Etikettarkiv: vendeltid

”Vendelkråka” från Upplandsmuseet – Uppdaterad!

En av mina facebookvänner delade ett av Upplandsmuseets fina föremål – ett fågelspänne från Viby gård i Uppland.

image

Den är helt enkelt underbar! Det röda är förmodligen granater, men det ser ut att vara någon annan sten också. Jag har inte hittat den i deras samlingar ännu. Skulle vilja veta hur den ser ut på baksidan och vad det är för inläggningar.

Uppdaterar för jag hittade den efter mycket letande på Digitalt museum 🙂 (Googlade ‘Upplandsmuseet Vårby gård) och har även hittat en grävrapport som nämner fyndet i en jordkällare/grav.

Utdrag ur grävrapport:

”Drygt 800 meter väster om området, inom Vibys ägor, ligger Bastubacken. Här finns en gravhög (raä 46) och en rest sten (raä 82). Ytterligare en hög och en rest sten har funnits i området (raä 33 och 38). Den resta stenen befanns vara borttagen vid 1970-talets fornminnesinventering, och gravhögen undersöktes och togs bort 1976. Vid tidpunkten för undersökningen, som genomfördes av Sverker Söderberg, var graven redan kraftigt skadad av en jordkällare placerad mitt i högen. Graven befanns under sin jordmantel ha ett kärnröse och under detta en grövre, tvåskiktad stenpackning. Under graven hittades äldre lämningar, troligen tillhörande en boplats. Fynden från gravundersökningen bestod bl a av åttio liter brända ben (inklusive björnklor), spelpjäser av ben, kamfragment, nitar, en liten tvinnad guldring som möjligen hört till en nit, ett bryne samt fragment av glaskärl. Graven daterades till övergången mellan vendel- och vikingatid (UM top ark). I Upplandsmuseets samlingar finns sedan 1944 ett fågelformat spänne och en smyckeskedja från Kalmar socken (UM20307 och 20309) (fig 2). Fyndomständigheterna är något osäkra, men enligt muntliga uppgifter ska fynden ha påträffats inne i själva jordkällaren på 1890-talet (UM top ark)”.
image

Tydligen är det inte granater, utan rubiner (?!). De genomskinliga stenarna ska vara bergkristall – ”Ett dräktspänne i form av fågel (s.k. Vendelkråka) av brons med steninläggningar av bergkristall och rubin” står det i Digutalt museum. Se länk nedan.

image

Jag köpte nyligen en liknande fågel på loppis. Den är enklare och har en broschnål på baksidan.
image

Jag tycker om min ”vendelkråka” – även om det kanske är en rovfågel som en örn eller en falk 🙂

Namnet har fågelndekorationen fått efter legenden om Ottar Vendelkråka. Fåglarna förekommer framförallt under vendeltiden 550-750 (793) e.Kr. men en är hittad i en grav på Birka. Birkafågeln är en av de vendeltida fynden som förekommer i de vikingatida Birkagravarna.

Kram

Lästips:

Linda Qviström, 2003. Arkeologisk utredning etapp I och II. Knarrbacken
Kalmar socken, Bista 3:1 Håbo kommun. Upplandsmuseet.

Spännet på Digitalt museum.

”Älgmannen” från Birka

Letade efter en teckning och hittade de här teckningarna från många år sedan.

Min lärarinna i arkeologi bad mig rita av den här graven, men jag tyckte inte att det gick så bra. Nu tycker jag de är fina 🙂 även om det fattas en massa detaljer.

image

Jag fick den här gravplanen och information. Mannen kallas ”Älgmannen” eftersom det ligger ett stort älghorn vid hans huvud!

image

Bild ur Forskning & Framsteg 4/97.

Det som inte syns här är den yngre person som blev lagd på en träbår och begravdes ovanpå mannnen. Den yngre personen saknade högra foten och hans huvud låg i höjd med hans bröstkorg.

image

Här syns även den yngre mannens ben.

image

Det finns även en artikel i Fornminnen, från 1990, årg. 85.

image

Akvarell av gravplanen med skelett B.

I graven fanns det – förutom den yngre mannen – järnspikar, en torne till järnsölja, bronsbeslag till en sköld, delar av ett koger, pilspetsar, sköldbuckla, flintabitar, glaspärlor och bärnstenspärlor i ett skrin, ett spjut i två delar och en kniv.

På sköldbucklan syntes att den blivit utsatt för hårda slag. Det kanske även har funnits en pilbåge i graven, men den har så fall inget bevarats ifrån.

image

Första skissen.

image

Akvarell över den medelålders mannens grav, innan sköld och yngling.

Graven dateras till övergången mellan vendel och vikingatid med hjälp av vapnen. Graven är även överlagrad av vikingatida lämningar. Ett hus stod senare ovanpå och för att gå in i huset så gick man över graven. Båda männen har enbart ätit landlevande djur, ingen fisk!

Har den yngre mannen varit hans träl? Det är inte helt lätt det här med människooffer, mänsklig gravgåva eller frivillig trotjänare som följer med till dödsriket! Hur blev ynglingen av med fot och huvud? Skyddade han mannen i strid och fick som tack följa med i hans grav?

Kram

Lästips:

Artikel i Fornvännen
http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/2675.

Historiska nyheter. Livet i Birka.

Beslutsångest: Klappenrock

image

Det kan vara hur enkelt som helst att sy och klippa. Men sen vissa gånger så har jag supersvårt att bestämma mig. Ska jag välja geometri eller ” skräddat”? Hur får jag bäst ut delarna ekonomiskt i tyget? Så jag ritar och suddar, ritar och suddar…

Vad har du för idéer om järnålderns klappenrock?

Kram

Kärleksknut

Hittade ringen jag tillverkar, efter ett svenskt fynd i guld, i silver, utställd på British Museum – superglad! Den här är anglo-saxisk och verkar vara daterad till sent 400-tidigt 600-tal. Den hittades i grav 250 i Buckland, Dover.

image

Foto från British Museums onlinekatalog.

Finger-ring
Museum number: 1995,0102.180 Description

Silver wire spiral finger-ring.
Culture/period: Anglo-Saxon
Date: 5thC(late)-7thC(early)

Findspot:Excavated/Findspot: Buckland, Grav 250 Cemetery(Europe,United Kingdom,England,Kent,Dover,Buckland (Dover))

Materials: silver
Dimensions: Diameter:25 millimetres
image

Folkvandringstida guldring från Östra grevie i Skåne (Foto: SHM, Mis).

image

Folkvandringstida ring från Tune på.Gotland (Foto: SHM, Mis).

image

Folkvandringstida guldring från Svedvi kyrkby i Västmanland (Foto: SHM, Mis).

image
Och sist den här folkvandringstida guldringen från Gottskalk på Gotland (Foto: SHM, Mis).

Tuna och vi-platser kan kopplas ihop.med den forntida kulten 🙂

Kram

Svärdet från Vendelgrav 1

Det finns föremål och föremål… Och en del önskar jag verkligen att de kunde berätta sin historia. Till det här föremålet skulle jag vilja fråga – Vem tillverkade dig? Vem bar dig? Har du ett namn? Vem dödade du?

image

Wulfheodenas i England återskapar Vendeltiden och det är roligt att hjälpa till. Sköldbucklan (tidigare inlägg) är ett av föremålen som och vi har även hjälp till med bilder och även en vendelhjälm. Nu har Charlotte tagit ut detta magnifika svärd från Vendelgrav 1 ur Guldrummet för ny fotografering, så att Vince Evans kan tillverka en kopia 🙂

image

image

image

image

image

Hantverket och mönstren är så fina och det finns massor att titta på. Det är inte bara ett dödens svärd. Det är ett konstverk!

image

Jag hoppas att jag någon gång får se det återskapade svärdet 🙂

Kram

Ulltuna sköldbuckla från vendeltid

image

Har fotat denna idag 🙂 Otroligt fin!
Sköldbucklan har inv.nr. 274377. SHM 2194 och kommer från Uppland (Uppsala) Ultuna, Kungsladugård. Det är en båtgrav och den innehöll bland annat två sköldar, en hjälm, två svärd, en yxa, hästutrustning och spelpjäser med en speciell tärning. Det hittades två båtgravar där på 1800-talet och jag måste forska vidare lite innan jag förstått hur de förhåller sig till varandra innehållsmässigt. Spännande är att det var första gången som det hittades en hjälm!

image

image

Museets fotograf Gabriel ska fota den ännu bättre idag 🙂 så att pressblecken blir lättare att se 🙂

image

https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/om-slu/orter/ultunaringen.pdf

Lästips om Ultuna

Kram

”Störtbägare” – Footed beaker eller Sturzbecher

Fick frågan på träffen i Årsunda om jag visste något om ett glas som en tjej drack ur.

image

Det står lite på sidan (bild från nätet av en kopia) och den välter inte. Jag visste inget om den här typen av glas, men hon hade köpt den som ett ”vendeltida glas”.

Sen fick jag en fråga, från ett annat håll, om jag visste något om ”störtbägare” från vendeltiden… Det visste jag inte heller. Frågade på Historiska museet, men ingen visste där heller. Det finns dock ett fynd i Mis (Historiska museets katalog) från Hellvi på Gotland med en störtbägare och det finns rekonstruktioner av den. Hm…

image

I Excavations XVIII finns det en artikel av Ulla Lund Hansen – New analyses of the Helgö drinking-glass fragments, om glasen funna på Helgö och här kom svaret 🙂 De är katalogiserade i Excavations I som en ofärgad ”footed beaker”. Bilden ovan är från en tidigare publikation. De är ljusa blågröna glasbitar av en på kontinenten vanlig merovingisk glasbägare och det är möjligt att det är denna typ som hittats på Helgö. Hon skriver att dateringen är 5- eller 600 talen. I Mis står inget om vare sig ”footed beaker” eller Sturzbecher, så det är inte underligt att förvirring uppstår 🙂 Men söker du på Sturzbecher eller Sturzebecher så dyker de upp på museer på kontinenten. Det är alltså någon som översatt namnet Sturzbecher till svenska 🙂

image

Nr 4 är en ”footed beaker/sturzbecher” (även om jag inte hittat något av nsmnen i katalogen). Ur Excavations I, pl.53:4. Det finns fyra fyndnummer med glasskärvor (nos. 690, 736, 741 och 1099) och det står om dem på sidan 176 och 178. Beskrivningen är ”colourless with flange-like protuberance”. :-B

image

Fig. 123 är en ”Sturzbecher”. Ur Excavations II, s. 258 ( det står även lite på sidan 257).

Tillägg 6/10: Kent Andersson på Historiska svarade att de kallas ”Dansande bägare” på Louvren i Paris 🙂

Kram