konstnärer, som i den ser kontens element som om den var en kod” (min översättning… kan komma att uppdateras). Han står i contra poste, ”chiastic principle”, med balans mellan spända och anslappnade muskler och räta linjer i relation till en kurvig.

20140405-172701.jpg

Kodens mått finns inte kvar men många ha försökt att genom beräkningar komma fram till måtten. Tanken är att det minsta måttet, eventuellt någon del av lillfingret, står i en proportionell relation till resten av kroppen. Det som används oftast är att huvudet utgör en 1/8 del av kroppen, men det är alltså det greksika idealet, de flesta människor har tydligen en kropp som är runt 1/7,5 av kroppen. Så med andra ord kan Polyleitos ha gjort huvudet lite större för att det skulle se så bra ut som möjligt!

I Dorophyros är kroppen naturlig men baserad på teoretisk perfektion, även om det trots matematiska uträkningar finns en fri oregelbundenhet som ger liv och värme till den matematiska precisionen (se ref. artsconnected.org). Han var den första att göra skulpturen så att den skulle kunna ses från vilket håll som helst, som en riktig rundskulptur.

20140405-133944.jpg

Riacebronsen av en krigare, är ett grekiskt original som hittats i havet utanför Italien, och i den kan vi se hur en grekisk skulptur skulle se ut – även om den inte längre är guldglänsande. De flesta antika bronsstatyer har genom tiderna smälts ned för att användas till att gjuta nya saker som kanoner och annat.

Så filosofin för grekerna var att genom att använda de gudomliga proportionerna och symmetri så uppnås, harmoni, balans och skönhet.

20140405-133801.jpg
Även romerska kejsare ville ”vara” skulturen Kanon, men med sitt eget huvud.

20140405-131947.jpg

Det finns hela träningssidor ägnade åt att hjälpa människor att genom träning uppnå det grekiska idealet. Det som bör kommas ihåg är också att i grekland var sinnet lika viktigt uttryckt som ” ett sunt sinne i en sund kropp” (A sound mind in a sound body).

Romaren Vitruvius 85-20 f.Kr. skrev tio böcker om arkitektur och i tredje boken skriver han om den människokroppen som regelbok där naturlagarna är fixerade i skönhet och balans. Han menade att kroppen passar perfekt in i en cirkel och i en fyrkant och att naveln var perfekt i centrum. Han beskriver flera delar av kroppen i relation till varandra, bla. indelningen av ansiketet i tre delar där de bästa proportionerna skulle vara lika avstånd från haka till undernäsa, från under näsa till ögonbrynen och från ögonbrynen till hårfästet.

20140405-134519.jpg

Ett av försöken att återskapa Vitruvius idé blev inte helt toppen. Flera har försökt och en som arbetade med Vitruvius på 1400- talet var Giacomo Andrea som kände Leonardo da Vinci.

20140405-135341.jpg

Leonardo placerade delarna lite annolunda och då hamnar inte naveln i centrum men kroppen är proportionelig och hans teckning har blivit en av de mest kända teckningarna i världen.

En annan del i funderingar och uträkningar av ”Det gyllene snittet” är nummerserien fibonacci, där Fibonacci, (1170-1250) kommer fram till en numerisk serie som är nära kopplad till den gudomliga proportionerna och jag har nu läst en hel bok om denna ”gudomliga kod” inför visningen och jag tycker om den och den heter The secret code och är skriven av Priya Hemenway.

Fler lästips och länkar:

The Secret Code av P. Hemenway

Canon and Proportion in Egyptian Art av Erik Iversen

Geomotrey in Egyptian Art av E. C. Kielland

A handbook of Greek Art av G. M. Richter

Konsten genom tiderna av H. Honour & J. Fleming

De antika författarna

http://www.artsconnected.org/resource/5851/the-doryphoros

http://www.smithsonianmag.com/arts-culture/the-other-vitruvian-man-18833104/?c=y&story=fullstory

http://leonardodavinci.stanford.edu/submissions/clabaugh/history/othermen.html

http://www.britishmuseum.org/explore/highlights/highlight_objects/aes/w/wooden_drawing_board_with_a_fi.aspx

http://employees.oneonta.edu/farberas/arth/ARTH209/Doyphoros.html

http://relativestrengthadvantage.com/ideal-proportions/

http://www.goldennumber.net

Kram

”Massgraven vid muren” – Visby 1361 och 1905

Konstnären Gunnar Hallström bodde länge på Björkö och jag har beundrat hans konstnärsskap länge (även om jag inte tycker om vissa inslag i det).

image

Idag kom boken av Bengt Thordeman hem i brevlådan, Invasion på Gotland 1361, Dikt och verklighet, från 1944, och jag möttes av denna bild när jag öppnade boken – Hallström har åkt dit och tecknat!

Jag vet inte om jag skulle ha klarat av att se det i verkligheten. Men i hans kolteckning blir döden verkligare för mig än den blir bland de mänskliga kvarlevor som ställs ut på Historiska. Vad beror det på? Är det för att jag vet hur mycket ”tittande” och ”seende” det går åt till att rita det han ritat? Det är inte heller ett snabbt fotograferande, där kameran är som en ”sköld” mellan fotograf och verkliget.

Jag har nu även läst Michael Nordbergs bok om Magnus Eriksson, I kung Magnus tid, och sakta blir bilden av 1300-talet och händelsen lite mer gripbar för mig.

Kram