Etikettarkiv: krigargrav

En liten, liten sidenbit från bj 581 – stor värld och kunskap

Igår fick jag se något jag velat se länge – sidenet från bj 581 från insidan av mösstoppen !!! Amica kom och hämtade mig och en kollega för att det varit folk på studiebesök som ville se Birkatextilier, så det gäller att passa på 🙂

Inne i mösstoppen, som suttit på mössan, huvudbonaden, på den begravda krigaren på Birka, som visat sig vara en kvinna, fanns det rester av det sidentyg i form sv samitum som mössan var gjord av och som silvertoppen alltså suttit fast på.

Silvertopp från bj 581/ Silver mount from bj 581. Foto: SHM.

Inuti denna fanns det alltså bevarat tyg, som bevarats av silvrets metallsalter som är så giftigt att de microorganismer som bryter ned tyg annars inte kunnat göra det.

Textilrester i små behållare från bj 581 i Textilmagasinet. Foto: Linda Wåhlander.

Sidentextil som hittades inuti mösstoppen från bj 581, i Textilmagasinet. Foto: Linda Wåhlander.

Förstoring av fotot ovan av sidentyget från mösstoppen i Bj 581. Foto: Linda Wåhlander

Det var svårt att fotografera med ljuset lite ovanifrån. Tyget är samitum, som är en vävteknik, och fragmentet är ca 2 cm långt.

Zoomad närbild. Foto: Linda Wåhlander.

Ur Geijer Birka III.

Till hatten hör även de ”korgformade” silvertrådshängena. Det är inte känt hur de hört ihop med huvudbonaden.

Mössprydnaderna från Bj 581. Foto: SHM.

Hjalmar Stolpes gravteckning över bj 581. Bild: ATA.

Enligt Inga Hägg är det en Typ-A mössa och det finns ytterligare en från bj 644 på Birka.

Det har även hittats en i Ukraina, i Šestovitsa nära floden Desna. Där har det påträffats gravfält med skandinaviska, vikingatida tradition, bland annat trettio kammargravar. Där finns även en fortifikation och en boplats från 900-talet.

Hur har då denna mössa sett ut? Det finns ett fynd av en mössa från Moshchevaya balka, där ett folk som heter Alaner begravts. Dräkterna i deras gravar från 800-talet hade bevarats otroligt bra och finns nu på Hermitaget i St Petersburg.

Den här mössan kan vara en ”hjälmmössa”. Men möjligen är mössan i Bj 581 en variant av denna mössa. Kanterna kan rullas upp och knäppas fast på sidan. Jag känner en som sytt denna mössa och den är jättefin!!!

Kram

Lästips:

Jag har skrivit om Bj 581 tidigare här och om mössor här.

Agnes Geijer, 1938. Birka III. Die Textilfunde.

Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2.

Moshchevaya balka #6, http://photo.qip.ru/users/zlodey30/3995452/95570791/

I denna katalog står det om Šestovitsatoppen:

Fedir Androschchuck och

Vladimir Zocenko

, 2012. Skandinaviskie drevnosti Južnoj Rusi: katalog/

Scandinavian antiquities of Southern Rus’ : a catalogue. The Ukranian national committie of Byzantine studies.

Den gyllene hjorten från birkagrav Bj 832

I fredags var jag i textilmagasinet på Historiska museet och hjälpte Amica att plocka tillbaka textilier efter visningar vi haft. Ett favoritföremål är den lilla guldhjorten ifrån grav Bj 832 från Björkö. Agnes Geijer döpte den till Stickerei 16 – St 16.

image

Den tillbakablickande hjorten, som är tillverkad i guldtråd, sitter ihop med en bit posament i spunnen silvertråd. Motivet med en tillbakablickande hjort förekommer även på de s.k. Hedebymynten. Inga Hägg menar att hjorten suttit på en liten sidenbehållare som sannolikt fungerat som relikgömma. Hjorten är inom den kristna konsten en sinnebild för den troendes längtan efter Kristi nåd. Relikfickorna i Birka (även i Bj 735) är enligt Hägg tillverkade av samma sidenmaterial och har samma typ av prydnadselement som kaftanplaggen i samma gravar.

image

I håligheterna och i ögat har det suttit, och sitter fortfarande i en av håligheterna, glimmer.

image

I den här lådan ligger lite fler bitar av posament och glimmer ifrån graven och i graven ligger även många fler posamentarbeten i spunnen silvertråd,vid huvudet, på vardera axel, mellan två ringnålar och lite till. Det finns även ett till stickeri – St18- som föreställer något litet djur.

image

På ett träföremål finns även en posamentplatta.

Graven som hjorten är en kammargrav och en ”krigargrav”  med häst. Personen hade fått med sig svärd, sköld, vapenkniv och pilspetsar och det gör att graven tolkas som en mansgrav. Även hästen i graven hade fått fint bling – ett dekorerat träns.

I kanten på kammargravsnedgrävningen satt ett spjut instucket, vilket förekommer i flera gravar. Spjutskaftet bör ha stuckit upp ur marken när graven täckts igen.

image

Till personens dräkt, eller i graven, ligger även en stor, dekorativ dräktnål samt guld- och silverfoliepärlor. Bild från SHM.

Lästips:

Agnes Geijer, Birka III.

Holger Arbman, Birka I, text och tafeln.

Inga Hägg, Härskardräkten i Birka, i Dragt og magt.

Andreas Nordberg, Vertikalt placerade vapen i vikingatida gravar, i Fornvännen 2002.