Etikettarkiv: romersk järnålder

En monterad katt och Sveriges äldsta tamkatter från en kvinnas grav i Överbo i Varnhem

image

Ett av två av Historiska museets monterade kattskelett.

På mitt jobb händer det ofta något oväntat. Häromdagen hade någon pillat loss lite grejer på ett kattskelett, som stod lite för publikt… Jag fick hjälp av osteologen Robin att sätta tillbaka delarna igen. Det var tur att den inte blivit ännu mer skadad.

image

Titta vad poröst nosskelettet är! Robin berättade att det är ovanligt att så smidiga djur har raka lårben!

image

Två katter från Överbo, Varnhem sn, Valla härad, i Västergötland. Foto: Linda Wåhlander.

Robin passade även på att visa mig Sveriges äldsta kattskelett av huskatter. Det är två katter, en vuxen och en unge, från romersk järnålder från en rik kvinnas grav i Överbo, Varnhem sn i Västergötland. Jag berättade om dem för ett tag sedan då jag hade programmet ”En kväll om katten på Medelhavsmuseet”, så jag skyndade mig efter min kamera! Romersk järnålder räknas mellan år 0-400 e.Kr. då föremål från romarriket dyker upp i skandinavien och det tar ännu mer fart runt 200 e.Kr.

image

Katterna kom till Varnhem någon gång i slutet av första århundradet och arkeologen Kent Andersson menar att hon var en kvinna ur en ledande familj i dåtidens samhälle.Tänk vad spännande det måste ha varit att ha katter som husdjur när förmodligen ingen annan har någon katt. Kvinnan hade även fått med sig en vinthund i graven, vilket också var en nyhet. Benen är välbevarade för att vara så gamla, men de ser inte så mycket utför kanske, när de ligger i en lite plastpåse.

image

Här är några tänder.

image

Skärmbild från Mis över innehållet i kvinnans grav.

image

Skärmbild från Huvudkatalog del A, SHM.

I kvinnans grav, som grävdes 1887, påträffades även häst, svin, nördjur och get/får samt en gnagare (!). Kvinnan bar flera fina smycken i sin dräkt när hon begravdes.

image

Guldberlock. Foto: Ulf Bruxe,SHM.

image

S-lås i silver. Foto: John Ljunqvist, SHM.

image

Dräktnål i brons. Foto: Tania Muños Marzá.

image

Blå glaspärla. I graven fanns även en grön. Foto: John Ljunqvist, SHM.

image

Två dräktspännen, fibulor, i brons med silverdekor. Foto: Tania Muños Marzá, SHM.

image

Dräktspänne, fibula, i brons. Foto: Tania Muños Marzá, SHM.

Dräktsmyckena visar en rik kvinna som förmodligen burit en peplos ihophållen vid axlarna av två fibulor samt en tredje fibula mitt fram på dräkten eller sittande i en sjal. S-kroken är så fin (1,6 cm) och jag har sådana i mina halsband. Det kan ha stängt ett snöre som guldberlocken och pärlorna hängt i, men det går inte att veta. Dräktnålen vet jag inte heller hur den satt. Det vore spännande att se hur de ligger på gravplanen. Kvinnan hade även en fingerring i brons. Ringen och fibulorna är trasiga och har möjligen medvetet brutists sönder.

image

Skärmbild från Huvudkstalog, del B, SHM.

Det var inte förrän jag såg teckningarna som jag såg att berlocken och fibulorna har samma sorts granulerade (små kulor) avslutningar, som en liten druvklase! Fint 🙂

Från Egypten kom huskatten till Rom och så småningom hamnade alltså två katter i en kvinnas grav i Överbo på 100-talet och nu, ca 2000 år senare, så har vi våra älskade katter i var och varannat hem!

Kram

Lästips:

Andersson, Kent, 2013. I skuggan av Rom. Stockholm, s. 55.

Wikipedia har en bra sida om kattens historia.

Arkeologiforum Det sk alltså finnas en uppsats av en Maria Andersson med titeln ”Kattalog” 🙂

Stenröse och teg, uppsats som nämner graven här, se gravarna i Valle härad.