I fredags var jag med och gjorde två visningar på kvällen i Egyptenutställningen om den antika, egyptiska katten 🙂
Det är mycket, mycket pluggande inför en halvtimmes visning, även om jag visste en del sedan tidigare. Det känns alltid bra att vara ordentligt påläst inför en visning och i det här fallet var det extra viktigt eftersom jag inte visste vad som skulle tas upp under kvällens samtal om katter… Min kollega Fredrik ledde samtalet och han är väldigt rolig!
Socionomen berättade att 15% av alla filmer på YouTube är kattfilmer!!! 15%!!! Nya egyptenintendenten var trevlig att lyssna på och jag satt och bockade av vad hon sa, så jag visste vad jag hade kvar till visningen efteråt 🙂
Det finns flera teckningar på ostraka (skärvor) från arbetarstaden Deir el-Medinhe.
Jag hade gjort iordning några bilder på plattan, som jag nu älskar att använda innomhus på visningar istället för laminerade bilder, som det är svårt att hitta ljus till i vissa utdtällningar. Jag hade även förberett en saga och Atum-Ra som ’back up’ samt att jag pratat med Kent och fått ett fynd från romersk järnålder från Varnhems sn av honom 🙂 I en kvinnas grav från ca 100 eKr hade det följt med både en vinthund, en vuxen katt och en liten kattunge tillsammans med romerska importvaror – mycket exotiska djur då, för det fanns inte katter och sådana hundar här då! Det är den äldsta kända graven, och fyndet, med dessa djur i Sverige och Kent har skrivit om det i boken ”I skuggan av Rom”.
Så när jag läst på massor hemma gick jag runt i utställningen och letade efter föremål som kunde kopplas till katten – tex kan korgar kopplas till kattgudinnan Bastet då hon ibland har en korg med kattungar i. Det fanns även ett sistrum utställt, som hon ibland håller i handen, och ett parfymkärl som är en hieroglyf för Bastet – ”bas”. Jag funderade även på hur vi kunde tänkas gå runt i en stor grupp. Det är lite trångt här och där i utställningen, så jag måste ta hänsyn till det och göra något av det också.
Vid gudarummet med lejongudinnan Sekmhet går det bara att stanna en och en, så det får bli en ”egenupplevelse”.
Kattmumierna är underbara. Här brevid en kattkista.
Efter det var det var det bara att vänta på vad som skulle sägas och sedan anpassa mig efter det.
Det följde med många på visningarna och det kändes festligt 🙂 Jag gör gärna kattvisningar igen!
Kram