Etikettarkiv: stygn

Siden, siden, S4…

Det är första gången jag sytt en klänning med sidenbanddekor till mig själv. 

Jag har sytt på samma vis som barnklänningen till Vikingaliv. Det är siden vävt efter S4 från Birka, det som kallas samitum

Jag vet inte om det funnits klänningar som denna i Birka, men den är inspirerad av Osebergsgraven, Birka och Hedebyfynd samt delvis Pskovfyndet, fast det var linne har jag för mig. 

Försöker mönsterpassa, men det är inte helt lätt. 

Jag syr allt fram framsidan, men med klänningstyget vikt utåt och den övre kanten först med efterstygn och drar åt lite. 

Jag har klippt längs hela tygbredden, som inte är så bred, så det krävs några delar och en blir kort. Lägger dem omlott och syr hela övre kanten först. 

Sedan syr jag ihop delarna lite snett och då blir det som för mycket tyg i nedre kanten, som jag klipper bort. 

Sen syr jag upp nedre kanten och eftersom jag sytt och dragit lite så blir det möjligt att göra remsan lite rundad.

Insidan får en inre söm som syns. Har sytt med vaxad lintråd.

Bild: Osebergssiden målat i akvarell av Sofie Krafft.

Det att jag måste trimma sidenbitarna när jag skarvar gör att jag förstår varför endel av sidenbitana från Osebergsgraven är avsmalnade i ändarna. Vad de andra konstiga inklippta grejerna är vet jag inte. 

En bredd räckte även runt handleden, så där behövdes inte flera remsor än två till dem 🙂 Jag valde att inte ha hängselkjol härom dagen, men det hade nog varit fint att ha utanpå klänningen. 

Kram

Litet Køstrupexperiment

Det finns inte så många studerade barngravar med textilier i. Först måste graven bedömas som barn och sedan ska det finnas lite textilrester kvar som kan vara ett plagg. På Grönland finns det barngravar med kläder från Herjolfnes, no 44, no 61 och no 62,  men de är medeltida, även om plaggen anses vara ålderdoliga pga att att vikingarna som bosatte sig där kanske behöll sitt mode längre. Vi skrev lite om det i artikeln om Birkaflickans kläder.

Nu har jag i alla fall provat att sy en liten barnhängselkjol inspirerad av fyndet av en hängselkjol till en vuxen kvinna från Køstrup, som har en ”rynkad” framkant. Tyget jag använt är en restbit av ett trasigt plagg som klippts sönder. 

Sydde två parallella stygnrader utmed ovankanten i dubbelvikt tyg. Originalfyndet verkar ha haft flera rader med sydda veck, så den veckade biten låg som en större del av bröstet.

Drog ihop trådarna så det blev sträckor mitt på med fina veck framtill och baktill. 

Jag tror det var Emma i föreningen Fafner som visade mig hur jag skulle göra, men det ser inte lika snyggt ut som det hon sydde. 

Hoppsan, här blev det konstig färg. Tyget är blått. Jag sydde i varje fall fast vecken med vaxad lintråd i två rader. 

Dragtrådarna drog jag sedan ur och så kastade jag resten av kanten. Det skulle förmodligen gå att vika in också, men nu blev det enkelvikning. 

Önskar att jag hade en lite flicka att prova axelbandens längd på. 

Foto utomhus också. Det är en ylletuskaft. 

Den blev så himla fin <3 Tänker att det var kanske så med barnkläder under forntiden – kankse de tog bitar från gamla kläder som bara hade slitits på vissa ställen och så sydde de nya kläder till de mindre barnen. Jag kan bara tänka mig alla återanvända tyger och stuvbitar som funnts genom tiderna 🙂 

Kram 

Lästips:

Marc Carlson, 1996. The Herjolfsnes Artifacts. Fynden från Herjolfnes här.

Hilde Thunem, Køstrup apron dress. Här.

Bloggen Náttamál: Køstrup smokkr – NÁTTMÁL. Här.

Roar mig med att klippa och sy i dyrt sidentyg à la Geijers S4

image

Behövde piffa till en yllekjortel och bestämde mig för att nu måste jag våga klippa i sidentyget jag köpt av Max, så har sytt kantband på ärmsluten och runt halsringning nu. Det är samit, S4, som bl.a. förekommer i flera Birkagravar.

image

image

Baksidan på tyget är också fin!

image

Smygsydde fast från utsidan…

image

Samitum är ett mönstervävt sidentyg som är lite hårt att sy i – stadigt! Det förekommer i flera gravar under vikingatiden och att klippa kantremsor av mönstrat siden finns som arkeologiska fynd bland annat i Birkagravar, Pskovgraven och i Osebergsgraven. Det verkar ha varit populärt men jag måste bara säga att det gör ont ända in i märgen att klippa remsor av detta fina tyg! Kanske kan jag få till en liten fin påse också 🙂

image

Halsringning blev fin! Det blå ullgarnet är vejdefärgat, men inte av mig. Jag har inte kombinerat detta efter något fynd utan hade redan broderat dit det blå och tyckte att det såg lite torftigt ut jämfört med vad jag tänkt…

image

Fick även användning för en av mina små svitaknappar 🙂 och har ögleflätat sidenband till knappöglan.

Kram

Vikingaklänningens fåll

Har sytt färdigt fållen på klänningen till utställningen Vikingar.

image

Litet stygn stygn först.

image

Viker ned nålen i fållen och tar ett större stygn.

image

Stygnen syns på avigsidan.

image

De syns inte på rätsidan.

image

Eller ja, den syns pyttelite 🙂

Kram

Halsringning på vikingaklänningen & en värld i storm

image

Kanten i halsringningem tänkte jag vika bara en gång nu. Ibland viker jag två gånger. Det tjockare ullgarnet ska fungera som ett stöd för sömnaden.

image

Jag försöker sy fast garnet både runt om och lite igenom så att det sitter fast. Jag har sytt med tunt, starkt yllegarn. Det tjocka är färgat med krapp och det bruna är färgat med brakved från ett fridlyst träd, som togs ned i samband med grävningarna i Garnisonen på Björkö (med tillstånd). Det är platsen som arkeologerna tänker som krigarnas uppehållsplats i Birka.

image

Så här blev det och det är alltså insidan av halsringningen. På utsidan syns knappt sömmen.

image

Axelsömmen kan förstärkas med en tvärsöm också, vid behov.

image

Så här kan det se ut brevid på bordet. Reda i oredan. Jag syr en klänning som representerar en forntid med mycket krig och våld. Jag förskönar min bild av dåtiden och glömmer eller tänker inte på dåtidens verkliga verklighet. Tittar på tv emellanåt: ”The Last Kingdom”. Wessex som kristen landsdel i England som krigar mot danerna och Danelagen. Angelsaxerna hade också invaderat/flyttat in i området lite tidigare. Innan dess romarna, kelter.

Vad hade hänt om frankerna inte hade varit en expansiv makt som förstörde hediska platser, tex. helgedomem Irminsul? Hade vi velat ha kvar världen som den såg ut då med offer och trälar och allt vad ägande och säljande av människor innebär? Det är förvirrade och naturligtvis är det mest tankar från min sida och inte direkta jämförelser med idag.

Hemma är det lugnt på ytan.

image

image

Och i knät.

På tv däremot och på facebook är det verklig storm! Det är obegripligt läskigt det som hänt i Paris och Beirut, samtidigt som jag fortsätter att sy idag, igår kunde jag inte göra någonting mer än att titta, lyssna och läsa, så pågår omvärlden i mitt huvud. En värld där jag inte längre vet vad som är sant eller falskt, där inget längre låter vettigt!

Mina tankar far fram och tillbaka mellan dåtid, nutid och framtid… Jag vill att människor ska leva i en öppen och gemensam värld och just nu känns det som en overklig, utopisk önskan.

Kram

Bonsåldersbryderi… Skrydstrupströjan

Jag måste gå till biblioteket igen! Inga av böckerna jag läst gör det möjligt och förståeligt att sy bronsålderskläder! Broderierna på Skrydsrtuptröjan är fantastiska, ja, men hur är alla gjorda?

image

Skrydstrup är 13-16, där 16 är halslinningens broderi. Bilden är från Pinterest http:// www.pinterest.com/lindawahlander1/bronze-age/.

Jag har, tack vare Amica, fler beskrivningar i bild… Men beskrivningen på halslinningens broderi funkar inte 🙁

image

Den övre kanten på bilden är vad jag kommit fram till nu, men då har jag inte följt Halds beskrivning utan tittat på hennes schema och försökt själv…

Jag håller på med bronsålderkläder som familjer ska kunna pröva, så det måste hålla och jag behöver förstärka kanter och sömmar. Syr i tuskafttyg men det är inte lika grovt och stadigt som bronsåldertygerna. Skulle jag spinna och väva skulle det bli galet dyrt men jag vill ju att det ska vara så fint som möjligt.

Återkommer med fler bilder 🙂

Forts.

Det finns (minst) två till fynd av halslinningens broderier omnämnda i Lise Bender Jørgensens bok om forntida Skandinaviska textilier. Jag tycker dock att det mer verkar vara en mudd och Hald skriver också ”bård”. Ett av fynden är just en bit av ”mudden”.

image

Här är en bättre bild från Broholm 1938, Kvindedragten i Bronzealderen. Här syns tröjkanten nederst, tror jag…

Nusse, min nålbindnigsexpert, tycker det ser ut som nålbindning. Och det är ju som sytt, inte broderat…Hald skriver att det påminner om virkning.

image

Här är halslinningen jag fått till men det ska egentligen vara ett tretrådigt garn som är fastsytt i langettstygnen. Jag har även bara gjort tre extrarader utanför tröjkanten. Fortsätter jag blir det en polotröja ;-). Tyget är gult men jag måste färga över det med brunt 🙁 Det var svårt att få tag på tuskaft och det här hade jag redan färgat.

image

Runt ärmkanten syr jag fast en garnsnodd samtidigt som jag kastar kanten. Det ska bli tre rader med fastsytt garn.

image

Det blev runt om ärmkanterna. Jag kommer inte brodera allt som på Skrydstruptröjan. Det tar, fick jag just veta, eventuellt 40 timmar för alla broderierna på den tröjan…

image

image

image

Hm, ser ut som en stor, gul bronsåldersblobb…

image

Svartvitt blev bättre 🙂

Kram

Stenåldersmantlar

Har fixat med två stenåldersmantlar, en till en vuxen och en för ett barn.

image

Vuxenmanteln är rökt hjortskinn, som är så fint. Jag kan bara inte klippa kanterna rena, vilket var tanken från början.

image

Den lilla manteln är också fint i skinnet men kanterna var så trasiga att det inte var svårt att klippa runt.

image

Jag fick till och med laga den i kanten.

image

Jag har sytt med ”sentråd”, som är en sorts fusksentråd som går att dela i tre. Jag har sytt med en av de delade trådarna i en sorts v- söm. Ötzis kläder var sydda med korsstygn.

Kantningarna är inspirerade av Ötzis hosor, som hade band på samma vis längs de övre kanterna på hosbenen.

Nu återstår bara frågan lm jag ska klippa rent kanterna på vuxenmanteln också…

Kram