Slungan – ett vikingatida vapen?

Forntida funderingar: använde vikingarna slunga? I Svarta jorden och i några gravar samt i Garnisonen har det hittats små runda stenar – kulor! Kan de ha varit tänkta som små projektiler?

Liten stenkula från Svarta jordens hamnområde. Undersökt av Sven Kalmring. Fnr 3323355. Foto: Anton Seiler, SHM (CC BY 4.0).

En handslunga är ett projektilvapen som sedan urminnes tider använts för att jaga småvilt och fågel och den kan även användas i strid.

Slunga. Bild: www.motherearthnews.com.

En handslunga är gjord som en liten vikt öppen påse med snöre/läderrem i var ända som slungas runt med en kula i. Ena snöret har en ögla och den andra en knut eller liknande. När du snurrar slungan och sen släpper sidan med knuten så flyger kulan iväg mot målet! Det är ett sätt att förlänga hur långt du kan kasta något och med högre fart – och det kräver träning!

Den mest kända slungan kanske är den som David använde när han svingade iväg en stor sten och dödade Goliat. Slungan omnämns fortfarande på 1600-talet i Europa som ett vapen i armén. När andra vapen som pistoler och gevär uppfanns så blev slungan ”ett fattigmansvapen”.

Så hur ser det ut i vikingatiden? Jo, bland lädermaterialet från vikingatida Hedeby finns två ovala läderbitar med hål i ändarna och skåror längs med lädret som är möjliga slungpåsar (Unearthing Hedeby)! Dessutom finns en broderad fågeljägare på Bayeuxtapeten som just släppt iväg sin projektil!

Man med slunga från Bayeuxtapetens nedre bildserie. Ur Unearting Hedeby, s 570.

Med andra ord så ja, jag tror på den slungande vikingajägaren och slungkrigaren! Men de kan ju även ha spelat kula eller varit symboler i gravarna för uppståndelseägg, vilket också är en tolkning som förekommer.

Uppdatering: Fick just veta att på Gotland så förekommer de i barn- och kvinnogravar mest. Tack Moa! Ska kolla vilka som begravds med lika små kulor i Birka.

Uppdatering: Lars Jensen skrev svar, på Birkainlägget jag gjorde på facebook, att de har många ”slings” i Hedeby.

Slunkastaren i färg från Bayeuxtapeten. Bild: www.bayeuxmuseum.com.

Tack Sven Kalmring för att jag får fråga allt möjligt!

Uppdatering:

Slunga från Nationalmuseet i Dublin från LanMil.

Fick en bild från LAnMil på en slunga från Nationalmuseet på Irland i Dublin 👌

Uppdatering:

Grav 968. Nr 16 kan vara föremål i en börs där stenarna låg. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA.
De här kommer från Bj 968, F635106_HST. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM (CC BY 4.0).

De här tre stenarna kommer från kvinnograv Bj 968 i Birka.e

Rund pyritboll 114 g, från Bj 543. Teckning: Harald Faith-Ell.
Kanmargrav Bj 543 där ”bollen” verkar vara 0 på ritningen. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.

Så åtminstone två gravar är kvinnogravar. Undar ju just vad de symboliserar. Vad det är olika symbolik för de små stenarna.

Lästips:

Kurt Schietzel, 2022. Unearthing Hedeby. Wachholtz Verlag GmbH, s. 570.

Lasse Bengtsson, Helena Carling, Leif Engh, 2016. FÖRHISTORISKA JAKTVAPEN. SLUNGA, BOLA, SPJUT. Människa-Natur-Teknologi nr. 1-1983. Del 1(2). https://web.archive.org/web/20100814211917/http://

https://regia.org/research/warfare/bow.htm

https://slinging.org/forum/YaBB.pl?num=1243633398/9

Bild för: Parts of the hand slung https://www.motherearthnews.com/diy/hand-sling-zmaz85mjzraw/

https://www.bayeuxmuseum.com/en/the-bayeux-tapestry/discover-the-bayeux-tapestry/explore-online/#termsofuse
Official Bayeux Tapestry digital representation · Eleventh century
Credentials: City of Bayeux, DRAC Normandie, University of Caen Normandie, CNRS, ENSICAEN ; Pictures: 2017 – La Fabrique de patrimoines en Normandie.

Det här inlägget postades i Björkö/Birka, Forntida betraktelser, Forntida hantverk, Mitt i livet, Vikingatid och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar