Etikettarkiv: vikingahatt

Sigtunamannens kläder – DNA-vikingen

Det här är ett av de roligaste projekt jag gjort. Fick jobba med Oscar Nilsson och Vikingaliv, numera The Viking Museum.

Jag får många frågor om dräkten och om mansdräkter under vikingatiden, så tänkte berätta lite hur jag tänkte här. Får fylla på lite vartefter.

Det fanns ju ingenting i graven, så kläderna är bestämta utifrån Orscars önskemål om ”bondekläder/arbetskläder”, mina tankar om en enklare vikingatida mansdräkt utifrån olika fragmentariska fynd samt efter önskemål och godkännande från beställarna.

Mannen begravdes på det första/äldsta gravfältet i Sigtuna, så jag lekte med tanken att han hade varit på Birka och han har därför fått ett birkabälte.

Det här bältet är ungefär lika dant.

Skjortan i hampa är för att den skulle vara slitstark. Det är en enkel, geometrisk skjorta med fyrkantskilar under armarna.

Han fick en enklare omlottjacka för att jag tyckte att det skulle vara fint.

Fynd av omlottjacka finns det fragment från i Hedeby/Haithabu. Men de förekommer även på äldre bilder som smycken och guldgubbar. Mönstret bygger på att det ska bli så lite tygspill som möjligt.

Byxorna är utan fötter och en variant på Hedebybyxfragment och Torsbjergbyxan.

Mönstret är ur en bok av Kania. Jag ska leta fram ett bättre mönster men det finns massor av mönster på m tet och Susanna Broomé säljer mönster.

Det finns ju inte så många byxfynd och Oscar ville inte ha benlindor. Byxorna är växtfärgade med efterbad av valnöt.

Dessa byxor är också på sätt och vis lättare att sy fast på en skulptur eller en död person, med de två raka sömmarna hela vägen uppifrån och ned baktill.

Skorna är enkla vikingaskor i getskinn. Han fick mina skor ? Det finns lite olika mönster. Jag gillar att sy dessa från Jorvik med spetsen bak. (Jag minns inte var mönstret kommer ifrån…Hittade det igen på Pinterest. )

Han fick en liten socka i skorna. Jag ska leta efter skorna bland mina papper.

Han fick även ett halsband med tre pärlor för att vi tyckte det behövdes något i halsen ?

Mössan bygger på senare fyrkantsmössor och det blå broderiet var för att det finns band runt huvudet på personer i Birka, även om de är bevarade för att de är av metall, Ulrika ville att det skulle se lite ompysslat ut på mössan.

Det var inte helt lätt att komma på hur han skulle se ut.

Det var inte heller helt lätt att sy fast kläderna på dockan.

Jag tycker han blev fin och han kommer för alltid påminna mig om min vän Roger Wikell, som kunde ha varit hans släkting.

Från Rogers facebook.

Kram

Tidigare bloginlägg

Klappenrock:

Liten “klappenrock” till Allan

Byxor:

Vikingabyxor och hur de blev i tv…

Bälten: https://linda.forntida.se/?p=11185

Breda vikingabälten?

PS. Jag får återkomma med bättre länkar och lite fler mönster.

En liten, liten sidenbit från bj 581 – stor värld och kunskap

Igår fick jag se något jag velat se länge – sidenet från bj 581 från insidan av mösstoppen !!! Amica kom och hämtade mig och en kollega för att det varit folk på studiebesök som ville se Birkatextilier, så det gäller att passa på 🙂

Inne i mösstoppen, som suttit på mössan, huvudbonaden, på den begravda krigaren på Birka, som visat sig vara en kvinna, fanns det rester av det sidentyg i form sv samitum som mössan var gjord av och som silvertoppen alltså suttit fast på.

Silvertopp från bj 581/ Silver mount from bj 581. Foto: SHM.

Inuti denna fanns det alltså bevarat tyg, som bevarats av silvrets metallsalter som är så giftigt att de microorganismer som bryter ned tyg annars inte kunnat göra det.

Textilrester i små behållare från bj 581 i Textilmagasinet. Foto: Linda Wåhlander.

Sidentextil som hittades inuti mösstoppen från bj 581, i Textilmagasinet. Foto: Linda Wåhlander.

Förstoring av fotot ovan av sidentyget från mösstoppen i Bj 581. Foto: Linda Wåhlander

Det var svårt att fotografera med ljuset lite ovanifrån. Tyget är samitum, som är en vävteknik, och fragmentet är ca 2 cm långt.

Zoomad närbild. Foto: Linda Wåhlander.

Ur Geijer Birka III.

Till hatten hör även de ”korgformade” silvertrådshängena. Det är inte känt hur de hört ihop med huvudbonaden.

Mössprydnaderna från Bj 581. Foto: SHM.

Hjalmar Stolpes gravteckning över bj 581. Bild: ATA.

Enligt Inga Hägg är det en Typ-A mössa och det finns ytterligare en från bj 644 på Birka.

Det har även hittats en i Ukraina, i Šestovitsa nära floden Desna. Där har det påträffats gravfält med skandinaviska, vikingatida tradition, bland annat trettio kammargravar. Där finns även en fortifikation och en boplats från 900-talet.

Hur har då denna mössa sett ut? Det finns ett fynd av en mössa från Moshchevaya balka, där ett folk som heter Alaner begravts. Dräkterna i deras gravar från 800-talet hade bevarats otroligt bra och finns nu på Hermitaget i St Petersburg.

Den här mössan kan vara en ”hjälmmössa”. Men möjligen är mössan i Bj 581 en variant av denna mössa. Kanterna kan rullas upp och knäppas fast på sidan. Jag känner en som sytt denna mössa och den är jättefin!!!

Kram

Lästips:

Jag har skrivit om Bj 581 tidigare här och om mössor här.

Agnes Geijer, 1938. Birka III. Die Textilfunde.

Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2.

Moshchevaya balka #6, http://photo.qip.ru/users/zlodey30/3995452/95570791/

I denna katalog står det om Šestovitsatoppen:

Fedir Androschchuck och

Vladimir Zocenko

, 2012. Skandinaviskie drevnosti Južnoj Rusi: katalog/

Scandinavian antiquities of Southern Rus’ : a catalogue. The Ukranian national committie of Byzantine studies.

Fortsättning på vikingamössa B-hatt i enklare modell

Sytt färdigt vikingamössan idag, som jag började på för några dagar sedan, som fick mig att fastna i bloggskrivande istället 🙂

Fodret.

Blir som en liten ros upptill.

Har sytt fast sömsmånerna.

Inuti.

Sytt ihop den med vaxad lintråd och små efterstygn för töjbarhet.

Sydde ihop de två delarna med lintyget en bit in så fodret inte syns från utsidan. Efter det sydde jag ihop delarna för stadga runt hela kanten ca en centimeter in. 

För att dölja början på flätan så drog jag den mellan delarna en bit. Flätan är till för dekoration och för att dölja sömmen som håller ihop delarna. Det skulle även kunna vara en tvinnad garnsnodd istället för fläta. 

Sydde fast flätan ovanpå den tunna sömmen.

Färdig 🙂

Hatten är sydd av ett gammalt, återanvänt ylletyg i tuskaft i rostbrun färg, en vejdefärgad garnfläta samt ett foder i ganska tunnt oblekt linnetyg. Tråden är oblekt knyppelgarn som jag vaxat med bivax. 

Vill du ha en mer ”fancy” hatt så kan du byta ut garnflätan till posament av flätad spiralsilvertråd 🙂 Det får bli ett framtida projekt och då får mössan bli lite större så jag kan visa den färdig på mitt huvud…?

Kram

När jag nu tittat efter hattar så dök bj 840 upp i Annika Larssons avhandling Klädd krigare som en grav med posament på huvudbonaden och hon citerar Geijer. Inga Hägg har inte med den bland sina ”manliga” hattgravar, så tänkte att jag skriver kort om den. Hägg kanske räknade bort den då det är osäkert om det är en mans-eller kvinnograv. Det är en väldigt kort kista, bara dryga metern, och Ann-Sofie Gräslund tycker det är rimligt att den ska uppfattas som en av Birkas barngravar.

Bj 840 är en kistgrav i Birkas Stadsvall och personen har inte fått med sig så många (bevarade) gravgåvor.

Personen har alltså endast fått med sig ett skifferbryne, en järnkniv, någon form av krampa med trä på, en vikt och kistspik samt en förmodad huvudbonad där metalldekorationerna gjort att den bevarats. Det är alltså inga vapen i den utan tas upp av Larsson pga posamentet.

Personen ligger med föttern i öster. Stolpes gravteckning, ATA.

Gravplan för bj 840. Ur: Arbman, Birka I, s. 313.

Brickbanden i bj 840 är i dåligt skick. Foto: Ola Myrin, SHM.

Detalj av posament P12 och lite brickband från bj 840. Foto: Ola Myrin, SHM.

Geijer skriver om posamentet som en bård, P12, liknande den som finns i grav 524 samt liknande i bj 832 och 1040. P12 har hon med som posamenttyp h. Det är svårt att se på fotot, men posamentet ser ju böjt ut och lite märkligt flätat. Det är möjligt att det var i mycket bättre skick när Geijer tittade på det.

Schema för posament. Ur: Geijer Birka III, s. 100.

Jag undrar vad det här är för ögla? Tycker det ser lite ut som en tillverkad ögla av den tvinnade silvertråden.

Det vore roligt om det är en barngrav eller kanske en grav för en kortväxt person 🙂
Kram
Lästips:

Bj 840 http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=1028&zone= här.

Annika Larsson, 2007. Klädd krigare.

Agnes Geijer, 1938. Birka III, Die Textilfunde, s. 100, 168.

Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2.

Holger Arbman, 1940 & 1943. Birka I. Die Gräber. Text und Tafl.

Ann-Sofie Gräslund, 1980. Birka IV: The Burial Cistoms. A Study of the Graves on Björkö.

Ann-Sofie Gräslund, 1973. Barn i Birka, I: Tor 15, s. 161-179. Not 4.

Birkagrav bj 976 – kistgrav möjlig B-hatt

Fortsätter med nästa osäkra Typ-B hatt från grav bj 976, som Hägg har ett frågetecken bakom i sin tabell 8:7.

STOLPES skiss av Birkagrav bj 976. Bild: ATA.

Graven är en kistgrav och det verkar som om posamentb och brickband ligger i huvudhöjd, men inget skelett är bevarat. 

Stolpes anteckningar med siffror: 1. Vävt silverband, 2. Bronsspiraler, 3. Flätat silverband, 4. Kniv, 5. Vikt, 6. Jernspänne, 7. Jernnål. 

Textil i graven enligt Hägg: Till mössan hör siden S4, brickband B7 och posament P 10?Br. I graven finns även posament P24. 

Skärmbild från Mis. Bj 976.

Graven innehåller inte så mycket saker, mest bara dräkten. Den räknas som en mansgrav då den innehåller kniv och ringnål.

Det här verkar vara en pyttebit av brickbandet. Den dragna silvertråden är broscherad dubbelt. Foto: Ola Myrin, SHM.

Gammalt foto av textlierna. Både posament och brickband. Foto: SHM.

Bronsspiralerna med textilrester. Foto: Ola Myrin, SHM.

Nytaget foto i färg av lådan med posament och spiraler. Foto: Ola Myrin, SHM.

Det övre är en sk. apnäve, som en knapp, och vad jag vet är de annars endast hittade i kvinnogravar. Det undre vet jag inte vad det är, men något ska ju vara sidentyget kanske. Foto: Ola Myrin, SHM.

Brickband som ser lite helare ut, men som hamnat i posamentlådan och därför fotats, och posament P10? Foto: Ola Myrin, SHM.

Ringnålen i järn från bj 976. Teckning: Harald Faith-Ell, SHM.

Undrar just hur det sett ut på huvudet. Har bara brickbandet med spiraler varit runt huvudet eller om posamenten också hört till huvudbonaden? Posamenten ser inte särskilt nötta ut, inte ens knappen. Och de skulle ju kunnat vara någonstans under hakan. 

Vikten i graven ligger vid ringnålen och kniven ser ut att ha slipats ett antal gånger. 

Kram

Lästips: 

Bj 976 http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=1160&zone= här.

Inga Hägg,  1986. Die Tracht,  I: Birka II:2. 

Inga Hägg, 1983.  Birkas orientaliska praktplagg, I: Fornvännen 78.  

Agnes Geijer, 1938. Die Textilfunde, Birka III.  

Mitt eget foto av en låda i textilmagasinet, där bj 976 finns med.

Länk

Nu när jag fastnade bland Birkas vikingamössor häromdagen så känner jag att jag behöver fortsätta lite till 🙂 Så här kommer lite mer om grav bj 798. Graven räknas till en av Birkas kammargravar och den ligger vid Hemlanden i område 1C. Geijer har den daterad till ungefär 900. 

Stolpes teckning av bj 798. Foto: ATA.

Renritningen i Arbmans Birka I, s. 290.

Graven räknas som en mansgrav. Mannen blev begravd med (8) en bärring, (6) en kniv med järn, läder och trä, (9-10) ett ämbar, dvs. en hink, med en hank och beslag, (7) ett pilkoger med pilar, (3) en ringnål och (1-2) två sköldar samt en (5) börs av läder och med brons och järn. Till dräkten hör (4) posament i silver med ylle samt ett?brickband (fid. 616540), som enligt Geijer är obetydligt.

I graven finns det enligt Häggs tabell 8:7: Ylle i manteln, ylle med P10 i en kaftan eller livrock. Ylle och P1-2 i Typ B-hatten. Bland övriga textil finns sB, dvs. brickband med silverbroschering 

Posamenten ligger runt kraniet, vilket gör att Inga Hägg tolkat huvudbonaden som en Typ B, dvs. rundkullig mössa – dvs. då möjligen en kilmössa. Vid posamentet finns även yllerester, enligt Hägg medan Geijer skrev att underlaget var obestömbart, men yllet skulle kunna vara själva mössan. 

Eftersom kraniet är bevarat så syns det att det ligger i en konstig vinkel – det går alltså inte alltid att utifrån gravteckningen, om det inte finns ett kranie, att räkna ut hur dekorationerna suttit på huvudbonaden. I graven finns posamenten P1, P2 och P10 enligt Geijer, tabell, s. 178.  

Posamenten från bj 798. Foto: Ola Myrin, SHM.

Posament från bj 798. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 798. Ur Geijer, Birka III, taf. 26:1-3.

På ringnålen i brons, som ligger i (förmodad) axelhöjd, finns det ylletextilrester på nålen.  Ett konglomerat med brons av läder, textil, organiskt material och trä har bevarats vid och kring ringnålen. 

Ringnålen i brons från bj 798. Tygbiten på nålen syns på bilden. Ur Arbman, Birka I, taf. 43:3.

Bärringen av järn och med vitmetall, har en liten fästemärla och slulle kunnat sitta på ett skrin eller vara en bärring för att hänga upp något.

På Stolpes teckning står det ”Flinta” vid börsen. Börsen är ett fragment av en lyrformad börs med en rak ränna/beslag av järn nedtill, som det är otydligt vad det varit. 

Kniven är sönderfallen men har kvar rester av knivslidan med läder, järn och trä.  

Till pilkogret hör tångepilspetsar med skaftrester. Materialen är järn och trä. Kanske låg det även en pilbåge i graven som förmultnat? 🙂

Mannen var alltså möjligen en bågskytt och hade en kniv och två sköldar, för att ha en extra i strid om den ena gick sönder. Frågan är varför det inte följde med andra vapen som svärd och vapenkniv när han hade två sköldar. Det finns ganska många gravar med sköldar men utan vapen och jag skrev lite om det i min magisteruppsats om Stadsvallens förlängning. Nu har en jag känner börjat forska om sköldar, så det ska bli spännanade att följa! 

Han har begravts i åtmonstone ett klädesplagg med en fin ringnål vid axeln, kanske en mantel. Han bar enligt Hägg en kaftan med posament och någonstans på dräkten fanns det brickband med silverbroschering. Som huvudbonad hade han en möjlig yllemössa med fatastiska flätade posament i silver. Han hade en börs med flinta – vilket är bra att ha att göra upp eld med, och då kan järngrejen vara till för att slå eld kanske?. Behövde han vatten eller köpa mat, eller mäta upp säd i efterlivet, så fick han även med sig en trähink med en järnhank. Han hade även en bärring att att hänga upp något i eller för att stänga något.
Kram

Lästips:

Agnes Geijer,  1938. Birka III, Die Textilfunde. 

Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2. 

Inga Hägg, 1983. Birkas orientaliska praktplagg,  I: Fornvännen 78. 

Holger Arbman,  1940 & 1943. Birka I.  Die Gräber. Text und Tafl. 

Bj 798 http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=993&zone= här

Funderingar om de vikingatida mössorna från Birka 

För många år sedan publicerade Historiska museet mönster på vikingatida kläder och de finns nu på historiska världars sida. De har länge varit de enda som funnits, men med åren så hade det kommit många fler mönster från olika håll 🙂 Detta betyder inte att allt nu är tydligt, ens för mig, och jag får fortfarande många frågor om dräkter och mönster. 

Nu har jag fått ett nytt, roligt sömnadsuppdrag till det nya museet  Vikingaliv på Djurgården, eller det är ett tag sedan jag fick det, men jag ska börja sy nu. Det är ju en grej att sy kläder till vikingaevent och ha på sig själv, men det blir en helt annan grej att sy något som blir en ”sanning”på ett museum och det känns lite läskigt ibland. Panelmössan är ett sådant plagg! Den är lite som ett sorts påhitt, eftersom den inte hittats från vikingatiden i skandinavien och nu när jag syr en till så fastnade jag i Häggs tolkningar. Den har dock hittats om än i en lite annan form i Danmark från järnålder. Efter Lillemors förslag så kan vi kalla den för kilmössa istället 🙂

Jag vet inte vem som gjort mönstret, men det är Henrik Summanen som tagit hand om Historiska världar sedan 2007, efter att Historiska museet släppt sidan. 

Men först till Birka och de huvudbonader som Agnes Geijer och Inga hägg har skrivit om. Hägg går igenom tre typer av huvudbonader för män i Birka och de förekommer i ett tjugotal gravar som räknas som mansgravar. Nu vet vi iof att grav bj 581 är en kvinnas grav, men hur som helst så är det kanske hennes roll som krigare som vi ser ?. 

Stolpes teckning av grav bj 581 med typ A- mössa med silverdekorationer. Bild från Birkaportalen och Stolpes gravplaner.

Textilförkortningar: W=ylle, S= siden, P= posament, B=band, Br=brettchenbänder?, St=stickeri,  sB=silverband, gB=guldband:

Typ A, som enligt Hägg, är en uppåt, spetsig mössa, med i vissa fall ändbeslag och hängprydnader, förekommer i sju gravar. Hon kallar den, i Birkas orientaliska praktplagg,  för ”strutformig” och att den finns redan i de äldre gravarna. Dess ovansida har prytts av bårder franställda av dragen guldtråd. Inga funderar över den som en tiara eller pileus. En pileus är en grekisk filthatt utan bräm som togs upp av romarna. Vad hon menar med ”tiara” känns lite oklart. 

De två fynden av trattformiga silverbeslag visar på någon toppig form av mössa och inuti dem finns rester av sidentyg. Inga funderar på om hattarna är helt eller delvis av sidentyg. Skulle vilja veta mer om lädret! 

  • Bj 496 med S44, sB1= silverbrickband som går över huvudet (crest line), St29 och sP. Förgyllt läder. (Birka III, taf. 35:8).
  • Bj 524 med gP7 och St25? monterat på förgyllt läder? 
  • Bj 542 med bård av gP5.
  • Bj 581 med S4, St22-23 + trattformigt silverbeslag (och St12).
  • Bj 644 med S4, bård av gP4 + trattformigt silverbeslag. 
  • Bj 710 med S4, bård av sP6 och sB.
  • Bj 736 med bård av gP8 och sB.

Geijer, Birka III, taf. 33:5, bj 644, Silverbeslag på sidenmössa.

Trattformade silverbeslaget från grav Bj 644. Foto: Mis, SHM, Christer Åhlin.

Geijer, Birka III, taf. 34:1-2, bj 581, St 22-23.

    Geijer, Birka III,  taf.27:1-5 för bårderna på typ A.

      Geijer, Birka III, taf. 31:12, bj 524, St25.

      Geijer, Birka III, taf. 35:8, bj 496, St29.

      Det finns flera tolkningar av denna hatt, eller mössa, och en idé är att de med den trattformade silverdekorationen är bland annat en magyarisk hatt för en beriden bågskyttekrigare för tex bj 581. Thor Ewing skriver att den toppiga hatten verkar vanligast i bildmaterialet och tex på Frejskulpturen från Rällinge.
      Här följer några bilder med möjliga former 🙂 

      Frej från Rällinge. Foto: Historiska museet.

      Foto från http://www.slavorum.org/wolin-festival-in-poland-slavic-and-viking-reenactment/

      Foto från Pinteresr, Anne Moss, men jag kunde inte hitta sidan.

      Ingen av dessa tolkningar har dock siden eller guldposament som i bj 644. 

      Pileus på rödfigurig grekisk kruka från Louvren. Wikipedia.

      Ett fynd som är trevligt är den toppiga hatten från Moshevaya balka.  

      Ett samtida vikingatida fynd från ryssland av en toppig hatt är den från Moshchevaya balka. Den är sydd i sidentyg och ska ha läder i toppen, enligt circasvoices.blogspot.se/2014/05/the-moshchevaya-balka-necropolis-key-to.html?m=1. Tack Otto! Foto: photo.qip.ru/users/zlodey30/3995452/95570791/#mainImageLink

      Rekonstruktion av fyndet med toppig hatt från Moshchevaya balka. Bild: http://circasvoices.blogspot.se/2014/05/the-moshchevaya-balka-necropolis-key-to.html?m=1

      Min vän Max har tolkat hatten i bj 944 som en A-hatt, medan Hägg har den bland B-hattarna. 

      Max tolkade den som en typ A eftersom det inte finns någon synbar rundning på den del där posamentet sitter. Med andra ord skulle posamentet suttit rakt, vilket han inte kunde förstå hur det skulle kunna göra. Dessutom är det en söm under posamentet och tyg på båda sidor om det, vilket pekar på att posamentet inte sätt längs brämen. I Stolpes anteckningar står det att posamentet hittades rakt ovanför pannan.- Tack Max! Se mer nedan.

      Nästa hatt är alltså:

      Typ B, som enligt Hägg förmodligen är utan toppig spets utan snarare rundkullig, rundad över hjässan, finns möjligen i sex gravar. Den är dekorerad med dragen och spunnen silvertråd. Den här menar Högg finns bara i de yngre gravarna  (antar att hon menar de från 900-talet). Dessa hör, enligt Hägg, ihop med kaftanjackor med dragen och spunnen ädelmetalltråd och även de brickbandsprydda tunikor hör även de bara till de yngre gravarna). 

      Inga huvudbonader av typ C har gulddekorationer, bara silver! 

      • Bj 798? med W, P1-2.
      • Bj 832 med P10 och ev. P12.
      • Bj 886 med P3.
      • Bj 944 med S3, S5 och P11.
      • Bj 957 med P10.
      • Bj 976? med S4, B7, P10? och Br.

      Silverflätor på huvudbonaderna aom låg runt om kranierna i bj 798, P2 och P2, nr 1-2; bj 886, P3, nr 3. Geijer, Birka III, taf. 26:1-3.

        Dessa flätor i bj 798 och bj 886 ligger runt huvudet, inte över huvudet som för typ A. I grab bj 798 är silverflätan fäst på ylletyg, av vilket mössan bestod. 

        Flätorna runt huvudet på mannen i bj 798. Ur: Geijer, Birka III, s. 143.

        Även i gravarna bj 944 med P 11  och bj 957 med P10  (och P10 i bj 976?) kan de ha legat runt huvudet, men det går inte att veta bestämt för skallarna är helt förmultnade. 

        Bården P11 i bj 944 var fastsydd på ett underlag av förgyllt siden hela vägen från Kina (S3 – tuskaft med flotterande trådar) och låg tillsammans med S5 och frågan är om båda sidentygerna kommer från samma huvudbonad. 

        Det kinesiska tangdynsatisidentyget från bj 944, S3. Foto: Ola Myrin, SHM.

        Det kinesiska tandsidentyget, S3, från bj 944.  Foto: SHM.

        Susanna Broomé har lagt märke till att trådriktningen stämmer överens med en kil till en kilmössa, med en 45 gradig vinkel. Det skulle betyda att den kan vara rundkullig med hjälp av kilar så som Hägg tänkt. Tack! 

        Här börjar vinkeln på 45 grader. Jag hade aldrig tänk på att titta efter det här själv. Det är därför som sömmen är lite krokig, för att det är en böjd linje som plattats till, menar Broomé. Tack! Den toppiga Moshevaya balkamössan har iof också en kilform och småkliar, se ovan. 

        Posamentet P11 från bj 944. Foto: Ola Myrin, SHM. 

        Posament från bj 832, P10. Foto: Ola Myrin, SHM.

        Posament från bj 832, P10. Foto: Ola Myrin, SHM.

        Min dräkt till en filminspelning. Tyvärr är pälsbrämen kanin, även om jag tycker att det är fint.


        Rundkullig hatt från Lärbro, Tängelgårdastenen från Gotland. Ur: Ewing, s 119.

        Här kommer Fredriks fina mössa med fyra kilar. Tack!


        Typ C. En tredje typ av huvudbonad kallar hon för pannband, eller diadem, och de förekommer (möjligen) i tre mansgravar. Det avviknade med dessa brickband är att guldtråden inte är dragen, dvs rund, utan är platt – sk. lantråd! Dessa är bj 561 med gB23, bj 628 med gB och bj 716? gB. Lantråd är alltså sällsynt i birkagravarna. Dessa förekommer inte med den orientaliska typen av livrockar och tunikor! 

        • Bj 561 med gB23 (lahn)
        • Bj 628 med gB (lahn)
        • Bj 716 med gB (lahn)


        Gravar med okänd huvudbeklädnad:

        • Bj 495 med S4 och sB.
        • Bj 643 med sB?.
        • Bj 731  med sgB22.
        • Bj 750…det ligger band vid huvudändarna på de två personerna.
        • Bj 1151 med sB.

        Dessa gravar tar hon inte upp i texten med de finns med i tabell 8:7 i Birka II :2. 

        Uppdatering 2017:

        Vi kan även lägga till denna grav, bj 840 som är en kistgrav i Stadsvallen. Det är dock inte tydligt om det är en mans eller kvinnograv. Geijer skriver att det låg posament och brickband ungefär där huvudet borde ha legat. 

        • Bj840 med P och sB

          Sammanfattning

          I sju fall förekommer det sidentyg på huvudbonaden,  och då så gott som alltid av samitum, med undantgaet av det kinesiska damastliknande tyget från bj 944. I en grav finns det ylletyg. Det är både silver-och gulddekorationer på typ A och C, medan det på typ B bara är silverdekorationer.

          De ”orientaliska” huvudbonaderna består alltså ofta av siden i bårder med brickvävda band, posamentarbeten och stickerier. Den dragna tråden har sina närmaste paralleller i Kievområdet (men hennes artiklar har några år på nacken nu). 

          Dessutom,  skriver Hägg, förekommer det bräm av mård-, bäver-, och ekorrpäls. Men hon skriver inte vilka gravar det hittats i. Däremot finns det en tabell 8:1 i Birka II:2 där det inte syns päls i mansgravarna. Geijer har med gravar med päls: ekorre bj 507, mård i bj 557 och bäver i gravarna bj 539, 619, 956 och 968. 

          Nästa steg blir att gå igenom gravarna och kolla vad de har för innehåll. Vilka som har svärd, som tex bj 581 och bj 886, vilka båda även innehåller spelpjäser 🙂

          Det vore även kul att gå igenom kvinnogravarna med huvudbonad. 

          Panelmössan – Kilmössa

          Mössan med sex paneler/kilar finns i flera fall återskapad som ”Birkahatt”, även av mig. Exakt hur Hägg riktigt tänker sig dessa hattar framgår inte och jag önskar att hon försökt sig på mönster och rekonstruktioner. 

          Sätter bräm på hatt med sex paneler.

            Mössan finns i alla fall i en form från Danmark redan på 3-400-talet före vår tid, då i fårskinn på Tollundamannen. 

            Mönster från http://www.personal.utulsa.edu/~marc-carlson/cloth/tollund.html

            Även av panelmössan/kilmössan finns ett samtida vikingatida fynd från Moshchevaya balka. Det har fyra paneler och ska ha hittats i en flickgrav och vara fodrat med päls. Måste hitta boken om denna fyndplats! 

            Hittade en sida som skriver att bilden kommer från denna bok: A.A. Ierusalimskaja, Die Gräber der Moshchevaja Balka: Frühmittelalterliche Funde an der Nordkaukasischen Seidenstrasse. Editio Maris, Munich 1996. OBS! Jag har inte sett boken.

            Påbörjad mössa till Vikingaliv.

            Får lov att fortsärt med det här en annan dag. Jag tar gärna emot tips på litteratur, så kan jag lägga till de närmsta dagarna. 

            Kram

            Lästips:

            Historiska världars dräktmönster,  http://www.alternaliv.se/histvarld/draekter/draektmoenster.html här.

            Vikingalivs hemsida här

            Agnes Geijer, 1938. Birka III. Die Textilfunde. 

            Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2. 

            Inga Hägg, 1983. Birkas orientaliska praktplagg,  I: Fornvännen78. 

            Birkaportalen. www.historiska.se/birka och Stolpes gravteckningar.

            Pileus, Wikipedia här.

            A magyar jurta. Blog om hatten med fyra paneker från Moshevaya balka här.

            Tollundamannen. http://www.tollundman.dk/udseende.asp. här.

            Mönster till Tollundamannens hatt http://www.personal.utulsa.edu/~marc-carlson/cloth/tollund.html.

            Den toppiga hatten från Moshchevaya balka här.

            Vikingahatt i Wolin, www.slavorum.org/wolin-festival-in-poland-slavic-and-viking-reenactment/ här.

            Bj 644, hattdekoration SHM här.

            Bj 944, SHM här.

            Bj 886, SHM här

            Bj 832, P10.SHM här.

            Thor Ewing, 2007.Viking clothing, s. 117f.

            Frö från Rällinge http://historiska.se/upptack-historien/object/109037-statyett-statyett-av-fro-av-brons/ här.

            * A.A. Ierusalimskaja, Die Gräber der Moshchevaja Balka: Frühmittelalterliche Funde an der Nordkaukasischen Seidenstrasse. Editio Maris, Munich 1996. OBS! Jag har inte sett boken.

            * A. A. Ierusalimskaya, “Moshchevaya Balka: An Unusual Archæological Site on the North Caucasian Silk Road” [in Russian], St. Petersburg: The State Hermitage Museum, 2012. Obs! Jag har inte sett boken. 

            Blog om Moshchevaya balka http://circasvoices.blogspot.se/2014/05/the-moshchevaya-balka-necropolis-key-to.html?m=1 här.

            Har sällskap när jag syr kaninpälsbräm på vikingahatt

            image

            Vi ska filma lite på jobber i början på nästa år och jag behöver fixa en hatt. Hade börjat på en men den var inte klar. Nu får den blått linnefoder och en lite brun kaninpälsbräm

            image

            Tänkte vändsy den från insidan och sedan sy fast den ojämna kanten på utsidan. Först hade jag tänkt vändsy den från utsidan. Hoppas det blir bra.

            image

            image

            Jag tar ett stygn i pälsen…

            image

            …och sedan ett i ylletyget.

            image

            Efter lite ansning av överkanten blev pälsen okej. Lite vitt här och där 🙂

            Kram