Etikettarkiv: konst

En dag med konsttankar

Idag fick vi ett föredrag om den konstnärliga friheten inom samtidskonsten av konstpedagog Alessandra Di Piso – Unfolding contemporary art. Hon har även skrivit ett pedagogiskt underlag till utställningen History Unfolds, som går på Historiska museet just nu och idag fick vi i personalen alltså en genomgång om hur vi som betraktare och tolkare av konst, och i samhället på olika sätt, ska förhålla oss till konstnärlig frihet. Det finns till och med riktlinjer inom FN för detta. 

Det är viktigt med konstnärlig frihet, att kontnärer gör det som de vill hela vägen, utan att någon sätter gränser eller censurerar. Lagarna gäller förståss konstnärer, även om de ibland kan de töja på dem eller göra olagliga saker. Ett problem idag är att konstnärer börjat självcencurera sig mer på grund av de hot och det våld som riktats bland annat mot konstnärer som gjort konstverk som triggar igång saker hos folk, som då kan bli kränkta, otrevliga eller rent av farliga. 

Di Pisa förklarade hur konsten utvecklats på olika sätt genom tiderna och att det som nu är konceptkonst – konst som kommer av en idé och inte nödvändigtvis är ett hantverk – behöver sin kontext, sitt rum och sitt sammanhang, för att förstås, och att när det är svårt att förstå samtidskonst så behövs det utbildning, att förstå att allt inte måste vara begripligt på en gång och att den kreativitet och att vara i samhällets framkant, vad gäller stömningar i samhället som filteratas och formas genom ett fritt konstnärligt skapande, är nödvändigt för en hälsosam demokrati. Konstnären bör inte censureras och Nazityskland är ett skräckexempel på när ”ful konst” förbjöds… 

Det är den västerländska, europeiska konsten som Di Pisa gjorde en tidsexpose över. En konst som varit olika och haft olika syfte genom tiderna med början i hellenistisk tid under Alexander den Stores tid, då det blir mer konst och tävlingar. Men hon tog också med grottkonsten 🙂 Det var otroligt vad hon hann med och spännande. Här ovan tex Picasso som kubistisk målare som målat verkligheten ”på ett verkligare sätt”, då han målar flera sidor samtidigt 🙂 

Det var oerhört spännande att lyssna på Di Pisa och jag fick både väckt minne från när jag läste konstvetenskap och mycket nytt av tänka på under de två timmarna. 

En annan sak är att konstnärens intension, tanke, med konstverket kan vara en sak och sedan när konstverket är utställt så kan saker hända, eller det mottas och tolkas på ett sätt, som gör att konstverket får en helt annan innebörd. En konstnär behöver därför även lära sig förstå det personliga ansvaret som den har. Att kunna stå för sitt verk. Jag tänker att det är lite knepigt också om det nu inte ska bli en självcensur, men även att det konstnärliga uttrycket, önskan att göra konstverket, är det som driver konstnären så starkt. Att konst inte är lättvindig. 

Ett roligt konstverk hon berättade om var när folk fick önska sig konst genom en ”demokratisk processes”… Det blev lika för Amerika, Ryssland och Kina!

Så roligt! Landskap med berg, träd, vatten och lite horisont! Även jag kan tycka om landskap och målar helst själv natur och landskap ?

Vi behöver saker vi inte kan förstå, som utmanar oss och får oss att tänka nytt. Problemet är om ingen hjälper oss förstå det nya eller om inte önskan att lära sig nytt finns. Att kunna tolka saker är roligt, att veta att saker kan tolkas på olika sätt utan att det är fel. Ingen vill känna sig dum för att den inte förstår. Inte jag heller, men jag försöker att inte längre ha något emot att ”inte kunna” eller ”inte förstå” från början. Men visst är det jobbigt ibland, då det tar emot, speciellt om någon får oss att känna oss dumma. Sen behöver vi inte tycka om all konst, även om vi förstår den! Efter föredraget kan jag nu förstå att det är bra att bli provocerad ibland, att få mina invanda tankemönster utmanade 😉

Påvägen hem var det snorhalt och snöslaskigtväder. Jag körde försiktigt. Långt ifrån konsten. 

Men under dagen hade jag fått ett sms om att jag hade ett paket att hämta ut, så hoppades jag att det var en speciell bok, en av flera som jag beställt de senaste dagarna – konstnären Marina Abramović självbiografi ? När jag fick upp paketet hemma och såg hennes ansikte så kände jag mig lycklig. Det var härligt, för det har varit lite tungt ett tag. 

Så nu ska jag läsa lite innan jag somnar ?

Kram

Lästips:

Alessandra Di Pisa http://www.alessandradipisa.com här.

History Unfolds http://historiska.se/history-unfolds/ här.

Marina Abramović, UR Play https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1052216438222680&id=792951597482500 här.

History unfolds på Historiska

För några dagar sedan när det var lite mera snö. Trädet framför museet har fått en vinterfilt med hjälp av en vängrupp bestående av fem kvinnor från Sverige, Syrien och Irak, däribland Elisabet Bucht – tidigare Garnapan. 

Historiska museet invigde en ny utställning igårkväll – History unfolds – ungefär att ”veckla ut Historia” 😉 Det är en utställning där föremål och historia ses genom konstnärers ögon. Det är en utställning om användandet av historia men också om hur historia skapas och förändras.  

Utställningen visar  10 konstnärers verk runt om på museet. Fem av konstverken är nya och har kommit till i samverkan med museets personal. Det har även gjorts en utställningsdel som heter ”En reflektion,” där museets personal undersöker museets eget historiebruk.

Sju av konstnärerna visade oss sina verk igår. Några av dem ser ni här.

Jag försökte fånga konstnärerna på bild tillsammans, men det var svårt.

Vi fick en guidetur runt museet och konstnärerna visade och berättade om sina verk. 

1.

Konstären Elisabeth Bucht och konstverket ”Möte med lejon”, 2016.

Bucht har under ett år virkat en onepiece i ull åt museets kopia av Pireuslejonet.

Vi fick veta att Bucht vill undersöka hur lejonet skulle vara som ett mjukt monument, med mjuka bokstäver. Hon ville täcka över vikingarnas hårda bokstäver, runorna. Vad händer när lejonet blir lite introvert? Hur förändras vår bild av lejonet umder det här året och sedan, efter året i dräkt? 

Vad tänker ni, ni som sett på lejonet tidigare? Vad ser ni nu? Jag ser inte samma sak som konstnärinnan, men jag tror att det är det som är meningen. 

2.

Konstären Esther Shalev-Gerz och konstverket ”The Gold Room – an answer to Jorge Borges’ Text The Scandinavian Destiny,” 2016.

Esters verk i Guldrummet är det enda verk jag började gråta av. Vi hann inte se så mycket igår, så ska sätta mig där själv och titta. Det är en film där hon undersöker historier och värden i ting. Dessutom är det tavlor längs väggarna och ”ting” utställda.

3.

Konstnären som gjort verket i Barockhallen var inte med, så det passerade vi. Det är en filmdokumentation på 26 min och 30 sekunder av ett experimentkonstverk från 2007 av Artur Žmijewski och verket heter Oni/Them (De). Jag har sett den på en dator med pedagoggruppen och det är inte en ”feelgoodfilm”… 

4.

I rummet Vem berättar din historia, i utställningen Forntider 2, visas konstären Susan Meiselas fotokonstverk ”Meditations”,  1982.

Följ tre linjer av bilder längs väggarna med hennes bilder från revolutionen i Nicaragua 1978-1979.

Konstverket består av flera typer av bilder med utgångspunkt i de foton hon tagit och som sedan fått egna liv. Det handlar om människorna som finns i fotografierna och fotona/bilderna som fortsätter att leva i olika bildsammanhang. Hon undersöker valen av bilder. Hur vi gör val?  

Jag väljer ju också foton här i bloggen, -vad jag vill visa. Jag försöker fota snabbt men ändå med val redan i fotoögonblicket. Vill helst inte klippa bilderna utan ha dem som de är. Men ja, jag väljer också och frågorna blir då ”Hur och varför väljer jag?” eller ”Vad ser du när du tittar på bilderna i bloggen?”…

En reflektion.

Elisabetrelikvariets många liv. Museets föremål med Nr 1.

Vi gjorde även ett stopp i museets egen utställningsdel ”En reflektion”. Jag har inte varit med och jobbat med utställningen, så jag har inte sett den. Återkommer om innehållet 🙂 Men det hade varit kul med ett kranium i agatskålen – en Elisabetkopia ?

5.

I rummet efter, Klockrummet, visas två filmer av konstverket ”The Bell” av Hiwa k, 2014/15. Konstären var inte på plats. Vi såg den här filmen för några dagar sedan och jag är om inte annat helt fascinerad av hantverket att gjuta en så stor klocka! Sen att filmens klocka är gjuten av det som visas i den andra filmen som samlats på en skrot i Irak, dvs. bitar av skrotmetaller från vapen, är ytterligare ett av lagren. Ett lager till är symbolerna som får pryda klockan. Förstörda kulturarv som får bli symboler för hela historiens förstörelse av tidigare männikors liv, religion och minnen. 

Vidare mot Gotiska hallen. 

6.

Konstnären James Webb berättade innan vi gick in och lyssnade.

Innan vi gick in i Gotiska hallen fick vi en introduktion till konstverket av konstären James Webb. Det är hans 9e version av konstverket som gjorts i samarbete med museet. 

Konstären James Webb’s konstverk ”Prayer”, 2016.

De har hittat och spelat in 200 böner från ca 40 olika religiösa grupper i Stockholm. 200 stycken som du kan lyssna på! Det blir tillsammans en avantgardistisk bön.

”Ge dem din respekt, lyssna på dem, även om du inte förstår.”

Alla som är med, med sina böner, är uppskrivna på en lista i utställning.

7.

Konstnären Meriç Algün Ringborg med verket ”The Mutual letter”.

Meriç kommer från Turkiet och är nu gift med en svensk man. Hon började leta efter de gemensamma orden för Sverige och Turkiet. Så ta ett bokhäfte och läs eller sitt ned i Landskyrkan och lyssna på dem när de säger samma ord på varsitt språk. Kanske är den gemensamma nämnaren för några av orden från 1700-talet och svenskarnas vistelse i det Osmanska riket…

Och ja, den blå färgen hade hon valt för dess symbolik på olika sätt, bland annat får den stå för den byråkratiska färgen. 

8.

Ett till filmkonstverk är av Jananne Al-Ani och heter ”Shadow Sites”, från 2010. Hon var inte på plats men i filmen flyger vi över Jordanien och i det nutida landskapet ses även spåren av romerska lämningar. Krigsflygningar blir arkeologisk metod, blir konst. 

9.

Det 9e verket är Dušica Dražić, ”10 Tons of Dust” eller 10 ton jord, 2016.

Museet har ute i Tumba 10 ton med jordprover som tagits vid olika utgrävningar genom åren. 10 ton! När vi såg verket först så fanns det inga texter. Det kändes hopplöst att det bara skulle ligga jord i olika färger i montrarna. Jag ville ju veta direkt var de tagits och i vilken miljö de funnits. Det kändes olustigt om informationen inte fanns kvar. Men den fanns ju såklart ?

Proverna som valts ut är från hela landet, alla tidsperioder och från olika kontexter, dvs. hus, verkstäder, stall, gravar mm. Museets antikvarie Inga Ullén har gått igenom alla proverna som valts ut och beskriver var de kommer ifrån. Hon hade kunnat skriva ännu mer, men det fanns det inte tid till. Det är fantastiskt roligt, tycker jag, med dessa jordprover! Att det inte är föremål från platserna som ställs ut, utan jord från platserna. Jag har ju själv tagit jordprover bland annat på Birka och vet hur mycket information det kan finnas i jorden – tex fosfater, snäckor, fröer, järnloppor från smide… Tänker även på hur människor navigerade förr genom att ta upp prover från havsbotten, så de skulle veta var de var. 

De utställda jordproverna har i flera fall inte analyserats ännu, men kanske blir det något forskningsprojekt nu. Inga Ullén har verkligen gjort ett fantastiskt jobb.  

Konstnären Dušica Dražić och filmkonstverket ”10 Tons of Dust”, 2016.

Konstnärinnan har filmat jorden så det blir små ökenlandskap. Hon har funderat över vad ”jord” symboliserar med uttryck som ”Att kyssa jorden”,”Av jord är du kommen…” samt kring nationsgränser och markägande. 

10.

Det sista verket på vår rundtur var Minna Henrikssons verk ”Unfolding Nordic Race Science”, 2016, som även det gjorts i samarbete med museipersonal, forskningsansvarige Fredrik Svanberg. 

Konstnären, i rött, Minna Henriksson och verket ”Unfolding Nordic Race Science”, 2016.

Även museet är med i denna ”mindmapping” av relationerna mellan olika institutioner, människor och finansiärer som sysslat med rasbiologi framförallt i Sverige. 
Jag frågade, under frågestunden, om hon ser någon likhet, eller tänkt på likheter, med dagens DNA-forskning och genmapping av förhistoriska, historiska och nutida människor, men hon menade att hon studerat det som skedde då, historien om rasforskningen från 1850-talet till 1945. Till konstverket är även flera föremål inlånade. 

Intressant är att tv tävlingsprogrammet ”Allt för Sverige” tog upp sveriges rasforskningshistoria  i det senaste avsnittet. 

Hoppas att ni får lite vägledning genom det här 🙂 Annars går det en gul linje i golvet som ni kan följa ?

Invigning i Barockhallen men det var även fullt i Entréhallen.

Till invigningen kom hundratals människor och vår överintendent Maria Jansén höll tal och nämnde bland annat museipedagogernas viktiga arbete som förmedlare av historia ? Curatorn, utställningsproducenten, Helen Pousette Larsson tackade därefter alla inblandade i utställningsprojektet. 

Kram

Lästips:

http://historiska.se/history-unfolds/ här

Twitter #historyunfolds

Visning om monster & helgon igårkväll

Ibland klär jag ju ut mig på jobbet. Igår till katolik eller rättare sagt till Heliga Birgitta. Måste bara skaffa en guldmantel med blått foder… Huvudduken fick jag inte att funka så bra till första visningen, men till andra gick det bättre. 

Det var en kväll om Monster med Bo Erikssons som höll föredrag om sin nya bok Monster. 

Senmedeltida altarskåp med Kristus i dödsriket. Kristus står på en grön djävul.

Anna och jag  letade ”monster” i Gotiska hallen innan och vi hittade den här gröna sötingen. 

Olof och hans hedniske bror Harald.

De här två finns lite överallt ?

Favvomonster.

Berättade sagan med min lilla favvodrake. 

Gotiska hallen är magisk på senkvällen i mörkret. 

Kram

Antikens ansikte

image

Mykenska krukor ungefär från tiden för det Trojanska kriget. Små människofigurer från bronsåldern är ute och åker båt 🙂 De är alltså över 3000 år gamla.

image

Hade en antikenvisning på Medelhavsmuseet idag och gruppen var lite ovana skolelever i åk 7-9. De hade bild som tema och visningen skulle handla om ”Antikens ansikten” 🙂 Här ser ni Alexander den Store med sitt lite sneda ansikte i kristallglimmrande marmor!

image

Commodus igen 🙂 En favorit! Den romerske kejsaren som blivit porträtterad i filmen Gladiator. Det är annars sällsynt, nu i alla fall, med antika barnprorträtt men romarna tyckte om dem och de visar personligheter lite mer än de grekiska.

Det hade varit roligt om vi kunnat fortsätta med en studiestund och att eleverna fått en liten genomgång av att rita ansikten, en tradition med mått som går tillbaka till antiken, och sedan fått gå ut i utställningarna med ritunderlägg, bra papper och pennor.

image

Boxaren, en romersk kopia av en grekisk vinnare.

De skulle kunnat få välja två väldigt olika ansikten att rita av, tex. ett klassiskt och ett antikt som ser lite annorlunda ut. Undrar hur det såg ut i verkstäderna när antikens skulpturer och krukor med bilder tillverkades, hur de visste att de ville hålla på med konst. De måste väl ha känt sig dragna till det? Eller gick yrket i arv? Firade de när de var färdiga även om det var beställningsjobb?

image

Den grekiske Apollon med sin fina hårknut!

Kram

Brudkronor

På Länsmuseet Gävleborg var det även en liten, liten utställning om brudkronor. Liten men så fin!

image

Gamla fotografier inspirerade till nya brudkronor i både gammal och modern stil.

image

image

image

Ögongodis!

image

image

Att se de här färggranna, blommiga brudkronorna ger nytt liv åt fotografierna i svart/vitt. Ovan en Järvsöbrud och det var roligt att se eftersom släkten på min pappas sida kommer ifrån Järvsö.

En konstnär som inspirerats av fotografierna är Erik Olof Wiklund.image

Han tänkte att brudgummen på fotografierna såg lite tråkig ut bredvid sin blomstrande fru och skapade konstverken ”Hatt till Brudgum” och ”Rotblöta”.

image

Han har även skapat detta miniverk 🙂 Jag som älskade att arbeta med lera i miniatyr tillsammans med barnen på Etnografiska för några år sedan, blev otroligt gald över att se den här. Det är en brudgum som sitter på en bänk med en ”Brudkrona” brevid sig…vad kan ha hänt?

Kram

På Länsmuseet Gävleborg idag

Fick en guidetur runt museet i Gävle idag efter en tur i museets magasin 🙂

o"image"

Vi började med lite Roslin.

image

Fortsatte med en ”Gammal kvinna” av August Jernberg.

image

Bruno Liljefors.

image

Krüger.

Nu fortsatte vi till en utställning om Hedvig Ulfsparre. En kvinna som samlade på sig en fantastisk textilsamling.

image

image

När jag gick på Bäckedals folkhögskola fick jag tillverka en bandgrind 🙂 Har stor respekt för hantverket bakom dem 😉

image

Min guide.

image

Förhoppningsvis hennes verktygslåda. Jag glömde titta. Vi är lika hon och jag 🙂

image

Enhörning av Märta Måås-Flätterström, en gobeläng från 1915. Helt underbar.

Du kan läsa mer om hennes textilsamling här eller ännu hellre besöka museet förståss 😉

image

Vi tittade på forntidsutställningen och det här var kul – olika tolkningar i tiden av samma fyndplats! = 5 helt olika tolkningar… Det finns även en botten på en blästerugn och järnluppar av enorma mått och kvalité från 4-500- talet.

image

Glödpannan från Hamränge 🙂 Den är 1200 år gammal. Den har kufisk skrift på persiska och det står ”Gud rättsådig och barmhertig” i kufiskt skrift på den. Den hittades 1946. Den är tillverkad i Khorasan och frågan är hur den kom hit?!

Ja, det fanns massor att se! Imorgon kommer bilder på en liten fin brudkroneutställning 🙂

Kram

Nationell psykos

Var med jobbet på Mångkulturellt centrum i Fittja igår. Utställningen handlar om Sverige – vår bild av Sverige som ett bra land men som om vi tittar ordentligt kanske inte längre är så toppen!

image

Grafittikonstnären Gouge har målat en mural, väggmålning, till utställningen och Botkyrka kommun är en av två kommuner som tillåter grafitti. 24 kommuner har nolltolerans.

image

Jag gillar grafitti och nu vill jag köpa en tavla att ha hemma! Vilket Sverige vill du leva i?

image

Många viktiga ämnen tas upp, som ekonomi, miljö, rasism, segregation och vad vi kan göra för att påverka. De har gjort ett bra jobb med utställningen!

image

Eleverna som är med på ett pedagogiskt program får skriva reflektioner till visningen och sedan pratar de om svaren! Snyggt gjort 🙂

image

Under ett pedagogiskt besök ingår även ett pass för skapande i deras verkstad, som var urhärlig!

Botkyrka är uppdelat i norra och södra Botkyrka. Majoritet med etniska svenskar i södra medan minst 187 olika språk talas i norra! Men norra är också uppdelat i mindre grupper och det är inte ens så att folk åker och hoppar av på flera olika tunnelbanestationer inom Botkyrka. Vi människor är lite så och det är okej på sätt och vis. Läser nya boken Sapiens – om människan som utrotat alla andra människoformer… Den är spännande och jag tänkte mycket på den under besöket i Fittja igår.

image

Jag har aldrig varit i Fittja. Jag kommer från Västerort, Hässelby gård, men det såg ungefär likadant ut! Det var inte svårt att hitta till Mångkulturellt centrum egentligen – gå ut ur T-banan till höger, följ gångstigen rak fram ned till en liten väg. Skylt finns. Gå till vänster vid vägen och så är det ca 150 m till husen.

Kram