Tag Archives: museipedagogik

Livrustkammaren uppdaterad efter 40 år

Promenerade från Historiska till Livrustkammaren för en personalvisning 16.30, innan myndighetens sommarfest. Så här kommer ett fotomaraton igen 😎

Slottet matchar färgerna i min kjol 💖

Det var invigning med kungen igår och entrén var fortfarande så fint dekorerad med blommor. Vi skulle samlas utanför och gå in i omgångar. Min grupp fick Malin Grundberg, museichefen, som guide. Hon har bland annat skrivit om maktens ceremonier.

En annan som skriver mycket och bra är vår samlingschef Kent 🌺

Första stoppet var Gustav Vasas hjälm. Utställningen börjar helt enkelt i 1500-talet och skapandet av en kunglig dynasti.

De har behållit känslan av den gamla utställningen men nu då i modernare tappning med stora, kraftfulla ljusskyltar som på sätt och vis var lätta att läsa, även om de kankse lyser lite väl mycket så ögonen får hårt jobb att ställa om mellan ljus och mörker i utställningen. Fast det är en dramatisk effekt!

På väggarna projiceras stora bilder och man följa en tidslinje i rummen, som är indelade efter århundrade. Fast 1600-talet har fått två rum för det finns så många spännande och bevarade saker, berättade Malin 🙂

Den här lilla modedockan är en av de nyautställda, kvinnligt kopplade föremålen i utställningen. Så även om det fortfarande finns mest manliga föremål och dräkter så ha drottningar och prinsessor fått mer plats nu.

Det är nn liten docka som skickades runt för inspiration till senaste modet, så att alla kunde var moderiktigt klädda 💃 Tänker på de små kläderna från Moschievaja Balka! Under kjolen finns fler tyger att välja ifrån. Knäppt att tänka att 1500-talets människor tittade den lilla modedockan under kjolen 😂

Magnus Franke provade Gustav Vasas hjälm. Ja, den är liten, i rätt storlek, så akta öronen… Det finns fler interaktiva stationer i utställningen att upptäcka.

Väggarna inne är också spännande.

Kristinas och hennes kusin Karl X’s kröningsmantlar. Krsitinas har inte längre sina kronor på, som kan ha blivit nedsmälta långt efter att hon abdikerade.

Streiff 😱 Gustav II Adolf’s stridhäst…som som han red i slaget vid Lützen. Streiff, var/är en oldenburgare och han dog 1633. Undrar om han fick gå hem till Sverige igen utan ryttare eller om någon red kungens häst? Vilken stark och söt häst! Och lite creepy är det. Är ögonen av sammet…? Å andra sidan så jobbar jag ju på Medelhavsmuseet med mumier…

Det är intressant att få se kläderna och sakerna i ett mera sammanhang och att det ändå faktiskt finns så mycket bevarat, trots slottsbränder och tidens tand.

Eller så tar jag tillbaka det… Här är skarfen som Maria Eleonora av Brandenburg lindade om sin döde man, GIIA’s, hjärta! Nej, hon var förmodligen inte galen även fast hon hade paketet i en guldask. Jag vet att Malin berättade det, men jag hörde inte var hjärtat är nu. Det är inte utställt i alla fall. Den här typen av skylt var inte så lätt att läsa nere vid golvet, med liten text i mörkret. Jag är visserligen vig men jag ser lite dåligt också. Här får de nog tänka om lite framöver. På väggen finns en skärm där man kan välja att lyssna på två olika versioner om Maria Eleonora.

Samling vid tygfragment från Drottning Kristinas grav. Den öppnades i Vatikanen på 1960-talet.

Det finns flera fina miniatyrer utställda. Här ett på Gudtav II Adolf. Tänk att måla så pyttigt! Skulle vilja gå en kurs i det.

Den ena ser ut som Karl XI men jag läste inte vem det föreställer.

Nästa rum fortsätter med den Karolingiska ätten. “Dödsryttaren” är från kung Karl X’s begravingsprocession. Någon red istället för den döde kungen. Vilken syn det måste ha varit! Även om det är spegelvänd text så blev det fint att få kungens porträtt svävande i fotot. Det ser lite photoshoppat ut 👌

Kungen dog 1660 och han hann vara kung i bara 6 år. Hedvig Eleonora vara 24 år när han dog och Karl XI, den lilla dräkten med pyttevärja till, blev så kung när han var 4 år.

Efter Karl X’s död brann det gamla Drottningholm ned och hon lät bygga det slott som Kungen och Drottningen nu bor i. Riksregalierna som ligger nere i hörnet är de sista som tillverkats för en begravning. Det blev för dyrt helt enkelt att tillverka för att direkt hamna i en grav.

Undrar vad de här lipande lejonen användes till…😅

Och så kommer vi till 1700-talet.

Gustav III’s och Sofias Magdalenas bröllopsdräkter! Hans dräkt är nog bland det vackraste som skapats!

På målade tavlor från tiden så får man ju aldrig se baksidan av kläderna. Tydligen har de kommit på ett nytt sätt för att fästa släpet nu.

Det är inte helt lätt att fota med alla lysande skyltar. Men ser ni den lilla Slottsmusen? I entrén kan barn hämta en liten låda och göra ett uppdrag 🌟🐁

Jag visste inte att Gustav III var kortare än min mamma! Han var bara 165 cm! Här är maskeraddräkten han bar när Ankarström mördade honom. Hu! Det kändes som om man kom nära honom här.

Tenniskungens kläder i mitten 🙂 – kung Gustav V. Han både föddes och dog på Drottningholms slott. Brevid montrarna sitter träskivor med kompletterande bilder på ena sidan och monterns föremål på andra.

Även nuvarande kungens kläder fick vara med 🙂

Tänk att ha sina kläder utställda på ett musem i källaren på jobbet!

Efter visningen blev det lite fler selfies 🙂 Här med Susidus!

Vi fick sen lite mat och vin på Myntkabinettet. De kommer byta namn och flytta in på Historiska i september.

Det blev tal och skålande!

Magnus som lyckades ta sig ur hjälmen igen.

Efter en stund gick jag hem via Stortorget i Gamla stan och köpte chokladglass och polkagisglass på Västerlånggatan. Det kändes lite som att vara på utlandsresa i den ljumna kvällen.

Önskar alla kollegor fina sommarsemestrar!

Kram

Finklippning :)

Har suttit med Henrik Ahnborg idag på Baluba och finklippt kortfilmerna som kommit till i samband med den kommande tv-serien Arkeologens dotter och som vi ska visa på Historiska museet 🙂 Det är kortfilmer med forntida hantverk och vardagsliv ???

Det blir så fint!

Det här med klippning går över mitt huvud men det är kul att tänka och komma på lösningar tillsammans! Det är verkligen ett riktigt hantverk ??

Är så glad och tacksam att jag har fått vara med om den här produktionen – så lärorikt på många sätt och jag har fått jobba med underbara människor!

Kram

Får jobba ett tag med “Arkeologens dotter”

Jag jobbar ju på Historiska som museipedagog men nu är jag utlånad en stund till en tv-serieinspelning som heter “Arkeologens dotter”. Det är en produktion av UR och Baluba och skapad av Henrik Ahnborg, som gjorde “Geografens testamente”.

Jag har fått vara med från manusstadiet och det är spännande och kul att få se hur allt går till och att få vara med och skapa. Det är ett verkligt samskapande och både seriöst och lekfullt på samma gång 🙂 – så för tillfället är jag lite “arkeologisk scenograf”. Jag var månader på Kanal 1 Drama i 20-årsåldern och det har jag mycket nytta av.

Det har varit full rulle från morgon till kväll under inspelningsdagarna och jag har knappt hunnit titta på fotona. Men nu är det lite paus för mig, för jag är bara med när det är inspelning på forntidsplatser.

Jag kan inte dela bilder på så mycket ännu, men här kommer lite bakgrundsmaterial och annat 🙂

Nu har vi varit i fjällen några dagar, i Idre, hem och vilat och sedan i Ekehagens fortidsby i Falköping. Jag är helt slut, men på ett bra sätt! ?

I Idre samarbetade vi med både en tjej från Idre sameby och personer som bor i orterna runt Nipfjället.

Det var helt tomt så vi byggde ett läger på plats 🙂 Jag och Max satte upp ett stenålderstält i storm 🙂

Utsikten mot Nipfjället 🙂

Vilopaus bland rekvisitakartonger.

Inspelningsplatsen lite på håll 🙂 Här skulle jag vilja bo ett tag.

Max hjälpte mig fota genom bilfönstret! Så fint!

Vi såg renar i flock – de flesta renar var på ett område där de kalvar, men vi fick veta att det finns typ ensamrenar här och där också.

Letade istidsväxter och hittade några! Här en syraväxt som smakade gott.

Ängsull ?

Sol, kallt och vindigt och fantastiskt vackert!

Efter några dagar på fjället… Jag, kostumör, regissör och filmfotograf efter ihoppackning. Foto: Cilla Dunås.

Var hemma i några dagar sedan åkte vi till Ekehagen i Falköping.

Jag är djupt imponerad av Ekehagens verksamhet!

Bronsåldersgården, men här filmade vi inte. Getterna vill dock vara med på film en dag…

Vi har lånat ut rekvisita från Historiska museet. Försökte bara se till så inte text och annat syns i bild… ?

Stenåldersservis…med gröt innan diskning.

Jag lagade en av deras skäror. Det fanns en flintaskräphög! Jag hade inte behövt ta med en låda med flintaavslag…

Det är en helt fantastisk miljö och jag har ju visat typ denna vybild fast på Historiska under många år men aldrig varit där.

Undrar verkligen hur det var att leva i “Sverige” på slutet av mesolitikum för ca 6000 år sedan.

Det var otroligt filmiska miljöer – här inne i huset från bondestenåldern och det ska bli så kul att se de komma till liv i tv-serien.

Vi fick låna ett nät från min gamla skola Bäckedals folkhögskola.

Nu ska jag vila lite och försöka få rent smutsen under naglarna och få bort superglue på fingrarna… Glad att jag inte limmade ihop dom…

??

…och göra pesto på odlade växter från Ekehagen 🙂

Kram

Ekehagens fortidsby:

https://www.falkoping.se/ekehagensforntidsby.4.2daa4a6415be96c41be4ec.html

Faraoner, människor & Pikachu

Har varit två dagar i rad på Medelhavsmuseet. Igår var det skolvisningen “Medelhavet runt” och i dag var det familjevisningen “Faraoner och människor i Egypten”. En student från Stockholms universitet, som skriver en uppsats i museipedagogik, var med på båda visningar. När någon följer med för att studera själva visningspedagogiken med metoder, till skillnad från innehållet, så blir det ett tillfälle att faktiskt tänka själv på vad det är jag gör när jag visar, själva “huret” – fast efteråt förståss 😉

Tack för fotot Karin Törnros!

Det var runt 45 personer med på familjevisningen idag, varav runt 20 var barn. Barnen var jättefina på båda visningarna 🙂 Första guideturen med Pikachu också ?

Pikachu sötis!

Hade plattan med mig idag och det är bättre med ett skal som sitter fast, än det med magnet jag har på Historiska. Känner mig mycket tryggare med min egen. På skolvisningen igår hade jag mina laminerade bilder, men jag har inte alla dom i plattan. Med laminerade bilder är det lättare att spontant sätta ihop visningar, men med den lysande skärmen blir det tydligare även där det inte finns lampor, samt att det går att zooma.

Kom i alla fall på hur jag skulle läsa ut Taperts ålder på stora sarkofagen! Jag visste att hon blev 70 år, 4 månader och 14 dagar 🙂 (Tack Fredrik) men inte var exakt det stod. Här nu illustrerat i färg, som jag gjorde lite snabbt innan visningen. Det upp-och-nedvända u:et är 10. 

Underbart att se Sesostris komma till liv! Även om han hade lite problem med bakterier i öronen… 

Även underbart att lyssna på Lova när hon funderade över hur hon skulle rita det hon sett i utställningen! Det här är Osiris domstol!

Kram ?