Tag Archives: vikingatida smycken

Grisskogen-  Ålder: 1350-700 år eller 650 e.Kr.- 1400 e.Kr.?

Förra fredagen när jag var på Länsmuseet Gästrikland och tittade på deras forntidsutställning så blev jag förbryllad när jag läste deras dateringssätt Ålder : 1350 – 700 år. Jag blev även nyfiken på kvinnan som begravts på gravfältet i en kista. 

Grisskogen, Ovansjö, Gästrikland.

 
Vanligen skrivs dateringar arkeologiskt med en referns till “År 0” och den  Gregorianska kalendern. Det kan vara 750 e.Kr. som vikingatiden börjar, där e.Kr. är “efter Kristus”, det fiktiva året då Jesus ska ha fötts. Även om det inte var just då och det egentligen inte ens finns något “År 0”, bara 1 f.Kr och 1 e.Kr. (om det nu finns två år 1…?) så är det ett välanvänt sätt att skriva dateringar för att få ett hum om tidsuppfattning.

Det var munken Dionysius Exiguus som på 500-talet räknade ut när den kristna eran skulle börja och som genom att börja med år 1 i stället för år 0 ställde till med förvirringen i frågan huruvida millennieskiftet för ett par år sedan ägde rum år 2000 eller år 2001. Den dionysiska ordningen ersatte den romerska, som utgick från staden Roms grundläggning – ab urbe condita – år 753 f. Kr. (Artikel i DN se län nedan).

För att komma bort från den kristna kopplingen började det under 1900-talets andra hälft även användas “e.v.t.”, enligt vår tid, och “f.v.t”, före vår tid, som är samma som den gregorianska tideräkningen men som inte nämner Kristus. V:et skulle kunna stå för “västerländsk” tid istället.

Eller så inför vi en för jordens folk gemensam tideräkning med början för “200.000” år sedan 🙂 Samtidigt kan vi byta till gemnsam dygnstid för jorden. Vi behöver även jordtid i relation till rymdresor. 

Om en utställning står i 50 eller 200 år, vilket i.o.f. antagligen inte är rimligt, så kommer dateringen med ‘hur gammalt något är’ i utställningnen hela tiden bli mer och mer fel. Det blir även svårt att jämföra med andra texter. Samtidigt på visningar så använder jag t.ex. om Bäckaskogskvinnan/Kvinnan från Barum att “hon är 9000 år gammal” för “hon levde 7000 f.Kr.” och så visar jag att det står 7000 f.Kr. på skylten men att vi måste lägga på våra 2000 år.

  
Föremålen på den här glashyllan från Grisskogen känner jag igen som vikingatida. Men dateringen på gravfältet gör att gravfältet ser ut att ha använts i ca 700 år, med en början i vendeltiden om  “1350 år sedan” är 650 e.Kr.  (Vendeltid 550-750 e.Kr.), vilket även står i grävrapportens namn, se nedan.  Som sista gång ska gravfältet ha använts under medeltiden, 1200-talet eller 1300-talet (eller till Ca år 1400 e.Kr.).

  
Det är spännande att gravfältet användes på 1200 eller 1300-talet och det står i texten om en kvinna som  på 1200-talet eller 1300-talet begravdes i en kista på det vikingatida gravfältet med endast ett eldstål som gravgåva. Varför begravdes, enligt texten, en kristen kvinna på ett gravfält från vikingatiden? Hon borde alltså egentligen blivit begravd på en kyrkogård. Det betyder att det inte är vanligt att hitta senare kistgravar på gårdsgravfält. Vem var hon?

  
Här ligger hon nu i alla fall. På ett museum i Gävle. Hon har, vad det ser ut som, även fått med sig en flintabit och en liten järnten/nål. Var hon kristen? Eller var de som begravde henne kristna? Hennes sista önskan kan ju ha varit att bli begravd på en hednisk gravplats eller bredvid den gård där hon bodde. Hade hon gjort något så att hon inte fick bli begravd på kyrkogården? Jag behöver låna rapporten 🙂

Kram

Lästips:

Per Thorén, 1994. Grisskogen : ett vendel- och vikingatida gravfält i Ovansjö socken, RAÄ 33, Gästrikland : arkeologisk undersökning : Riksväg 80, RAÄ 33, Ovansjö socken, Gästrikland 1994.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vår_tideräkning

http://www.dn.se/kultur-noje/spraket/var-tiderakning-eller-efter-kristus/

http://arkeologigavleborg.blogspot.se/2009/11/ovanlig-ornamentik.html

Mitt vikingabling efter bj 1084

image

Förhoppningsvis har jag det här på mig imorgon. Det lilla spännet köpte jag på Skeppen kommer av Max, “Kvalitativt krigsbyte” 🙂 Jag har letat i evigheter efter detta spänne! Birkaflickan hade också ett spänne som detta 🙂 De sex stycken hängena hade jag också letat efter länge men hittade förra året. De ovala spännbucklorna är från “Viking kristall”. Vikingatidens människor älskade guld, men eftersom de inte verkar ha varit så lätt att få tag på så förgyllde de både silver och brons (egentligen mässing) istället! Det är endast detta lilla, runda spänne på fotot som är förgyllt på riktigt. De andra har jag målat med en sorts förgyllningsfärg från en slöjdbutik.

image

Här är en bild från Mis på originalen 🙂

image

Närmare bild på originalpärlorna. Jag har inte alla pärlor ännu, men Moa Råhlander har tillverkat de viktigaste åt mig 🙂

image

Spännet har tyg på sig och jag skulle vilja undersöka det närmare.

image

Mitt tredjespänne är inte helt likt originalet, men det är tillräkligt likt tillsvidare.

Jag behöver bl.a. fixa en syl, en pincett och ett bra nålhus samt ett ytterligare hänge (med min tatuering på…). Sen ska smyckena få en egen dräkt också, med yllehängselkjol i tuskaft, men det får vänta.

image

Kniven har jag köpt begagnad. Det är svårt att se hur originalet ser ut, så den här blev toppen!

Kram

Till Kommunen med vikingakläder

Nu har jag levererat det sista i beställningen från Ekerö kommun. Fast fick lite nybeställning också…

image

Lite skrynklig men fin blev den blå kappan. Det likarmade spännet är från Historiska fynd. (Bilden är lite beskuren för jag glömde fråga om damen ville vara med på bild eller inte 🙂

image

Ärm med två kilar för maximal tyganvändning.

image

image

Kantad och med öglor i siden.

image

image

Det blev fint med den blå hängselkjolen i linne och vit linnesärk. Nu behövs bara lite pärlor 🙂 och ett litet ringspänne i halsen.

image

Närgiz passar också i sin dräkt och spännbucklorna är också från Historiska fynd. Det är en omlotthängselkjol som är lite a-formad och sydd med minsta möjliga tygspill. Ska tillverka ett litet ringspänne i mässing till halssprundet och eventuellt sätta ihop ett pärlgarnityr.

image

Byxorna blev toppen – rymliga men ändå bra passform. (De håller på att renovera biblioteket!)

image

Lennart klär, och trivs, i sin dräkt. Bältet behöver ett hål och såsmåningom blir det kanske vikingaskor också, men annars är han “klädd” nu 🙂

Det har varit en utmaning att sy så mycket kläder – det har varit nervöst men även roligt och lärorikt!

De flesta tygerna är från Medeltidsmode.

Kram

Skeppen kommer 2015 – och ett par P47:or kom också dit :)

Det var en blandad helg känslomässigt för mig. Jag är glad att jag var där just då och jag är tacksam för alla härliga människor där!

image
Det är en så fin plats att ha marknad på mitt i stan 🙂

image

I år var det tom badväder och det funkade bra med mitt läger i år med. Skulle behöva två bänkar till bara för kvällshänget 🙂

image

Japp, mycket att titta på på våra bord. Jag hann inte gå runt så mycket och mådde inte heller så bra, men jag köpte mitt drömspänne igår 🙂 Mer om det senare 😉

image

Jag ser ut som om jag står och sover… 🙂 Tack Richard för fotot 🙂

image

image

image

Ett annat fantastiskt spänne är den ovala p47:an från Svarta jorden på Björkö och fina Caroline har just köpt superkopior!!! Wow, säger jag bara!

image

De är enkelskaliga och har fastnitade dekorationer. Så himla fint! Originalet

image

Och jag älskar att det finns människor som gillar baksidan av saker lika mycket som jag 🙂

image

Nusse kom också. Hon nålband och sålde sin bok! Bästa nålbindningsboken som finns i ny upplaga nu med fler mönster 🙂

image

Allt finns inte ännu i nätbutiken, men jag lägger upp det nya jag har kvar efter Gunnes gårdmarknaden nästnästa helg.

Kram

Länk:

Originalet http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=267225

Blå hängselkjol och birkabucklor

Syr, syr, syr… vikingakläder till Ekerö kommun. Här är ett smakprov 🙂 Nästan lika som min egen. Tänker att den går att kompletteras mwd en “panel” framtill så småningom.

image

image

Spännbucklorna är från “Historiska fynd” och är kopior från Birkafynd. Axelbanden är som en stor ögla o h jag tänker att de även kan snurras runt nålen i spännbucklan ett extra varv för att sitta stadigt.

Historiska fynd har flera fina vikingasmycken och dräktdetaljer.

Kram

Ringhänget från Birkagrav Bj 791

image

Igår såg jag den här ringen för första gången, efter att ha känt till den i 20 år 🙂 Jag har läst om den och den finns  avbildad bl.a. I Arbmans Birka I.

image

I samband med att vi skriver en artikel om ringen från bj 515 så har jag fotograferat de andra liknande ringarna funna Björkö och det är spännande 🙂

Ringen är hittad i en kvinnograv och eftersom den är omgjord till ett hänge, så har hon inte använt den som ring. Men tänk om det var en ring som tillhört en man hon älskade? När han dog kanske hon inte ville att någon annan skulle kunna bära den och satte dit silvertrådpärlan som ett stopp? Många tankar kom upp när jag höll i ringen igår.

Återkommer med mer info om graven.

Kram

Allahringen från Birkagrav Bj 515

För några dagar sedan tittade vi, jag, Sebastian och Ragnar, på Allahringen i svpelektronmicroskop 🙂 Det mäter även ämnena som finns i materialet samtidigt som fantastiska förstoringsbilder fås.

image

Vi var på universitetet och Arrheniuslaboratoriet. Ringen är ett ikoniskt föremål och jag har fjärilar i magen!!! Undrar vad kvinnan som en gång fick med sig ringen i graven tänkte när hon bar den? Tänkte hon på Allah eller var det endast en ring med en fin sten?

image

Så här ser microskopet ut och den tar superförstoringar.

image

Ringen sitter på en liten ställning och nu har jag just fått äran att sätta in den i maskinen och vakta den med mitt liv!

Vi vill bland annat ta reda på vad det är för sten, om det är en ametist eller inte, samt titta på legeringarna i ringen, tex. hur många procent i silver och koppar metallen består av.

Vi vill även så småningom låta läsa texten på ringen igen, men för det behöver vi en forntida “arabiskskriftexpert”- kanske en kuf? 🙂

Kram