Etikettarkiv: tankar

Våren – en annan sorts vår än vad någon tänkt sig

Knoppar som brister.

Naturen, vet den vad som händer? Märks det att allt är annorlunda?
Cerisea blåsippor. De växer här varje år bland blåsipporna. Några enstaka annorlunda plantor. Alla är inte lika, tänker vi inte lika och har inte samma syn på saker och ting.

Blåsippor på de gamla järnåldersgravaran.

En otrolig katastrof hände på på järnåldern också. Helgö var med om det. År 536 och några år framöver. Folk dog, gårdar övergavs. Pest nere i Europa. Kanske alla inte ens begravdes. Nödår.

Även lite uppluckrad grav av vildsvinsnos.

Även tussilagona växer på samma ställe som alltid. Det här är en katastrof som naturen för tillfället inte lider av. Det är vi människor som hamnat här av olika anledningar.

Vi är med om ett experiment. En möjlig väg genom denna pandemi. Gör Sverige rätt? Annorlunda och rätt eller är vi fredsskadade och tror att inget kan hända? Vi har tillit. Har vi det? Vi måste hålla ihop. Jag måste hålla ihop.

Snart kommer vi att veta. Eller så vet vi i höst när alla i karantän i andra länder kommer ut igen.

Jag ver bara att jorden kommer fortsätta. Många kommer överleva och jag hoppas att vi för alltid ser på jorden som en. Som en enhet. Inte som länder med murar och stängda gränser, men med mer försiktighet om den här gåvan som vi har. Jorden. Naturen. Djuren. Växterna. Solen. Varandra.


Jag gick promenad med ficklampa häromkvällen.

Jag har en ny hjärtesorg som inte går över. Men jag fortsätter. Gör, och ger, min yoga, jobbar och tar en dag i taget.

💕

Idag har 239 personer dött i Sverige och minst 44.274 personer världen över. Människor jobbar ihjäl sig på sjukhus och sorgen är svår för så många.

Vad längtar jag efter?

Jag går ju en till yogautbildning, nu i Restorative yoga, och vi tittar innåt, vänder oss in mot oss själv.

En av böckerna på vår läslista handlade om hjärnan. Om höger och vänster hjärnhalva och om att få en stroke. En av slutorden i boken är att vi kan välja att ändra oss, att släppa taget om våra egna inre tankar och en fråga som kom upp i boken ”Min stroke” var, vem vill jag vara (på ett ungefär) och jag frågade mig själv, vad behöver jag, vad längtar jag efter…?

Jag längtar efter att måla med pastellkritor. Jag önskar att jag målade lite mer regelbundet, att jag tar mig tid till det och inte oroar mig över resultatet utan mera bara målar. Då använder jag höger hjärnhalva och vänster hjärnhalvas inre dialog tystnar en stund.

Köpte fyra krior idag på lunchen, färgerna är så tilltalamde och jag hoppas sätta mig framför staffliet snart igen 💖

Jag undrar om det är ett år sedan jag målade senast när jag var i Indien… Det känns som att det senaste året gått i en rasande fart. Jag behöver stanna upp och vara mer i livet, i nuet.

”Jag bugar mig inför det oändliga havet av gudomlighet…det som jag är en droppe av. ”

Min svenska översättning av Radha Rajanis och Satyadev Barmans tolkning av Om Namo Narayanaya –

”I bow to the infinate ocean of divinity…that which I am a drop of”

💖💖💖🙏

Kram

Tankar efter en morgon med FB

En morgon tillbringad med FB och jag tänker att Sverige är ett konstigt land! Hela världen är påväg utför…

Vi behöver ta hand om tiggarna (jag kan använda EU migranter – jag vet och kan för lite – är de migranter? Vill de vara kvar här eller vill de jobba och sedan åka hem igen? Vill de helst ha hjälp i sitt hemland eller är de hemma nu?). Hur som helst behöver de hjälp som i Mariefred till att börja med.

Men vi behöver även öppna samhället om det fortfarande går, och hjälpa kvinnorna (och ungdomarna) i de förorter som inte kan leva som de vill!!! Vi har haft sådant fokus på att inte verka vara SD att vi inte märker vad som händer i landet. När en Husbykvinna skriver (modigt) och blir påhoppad för det hon skriver är något tokfel! Vem ska annars höja rösten? Vi måste börja våga prata utan att vara ”polititiskt korrekta”. Prata på riktigt.

Jag är inte religiös i en bokform. Jag är naturreligiös och naturen är också påväg utför. Jag är glad för FB, men samtidigt gör det mig oerhört deppig!

Jag ser en värld där människor leker medeltid (jag själv som viking en månad i sommar) och en annan värld där människor inte får vara de de är från nedtystanden till maskingevär!

image

Kram

Och dagen slutar med knivmotd på IKEA… Livet är skört och tillfälligt!