Etikettarkiv: teckning

Mormor Aina

💕 Min mamma sorterade lite papper och hittade en teckning jag gav till min mormor när jag var liten. Jag undrar hur gammal mormor var när fotot togs? Förmodligen är hon yngre på fotot än vad jag är nu. 

Jag ritade teckningen 1980, ser det ut som, efter ett fotografi, men jag tror inte det stämmer. Kan det ha varit -86 eller 88? Jag trodde hur som helst inte jag var så duktig eftersom jag bara ritade av ett fotografi… Idag tycker jag att jag var jätteduktig som ritade så trots allt. Jag ritade av alla möjliga ansikten under flera år och jag är så glad att mamma hittade den!

Mormor föddes 1922 i Sangis i Norrbotten och hon kallades ”Ollesaina” efter gården de bodde på. 

Kram

Hur såg plaggen i båtgrav 36 i Gamla Uppsala ut?

För några år sedan försökte jag förstå dräkten i den vikingatida båtgraven, nr 36, i Gamla Uppsala (Up. G. Uppsala Prästgården 1:1 Grav 36). Kvinnan som begravts ca 800 var äldre och hon hade fått med sig en hund och en höna. Textilarkeologen Anita Malmius har analyserat textilierna och beskrivit deras läge i graven.  Det är flera olika textilier bevarade och det är en fascinerande grav! Malmius har undersökt 609 fragment varav 3 fragment var av näver och 9 var snoddar! 

Smycken och pärlor från båtgrav 36 i Gamla Uppsala. Spännbucklor av typen P41, en bronskedja och det likarmade spännet är en P60, varav två liknande hittats i Birka i gravarna bj 462 och 657 men det har hittats runt 20 i Sverige. Bild ur Nordahl, 2001, s 54.

Det likarmade spännet och en ring. Foto från Digitaltmuseum, se länk nedan.

Anledningen till att jag skriver nu är att en ny studie bedrivs på Uppsala universitet och smycken och dräkt rekonstrueras och jag ser verkligen fram emot att se hur de tänker sig dräkten! Den enda som jag sett rekonstruerad är av en fantastisk sömmerska jag träffade i Hornbore för några år sedan 🙂 och det var ett roligt textilmöte! 

Mina funderingar för några år sedan då jag försökte göra en lager på lagerteckning med klädesplaggen och de olika tygkvalitéerna inritade, men 1:an till hängselkjolen av diamantkypert, syns inte. 

På den här teckningen har jag gjort en cape av de två olika sidentygerna, men Malmius menar att det är en möjlig jacka, se nedan. Idag skulle jag gjort den större och mer lik den rektangulära sjalen/manteln på kvinnans hängsmycke. Nu, så här några år senare skulle jag ha ritat in ”linneripskjolen” som en klänning och inte som en inre hängselkjol! Linneripsen skulle även kunna vara foder till diamantkyperthängselkjolen. 

Textilierna i graven. Bild ur Malmius 2001.

De är vävda i tuskaft, 2/2 diagonalkypert, diamantkypert och 2/1 diagonalkypert. Alla trådar utom några silkefragment som är ospunna är z/z spunna.

Bild ur Nordahl/Malmius 2001.

Dräkten enligt Malmius: 

Malmius menar att kvinnan burit en veckad, tuskaftad linnesärk (5), en undre kjol av linnerips (6) och en yttre hängselkjol av ylle i 2/2 diamnatkypert (1) garnerad med ett tuskaftat ylleband (4) längs övre kanten. Till hängselkjolen fanns hällor (8a, b) till ovala spännbucklor. 

Över detta bar hon en öppen, yllejacka/tröja i diagonalkypert dekorerad på bägge sidor med ett tvåfärgat silketyg i 2/1 diagonalkypert (2a, b). Jackan hölls ihop framtill av en stängd och en öppen silverring. 

Ytterst bar kvinnan en framtill fållad öppen jacka/tröja av silke i 2/1 diagonalkypert fodrad med sidentuskaft och de båda tygerna var sammansydda (3a, b). Denna yttre jacka hölls ihop med ett likarmat spänne (mitt capeförslag). 

Vid nålfästet på samtliga spännen finns rester av pärlsnoddar (7a). Från något av spännena hängde även en knut/textilpärla(7b). Överst låg de ovala spännbucklorna, det likarmade spännet, pärlgarnityret samt fem små glaspaljetter. 

Allt detta är tolkningar och hon diskuterar fram och tillbaka om de olika plaggen – så bäst är att läsa själv 🙂 Jag önskar att hon ritat olika förslag men det kanske kommer nu med den nya studien 🙂

Pärlorna i graven. Bild ur Nordahl 2001, s. 51.

I graven hittades även 60 glaspärlor varav 31 enfärgade, 4 melonpärlor, 2 segmenterade och en av en ihoprullad glasstav. 20 stycken är av skiftande form och dekor. Tillsammans är längden 45 cm. Bland pärlorna fanns en liten silvertrådsspiral, en ring av brons och silver och två hängen av mynt från ”Arab-Ssanid, Tabaristan” och ”Abbasid, al -Mansur al-Rayy”, från 763/4 e.Kr.

I graven hittades även en liten kvinnofigur hållandes ett horn.

Kvinnogiguren i brons plus pärlor. Bild från Digitaltmuseum, se länk nedan.

Här syns var kvinnofiguren låg. Foto: Digitaltmuseum, se länk nedan.

Kvinnofiguren i båtgrav 36 med släp. Bild ur Nordahl 2001, s. 52.

Kvinnan hade fått med sig hänge av brons i form av en kvinnofigur, som håller i ett stort, böjt horn och hon har en hårknut med håret hängande på ryggen. På kvinnofiguren syns kläder och ytterst bar hon möjligen en sjal. Tänk om det är ett porträtt av kvinnan i graven <3 På baksidan av hänget finns en upphängningsögla.

En kniv med silverdekorerat fodral låg vid kvinnans midja och den hade tre skilda band av flätad silvertråd. I graven fanns även ett fragment av ett nålhus av ben samt en hank till ett träkärl.

Så en utställning öppnar på Enköpings museum den 30e september – undrar med spänning vad det blir 🙂

Ps.Graven ingår i Upplandsmuseets samlingar. 

Uppdatering: Titta vad jag hittade – min kopia av kvinnofiguren 🙂 gjord av Burr, Historiska fynd. 

Lästips:

Else Nordahl, 2001. Båtgravar i Gamla Uppsala. Spår av en vikingatida högreståndsmiljö. Uppsala, Aun 29.

Anita Malmius, 2001. Textilanalyser, I Nordahl ovan, s. 75-92.

Elias Ghattas-Lama, 2014. Husfru i båt och kammare. Kandidatuppsats, Stockholms universitet.  Finns som pdf på nätet.

http://www.arkeologigamlauppsala.se/Sv/historien-om-gamla-uppsala/batgravar/Pages/default.aspx

Arbetet med utställningen pdf. http://www.arkeologi.uu.se/digitalAssets/349/c_349388-l_3-k_delprojekt_iv_webb.pdf

Digitalt museum, Prästgården grav 36 här. https://digitaltmuseum.se/search/?q=Prästgården,grav,36&aq=owner:”S-UM”

Foto på hunden här. https://digitaltmuseum.se/011013975924/prastgarden-grav-36-arkeologi-gamla-uppsala-1973

The Baba 

När Allan och jag var i Indien senast så gick vi till regnskogen. Det är en stig där som leder till ett stort träd under vilken det sitter en Baba, men det finns ibland babas på vägen dit också. 

Baban vi träffade satt en bit på vägen vid ett lite mindre träd. Jag älskar de där träden. De blir som hus med olika rum mellan de höga delarna av trädet som är som rötter ovan jord. 

Vi stannade och pratade lite med honom, när han ropade till oss, och han var go och ville kramas så jag ritade av dem lite snabbt. Eller snarare supersnabba för det var getingar som surrade runt oss 🙂 Vi fick dock inga stick <3 

Jag antar att han var en  sadhu,  en hinduisk asket och han var väldigt oflashig och söt, även om kanske lite fööör kramig för mig just då.

Yogan är tusentals år och det finns mycket olika skrivet om yoga. Jag börjar nu på min yogastig, eller fortsätter på stigen jag började gå 2003… Jag tänker också på min egen pappa – nästan samma ord – och varför jag blivit som jag blivit. Jag vill förändras så jag kan vara mer mig själv.

Kram

”Älgmannen” från Birka

Letade efter en teckning och hittade de här teckningarna från många år sedan.

Min lärarinna i arkeologi bad mig rita av den här graven, men jag tyckte inte att det gick så bra. Nu tycker jag de är fina 🙂 även om det fattas en massa detaljer.

image

Jag fick den här gravplanen och information. Mannen kallas ”Älgmannen” eftersom det ligger ett stort älghorn vid hans huvud!

image

Bild ur Forskning & Framsteg 4/97.

Det som inte syns här är den yngre person som blev lagd på en träbår och begravdes ovanpå mannnen. Den yngre personen saknade högra foten och hans huvud låg i höjd med hans bröstkorg.

image

Här syns även den yngre mannens ben.

image

Det finns även en artikel i Fornminnen, från 1990, årg. 85.

image

Akvarell av gravplanen med skelett B.

I graven fanns det – förutom den yngre mannen – järnspikar, en torne till järnsölja, bronsbeslag till en sköld, delar av ett koger, pilspetsar, sköldbuckla, flintabitar, glaspärlor och bärnstenspärlor i ett skrin, ett spjut i två delar och en kniv.

På sköldbucklan syntes att den blivit utsatt för hårda slag. Det kanske även har funnits en pilbåge i graven, men den har så fall inget bevarats ifrån.

image

Första skissen.

image

Akvarell över den medelålders mannens grav, innan sköld och yngling.

Graven dateras till övergången mellan vendel och vikingatid med hjälp av vapnen. Graven är även överlagrad av vikingatida lämningar. Ett hus stod senare ovanpå och för att gå in i huset så gick man över graven. Båda männen har enbart ätit landlevande djur, ingen fisk!

Har den yngre mannen varit hans träl? Det är inte helt lätt det här med människooffer, mänsklig gravgåva eller frivillig trotjänare som följer med till dödsriket! Hur blev ynglingen av med fot och huvud? Skyddade han mannen i strid och fick som tack följa med i hans grav?

Kram

Lästips:

Artikel i Fornvännen
http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/2675.

Historiska nyheter. Livet i Birka.

Skisser på möjlig dräkt i Birkagrav Bj 834 – Völvegraven

Det är sällan som det blivit förslag från akademiskt håll på hur dräkter från vikingatiden såg ut, men det finns en uppsjö av tolkningar inom re-enactmentvärlden. Det är svårt att tolka materialet helt enkelt. Fleming Bau har en känd variant och Annika Larsson har sytt en omstridd dräktolkning. Det finns även små smycken föreställande kvinnor, eller kanske Freja, att titta på 🙂

Jag har nedan skissat på olika möjligheter för textilfynd och smycken från grav Bj 834. Det är tankeskisser 🙂 Kanske har någon fler något förslag (min förhoppning)? Det är bara två pärlor som hör till hennes dräkt, nr 10 vid hennes spännbucklor, och de verkar vara melonpärlor i blå fajans.

image

image

Gravinnehåll och gravplan från Arbmans bok Birka I.

image

Möjliga delar men borde haft med huvudduksalternativet också.

Att jag tänker mig en omlotthängselkjol i linne beror på att spännbucklorna har två öglor i varje spännbuckla i nederkant. Agnes Geijer föreslår två omlottkjolar, men det är inte en tolkning jag gillar. Det skulle passa bra med ett sidenband i överkant på hängselkjolen om den är veckad men bandet kan lika gärna vara en del av ett redskapsband.

Skissförslag 1

image

Skissförslag inspirerad av "Hägg".

Hägg menar att kvinnan kan ha burit en goffrerad särk med sprundspänne, som varit nära järnkedjan nog för att kapsla in den, en tunika med sidenbands- och brickbandsdekor som eventuellt var en stomme av siden (ett sidenplagg) eller ett sidenfodrat plagg. Fast då vet vi inte vad för tyg som sidentyget fodrade – kanske det grova ylletyget?

Ovanpå särk och tunika föreslår Hägg en hängselkjol av det centimeterveckade linnetyget som sitter på saxen. Från ena spännbucklan sitter samma sorts band som på saxbygeln, så saxen bör ha hängt från den.

Det här skulle funka om spännbucklorna vält uppåt, eller ned i bröstkorgen.

Skissförslag 2

image

Förslag 'Kappa'.

Om vi istället tänker att kvinnan burit en sidenbands- och brickbandsprydd (grov ylle-) kappa med sidenfoder så skulle hon ha en goffrerad särk och en veckad hängselkjol under. Då funkar det med det stora spännet och att spännbucklorna ramlat framåt.

Hon har även haft en pärla vid varje spännbuckla, antagligen i nederkant efter gravplanen. På bröstkorgen hittades mynt, varav ett hade hål ett var helt och så några bitar. Under ena spännbucklan ligger en klump, ser det ut som, och där ligger de halva mynten. Kan det vara läderbörsen?

Skissförslag 3

image

Förslag "Eja" med vikbörs 🙂

Eja gillar vikbörsidén så så här skulle det bli – goffrerad särk, veckad hängselkjol i linne och en sidenband- och brickandsdekorerad börs vid bröstkorgen 🙂

Skissförslag 4

image

Hur hon kan ha sett ut om hon låg ned. Förslag 'Manchetter'.

Jag bara leker med tanken att hon kunde ha legat mer på rygg. Det är bara det att järnkedjan ligger så märkligt runt grejerna på gravplanen, som om den ramlat ned samtidigt som spännbucklorna har vänts upp och ned, vilket tyder på en sittande ställning. Hur som helst. Jag grävde en kammargrav på Lovö som student och kvinnan i den graven verkade ha hållit i kniven som låg i graven. Därför tänkte jag att även denna kvinna kanske hållit i kniven som ligger på bröstkorgen. Hade hon då brickbandsprydda manchetter på ärmarna, så skulle den ena ha kunnat hamna ovanpå spännbucklan. Det som inte funkar med denna tanke är tex. att det inte finns goffrerad särk under spännbucklorna, vad jag vet. Och var kommer då ylletyget in i bilden?

Skissförslag 5

image

Förslag 'Tuna Alsike'. Min favorittolkning just nu.

Här är min favorittolkning med veckade hängselkjolen som omlott men stängd upptill i och med det eventuella sidenbandet och endast ett par öglor i överkant. Hängselkjolen skulle kunna vara öppen också och då mer som Fleming Bau och Annika Larsson.

Jag tänker mig någon variant på silverfiguren från Tuna Alsike’s förkläde, även om figuren har möjliga banddekorationer på en klänning/tunika. Jag har, som på figurinen, hängt ett ”förkläde” som en lapp i fram med sidenband- och brickbandsdekorationen, i ett par öglor från spännbucklorna. Förklädet skulle kunna vara av siden eller fodrat med siden och det skulle förklara den lodräta fållen om spännbucklan fallit framåt.

image

Den förgyllda silverfiguren från en grav i Tuna Alsike. Foto: Gabriel Hildebrand, SHMM.

Vikbörsen i läder hänger, i min skiss, på snöret mellan spännbucklorna och skulle kunna vara dold under hängselkjolen 🙂

Här sitter det runda spännet antingen på hängselkjol med förkläde eller på en yllesjal.

Skorna har broddar.

Det finns alltså mängder med möjligheter. Frågan är vilken som stämmer bäst. Jag ska förhoppningsvis samarbeta lite framöver med en kunnig textilare 😉

image

Okej, tolkningen "Överstyr" 🙂

Kram

Lästips:

Tuna Alsike. Hänget.

Se även – http://urd.priv.no/viking/smokkr.html – för hängselkjolar.