Har fotograferat lite nya varor idag 🙂 Det är skönt att bara göra det jag vill fast det är MIDSOMMARAFTON!
Nya smycken som är så fina kopior!
Tor, Frej, Freja och Oden har fått varsinna växtgåvor dagen till ära 🙂
Glad midsommar på er allihop!
Kram
Etikettarkiv: smycken
”Vendelkråka” från Upplandsmuseet – Uppdaterad!
2 svar
En av mina facebookvänner delade ett av Upplandsmuseets fina föremål – ett fågelspänne från Viby gård i Uppland.
Den är helt enkelt underbar! Det röda är förmodligen granater, men det ser ut att vara någon annan sten också. Jag har inte hittat den i deras samlingar ännu. Skulle vilja veta hur den ser ut på baksidan och vad det är för inläggningar.
Uppdaterar för jag hittade den efter mycket letande på Digitalt museum 🙂 (Googlade ’Upplandsmuseet Vårby gård) och har även hittat en grävrapport som nämner fyndet i en jordkällare/grav.
Utdrag ur grävrapport:
”Drygt 800 meter väster om området, inom Vibys ägor, ligger Bastubacken. Här finns en gravhög (raä 46) och en rest sten (raä 82). Ytterligare en hög och en rest sten har funnits i området (raä 33 och 38). Den resta stenen befanns vara borttagen vid 1970-talets fornminnesinventering, och gravhögen undersöktes och togs bort 1976. Vid tidpunkten för undersökningen, som genomfördes av Sverker Söderberg, var graven redan kraftigt skadad av en jordkällare placerad mitt i högen. Graven befanns under sin jordmantel ha ett kärnröse och under detta en grövre, tvåskiktad stenpackning. Under graven hittades äldre lämningar, troligen tillhörande en boplats. Fynden från gravundersökningen bestod bl a av åttio liter brända ben (inklusive björnklor), spelpjäser av ben, kamfragment, nitar, en liten tvinnad guldring som möjligen hört till en nit, ett bryne samt fragment av glaskärl. Graven daterades till övergången mellan vendel- och vikingatid (UM top ark). I Upplandsmuseets samlingar finns sedan 1944 ett fågelformat spänne och en smyckeskedja från Kalmar socken (UM20307 och 20309) (fig 2). Fyndomständigheterna är något osäkra, men enligt muntliga uppgifter ska fynden ha påträffats inne i själva jordkällaren på 1890-talet (UM top ark)”.
Tydligen är det inte granater, utan rubiner (?!). De genomskinliga stenarna ska vara bergkristall – ”Ett dräktspänne i form av fågel (s.k. Vendelkråka) av brons med steninläggningar av bergkristall och rubin” står det i Digutalt museum. Se länk nedan.
Jag köpte nyligen en liknande fågel på loppis. Den är enklare och har en broschnål på baksidan.
Jag tycker om min ”vendelkråka” – även om det kanske är en rovfågel som en örn eller en falk 🙂
Namnet har fågelndekorationen fått efter legenden om Ottar Vendelkråka. Fåglarna förekommer framförallt under vendeltiden 550-750 (793) e.Kr. men en är hittad i en grav på Birka. Birkafågeln är en av de vendeltida fynden som förekommer i de vikingatida Birkagravarna.
Kram
Lästips:
Linda Qviström, 2003. Arkeologisk utredning etapp I och II. Knarrbacken
Kalmar socken, Bista 3:1 Håbo kommun. Upplandsmuseet.
Spännet på Digitalt museum.
Vinterfoton i vikingadräkt 2
Jag har på mig en vit linnesärk med ett litet ringspänne i sprundet (pga av att jag har det lilla spännet i den rosa klänningen), en rosa natursidenklänning färgad med krapprot, en röd hängselkjol i diamantkypert med linneöglor, en bäverfäll och ett brickbandsbälte (som var lite för smalt…). Kappan är i tunt ylletyg med öglor för spännet. Jag tänker att jag ska sy en som är lite längre fram för jag gillar inte att den lutar uppåt.
Smyckena är de jag samlar på från Birkagrav bj 1084 men nålhus och örslev hör inte dit. Flera av pärlorna är tillverkade av Moa Råhlander.
Alla foton är tagna av min mamma Barbro Segerlund 🙂 Jag tänker ofta på hur det hade sett ut om vi hade kunnat fota vikingatiden… Hur hade de tänkt om de fick se foton på sig själva? Ja, jag försöker komma över att jag blir äldre 🙂
Kram
Torshammaren från Ödeshög
Jag som aldrig har använt torshammare, har nu plötsligt köpa några inför en museifilminspelning. Önskar att jag köpt de från Birka, men jag kanske kan tillverka egna någon gång.
Här är min nyinköpta kopia, som jag nu målat med guldfärg. Det blev inte så tokigt!
Originalet - den fina torshammaren från Ödeshög, Erikstorp i Östergötland. Foto från Christer Åhlin. Mis, Historiska museet.
Ödeshöghammaren i silver med förgyllning är en av de mest kopierade torshammarna, men jag har aldrig direkt tittat ordentligt på den. Nu när jag gör det ser jag bara prinsessan Leia som håller i ett par stavar… kanske för att vi just sett nya Star warsfilmen 🙂 Men vad är det egentligen för figur som står på hammarhuvudet? Någon har säker skrivit om det så jag får leta lite vid tillfälle.
Stora ögon, lite mun, hårknutar?, en halsring, en fint dekorerad klänning/hängselkjol…? Vad tycker ni? Har figuren en hjälmkam?
Föremålen i skatten med torshammaren från Ödeshög, Erikstorp innehåller en kvinnas dräktuppsättning. Foto Christer Åhlin, SHM.
Inventarienumret 5671 innehåller flera saker hittade 1876 i en av två skattgömmor! Skatten dateras till 900-talet och Jessica Bjuhr har skrivit en fin uppsats om fyndplatsen och lite om skattens sammansättning. Torshammaren kan alltså ha tillhört en förmögen kvinna eller varit en del av en brudgåva eller vänskapsband i en vikingatida härskarmiljö. Guldarmringar omnämns i en vikingatida skriftlig källa, Florence av Worchester från omkring 1040, då 16 krigarmän bar en 16 uns guldarmring på vardera arm! (Se referenser i Bjuhr 2010).
Foto Ulrik Skans, SHM.
Öga mot öga. Detalj av Ulrik Skans foto.
Så småningom ska min även få silveröglan, men till imorgon får det duga med en läderrem.
Kram
Länkar:
Fler bilder av torshammaren från Ödeshög finns i Sök i samlingarna, Historisk: http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=108249&page=2&in=1
Jessica Bjuhr, 2010. Depåfyndet från Erikstorp.
Ett litet städ…
…eller två 🙂 Eller flera genom tiderna… 🙂
På loppisen i söndags köpte jag två små städ. Har letat efter det ett tag och pöltsligt var de där. Jag har ju använt en bit av en gammal räls eller vad det nu är, men den är inte spetsig.
Den här i järn kan jag sätta fast på en träplatta och det går att tvinga fast saker i den 🙂
Blev nyfiken så sökte i Mis med bild – Historiska museets Sök i samlingarna. Vet ju att en järnklump och andra städ är funna i Mästermyr. Det fanns till och med ganska många stenföremål i Mis som är benämnda städ 🙂
Jag hittade ett städ från bronsåldern i Mis från Romarve.
Här är ett städ från förromesk järnålder från Jättened, Gudhem i Västergötland.
Ett liknande, vikingatida städ från Sproge, Mästermyr, Gotland.
Här är ett lite coolt vikingatida städ i horn från Svarta jorden (där ”staden” låg) på Björkö.
Okej 🙂 det fanns flera coola städ från Svarta jorden. Här är ett med sågmärken.
Från medeltiden finns det här från Eketorps borg.
Så ett litet ordspråk som avslut:
Är du städ var tålig, är du hammare slå till!
Fredrik Ström, Svenska Ordspråk, 233(1926 ).
Kram
Ringhänget från Birkagrav Bj 791
Igår såg jag den här ringen för första gången, efter att ha känt till den i 20 år 🙂 Jag har läst om den och den finns avbildad bl.a. I Arbmans Birka I.
I samband med att vi skriver en artikel om ringen från bj 515 så har jag fotograferat de andra liknande ringarna funna Björkö och det är spännande 🙂
Ringen är hittad i en kvinnograv och eftersom den är omgjord till ett hänge, så har hon inte använt den som ring. Men tänk om det var en ring som tillhört en man hon älskade? När han dog kanske hon inte ville att någon annan skulle kunna bära den och satte dit silvertrådpärlan som ett stopp? Många tankar kom upp när jag höll i ringen igår.
Återkommer med mer info om graven.
Kram
Fynd vid Estuna ka och en skatt Kullsta
Igår guidade jag Norrtälje och Storholmens vikingar på Historiska. Vi fördjupade oss i utställningen Vikingar och därefter tittade vi på vikingatida föremål från Norrtälje 🙂
Fyndet innehåller galet många pilspetsar och flera spjutspetsar. Det har tolkats på flera vis tex. som ett depåfynd, delar av tuna gårds rustkammare och som ett skrotupplag. Kanske kan det även vara del av en smedja. En tunagård kunde vsra stormannagård med religiös ledande funktion i ett område.
Spjutspetsarna är daterade från en möjlig vendeltida till slutet av vikingatiden.
Ornerat horn.
Det är otydligt vad det kan vara. Kom gärna med förslag även till mönstret.
I fyndet fanns bl.a. även ett bryne, delar av ett bronskärl och delar av bronshalsringar – en med torderad/snurrad ten och en ovanlig med två ihoptvinnande tenar.
En av deltagarna visste mycket om fyndet och visade en del som tolkats som del av ett betsel men som istället kan vara del av en piska. Hoppas hon skriver mer om detta 🙂
Vi tittade även på några fina föremål från ett skattfynd från Kullsta.
Underbara pärlor! Glasfluss, karneol och bergkristall.
Ett fint silverhänge.
Till fyndet hör även två abbasidiska guldmynt från 800-talet, omgjorda till hängen. De är mycket ovanliga i en vikingatid med tusentals arabiska silvermynt.
Det var en kul dag och det bästa var att Allan följde med 🙂
Kram
Liten intro till reliefspännen – uppdaterad
Det är inte alltid lätt att komma ihåg allt och att bena ut stilar och mönster från forntiden. När jag ser ett reliefspänne så tänker jag på folkvandringstiden. Men det finns i varje fall två reliefspännen från ett gravfält i Gästrikland som är daterade till vendeltid. Jag sökte nu endast på föremålsbild i ”Sök i samlingarna” på Historiska, på ordet reliefspänne.
Folkvandringstida reliefspänne från Östertälje i Södermanland. En liknande djurhuvudända som denna har nederst har även hittats i verkstadsområdet (Husgrupp på Helgö 3).
Spänne där förgyllning syns Spännet är ett av två reliefspännen från ett gravfält i Gästrikland, daterade till vendeltid i Mis, men jag vet inte vad de daterat dem efter. Det framgick inte heller, så här på direkten, om de är från samma eller olika gravar.
Spänne där inte förgyllning syns från samma gravfält.
Gravfältsinfo i FMIS Gravfältet i Gästrikland.
Gjutformar som är liknande till dessa spännen har hittats på Helgö.
Ur: Helgö – den gåtfulla ön.
Ur: Helgö – den gåtfylla ön. Det stora spännet kommer från Dingtuna i Västmanland men liknade gjutform är funnen på Helgö 🙂
Holmqvist skriver att stilen på relifspännena, dvs. att mönstren är utformade i ”skarptecknad relief”. Det har hittats gjutformar till åtminstone 150-200 spännen från Helgös verkstäder och var en huvudprodukt för Helgö. Den skarpa reliefstilen började användas, enligt Holmqvist, i början av 500-talet. De bör alltså kunna användas även i den vendeltida dräkten 🙂
Vendeltiden tänks börja 550 e.Kr. Och hålla på till vikingatidens början ca 750 e.Kr. (alt. 793 e.Kr. ;-))
Kram
Fortsättning lite senare idag…
Martin Rundqvist menar att de definotionsmässigt är folkvandringstida, inte vendeltida, men fortstätter användas på olika håll i.landet fram till senast 580/90 e.Kr. De är ett tredjespänne och ska alltså inte användas i par 🙂 Om jag har dem i en tidig vendeldräkt ser jag ut som en liten, gammal tant 🙂 Men det är okej med mig 😉
Det här är mina reliefspännen, som jag köpt av smyckehandlarna Burr och Rinda!
Behöver ett ryggknappspänne!