För några år sedan skrev jag och Sebastian om filigrantråd, dvs. pärlad silvertråd. Den kan även kallas strierad, tvärstrierad, räfflad eller när det är en pärla ”spirallagd”, silvertråd. De ser lite olika ut ibland och möjligen är tillverkade i olika tekniker. Då skrev vi om pärlhängen och nu har jag istället provat att tillverka pärlor av pärlad silvertråd som jag köpt.
De fynd som jag försökt efterlikna har hittats på Björkö, Adelsö och Helgö men finns även från även andra ställen. Jag har snurrad tråden och sedan jämnat till ändarna.
Nedan ser ni de jag hittat idag i Historiska museets samlingar. Det är lite knepigt att söka på dem, då de inte alltid heter samma. Har tagit skärmdumpar så ni ser fyndummer och fyndplats.
Adelsö, Kunsta:
Färgelanda, Stora Ryk:
Ekerö, Helgö:
Samma som ovan. Foto: Jenny Nyberg, SHM.
Adelsö, Björkö:
De är är samma som ovan. De är spännande då det syns så tydligt att silvertråden inte är pärlad hela vägen och att de är olika randade. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.
Samma som ovan. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.
Samma som ovan. Foto: Lotta Fernstål, SHM.
Othem, Klints:
Det känns som om jag tillverkat en liten, tung skatt. Har tänkt sälja dem i nätbutiken, behöver bara räkna ut vad de ska kosta först. Det är 925 silver men jag har inte lyckats lösa hur jag ska få dit stämpeln… De vikingatida är väldigt nötta och jag undrar hur länge de använtas och hur de kunde bli så nötta!
Kram
Lästips:
Wärmländer, K.T.S och Wåhlander, L. 2012. Vikingatida pärlhängen, Silvertrådens form och tillverkning, I: Birka Nu, s. 141-150.
Startsida Sök i Samlingarna: http://mis.historiska.se/mis/sok/start.asp här.
Kilppte sönder en gammal tratt jag fick av grannen. Gjorde ett mönster och ritade upp. Har en plåtsax att klippa med och fick ut några olika delar.
Använde 2 mm metalltråd till D-söljan och 1,5 mm till tornen. Min granne hjälpte mig att borra hålen.
Nitarna visade sig var det allra svåraste att få dit och jag skulle behöva mer tålamod… Åh, vad svårt!
Vikigt att skinnets hål är lätt att få niten igenom och jag har slarvat bort min syl.
Tredje gången efter plåtbyte.
Färdig och jag tycker det blev fint. Tanken är att det ska vara ett lite enklare bälte men samtidigt i glänsande mässing. Gillar att remänden ser lite ut som ett ormhuvud 🙂
Min inspiration var några bälten från Birka. Ett av dem kommer från bj 761.
Grav bj 761. Skärmbild från Sök i samlingarna, SHM.
Grav bj 761 är en kistgrav från Birka och personen hade fått med sig ett bälte, en kniv och halkskydd till skorna. Kanske är det en kristen grav.
Bältesdelarna från bj 761. Foto: Ur Arbman, Birka I, taf. 86.
Nu har det kommit ett blogginlägg av Nina på Sjöhistoriska museet som innehåller alla mått på de funna väskbyglarna från Birkas hamn. Efterlängtat av många, så har ni missat det så finns en länk under lästips. Ett förtydligande med fyndet är att det inte hittats något läder i direkt samband med väskbyglarna, så vilket material som själva väskdelen av väskorna var gjorda av är helt okänt.
Väskbyglarna och de olika delarna. Foto: Från Sjöhistoriskas blogg med bearbetning av Cristin Mason.
Kul att det fanns fler bitar 🙂 Så nu till våren är det bara att fixa lite fler väskor!
Kram
Lästips:
Nina Eklöf, Väskbyglarna från Birka/ The purse frames from Birka, http://marinarkeobloggen.sjohistoriska.se/post/vaskbyglarna-fran-birka-the-purse-frames-from-birka-english-translation-in-end-of-the-blogg här.
Haithabu bag, blogginlägg från Náttmál https://nattmal.wordpress.com/2015/05/14/haithabu-bag-1/ här.
Vikingatida väskbygel från Uppsala, mitt tidigare blogginlägg här.
Birkaväskan färdig, mitt tidigare blogginlägg här.
Birkaväska och fina finska vänner, mitt tidigare blogginlägg här.
Har sytt en ny hängselkjol och tagit lite inspiration från en kvinnograv på Birka igen – bj 464. Kvinnan blev begravd i en kista norr om Borg. Dräkten innehåller massor med fina detaljer men är samtidigt lite svårtolkad. Stolpe funderade mycket på hur allt hörde ihop och både Geijer och Hägg har skrivit om den.
Hängselkjolen var i ylle med ett foder eller skoning av linne över vilkas båda kanter en sidenremsa var fastsydd, genom vilka sedan hängselöglorna var fastsydda.
Kvinnan måste ha varit urtjusig 🙂
Jag undrar lite hur pärlorna var uppträdda ? om de låg som de nu är trädda eller om de var trädda om vart annant i något mönster.
Här kommer lite bilder på vad hon fick med sig till nästa liv.
Spännbucklor, fid. 552723 och sax fid. 181395. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.
Spännbucklorna är av brons och det står i samlingstexten att det är silver samt textil och läder i samband med dem. silverSaxen har en silverring och insmidda silverstrimmor på skaften. Det finns även textilrester på den.
Spännet i har gripdjur som krälar över ytan och jag gillar att huvudet ser ut att ha betar ut ur munnen eller om det är två tungor 🙂 Ursprungligen var det ett västeuropeiskt bokknäppe, som gjorts om till spänne.
Även på kedjan finns det textilrester.
Kedjan låg…
I graven finns ett av de stötsta styckena av sidentyg från Birka.
Sidentyg med söm och sidenband fid. 616480. Foto: SHM.
Sidentyg i de vikingatida gravarna är inte alltid lätt att tolka. Vilken sorts plagg är det sytt på? Hur såg det ut? De sidentyger som hittats i Osebergsgraven och Pskovgraven är det fortfarande möjligt att se mönster och färger på. Önskar att det fanns lite mer av det på Birka. Båtgraven i Gamla Uppsala är väl den grav där det går att se att det faktiskt varit en sidenfodrad sidenjacka.
Uppdatering med bilder från Hägg.
Här ligger hängselkjolen färdig i montern på Vikingaliv. Pärlorna är bergkristall och karneol som jag plockat ihop till hängselkjolen.
När jag nu tittat efter hattar så dök bj 840 upp i Annika Larssons avhandling Klädd krigare som en grav med posament på huvudbonaden och hon citerar Geijer. Inga Hägg har inte med den bland sina ”manliga” hattgravar, så tänkte att jag skriver kort om den. Hägg kanske räknade bort den då det är osäkert om det är en mans-eller kvinnograv. Det är en väldigt kort kista, bara dryga metern, och Ann-Sofie Gräslund tycker det är rimligt att den ska uppfattas som en av Birkas barngravar.
Bj 840 är en kistgrav i Birkas Stadsvall och personen har inte fått med sig så många (bevarade) gravgåvor.
Personen har alltså endast fått med sig ett skifferbryne, en järnkniv, någon form av krampa med trä på, en vikt och kistspik samt en förmodad huvudbonad där metalldekorationerna gjort att den bevarats. Det är alltså inga vapen i den utan tas upp av Larsson pga posamentet.
Personen ligger med föttern i öster. Stolpes gravteckning, ATA.
Gravplan för bj 840. Ur: Arbman, Birka I, s. 313.
Brickbanden i bj 840 är i dåligt skick. Foto: Ola Myrin, SHM.
Detalj av posament P12 och lite brickband från bj 840. Foto: Ola Myrin, SHM.
Geijer skriver om posamentet som en bård, P12, liknande den som finns i grav 524 samt liknande i bj 832 och 1040. P12 har hon med som posamenttyp h. Det är svårt att se på fotot, men posamentet ser ju böjt ut och lite märkligt flätat. Det är möjligt att det var i mycket bättre skick när Geijer tittade på det.
Schema för posament. Ur: Geijer Birka III, s. 100.
Jag undrar vad det här är för ögla? Tycker det ser lite ut som en tillverkad ögla av den tvinnade silvertråden.
Det vore roligt om det är en barngrav eller kanske en grav för en kortväxt person 🙂
Kram
Lästips:
En till hattgrav av Hägg tolkad som Typ-B är kammargrav bj 886. Den ligger i gravområde 1B i Hemlanden.
Gravplanen för bj 886. Ur: Arbman, Birka I, s. 345.
Skrämbild av bj 886 från Mis, SHM.
Skärmbild från bj 886 forts. Från Mis, SHM.
Graven innehåller mängder med gravgåvor som mannen fick med sig till nästa liv. Graven räknas till en av Birkas vapengravar och han fick även med sig ett brädspel. I graven fanns två mynt, ett samanidiskt från omkr. 900 och ett abbasidiskt från mellan 805 och 815. Nr 9 på planen är två järnvikter. En av knivarna har tre silvertrådar lindade om skaftet.
Samanidiskt mynt från bj 886. För Isma’il ibn Ahmad i al-Schasch. Ur: Birka I, taf. 139:4.
Abbasidiskt mynt från bj 886, har gett avtryck i läder till en börs. Ur: Birka I, taf. 138:7.
Enligt Häggs tabell 8:7 och Geijer finns det i graven yllefragment från en kaftan/livrock med siden S4 och dekorerad med stickeri St6. En huvudbonad med S4 och posament P3. Bland övriga textil finns posament P8-9 ska ha legat vid bröstet. Nr 11 på gravplanen står som ”silver”. Geijer nämner även två olika lintyger som rostat fast vid svärdet.
Text om textilierna i graven. Ur: Geijer Birka III, s. 169.
Sticker St6 i grav bj 886. Foto: Ola Myrin, SHM.
Stickeri St6 som står som brickväv i Mis, fid. 616564. Foto: SHM.
Stickeriet St 6, på sidentyg, är 10 mm brett och ca 75 cm långt, och Geijer har med som ”Ösenstitch” på S4? och ”flechtschnur” (Birka III, s. 110f, 169). De ska alltså ha sutti på en kaftan eller livrock.
Geijer beskriver borden av St6 som östenstich. Birka III, s. 110-111.
Annika Larsson tar upp den ”orientaliska” dräkten i sin avhandling Klädd krigare. Hon skriver om skilladen i dräkt mellan det grekiska bysantinska kristna dräktem oftamed invävda mönster av guldråd och det mer östliga orientaliska från Persien/Syrien som tillhörde det arabiska kalifatet och nomadfolken med ryttarkappor med påsydda applikationer. (s. 59ff).
Mannens ringspänne ligger vid höger lår och det skulle kunna visa på en omlottrock. Flera sådana gravar finns, med ringspänne på sidan vid ena låret. Jag har skrivit om dem tidigare som klappenrock, se lästips.
Ringspännet i brons. Foto: Christer Åhlin, SHM
Huvudbonaden.
Huvudbonaden sitter fortfarande runt kraniet. P3 är flätade silverposament, men vet inte om de flätade eller de tvinnade räknas som samma, och de ska ha suttit två varv runt huvudet.
Detalj av posamenten från bj 886. Foto: Ola Myrin, SHM.
Vid mannens fotända låg ett brädspel.
Spelpjäser av ben eller horn. Foto: Sanna Stahre, SHM.
Ett av flera foton på spelbrädets beslag. Foto: Pavel Voronin, SHM.
På spälbrädet sitter det även fast textilrester i tunnt tuskaft.
Hörnfragment av spelbräde med textilrester i tunnt tuskaft. Foto: Pavel Voronin, SHM.
Svärdet är av Petersen H-typ. Foto: Pavel Voronin, SHM.
Mannen hade fått med sig ett svärd i en svärdskida. På svärdhantaget finns det fastrostat linnetyg enligt Geijer. Vävremsan av lin är dubbelvikt, noga placerad och ca 3-4 mm bred. I Mis står det att det kommer från svärdsskidan -då tillverkad av trä och linnetyg. Där var även ett grövre, fastrostat lintyg från kläderna på handtaget, enligt Geijer (Birka III, s. 169).
Sköldbucklan av typ R562. Teckning: Harald Faith-Ell, SHM.
Del av sködbeslag med brons. Foto: Pavel Voronin, SHM.
I graven hittades även spill av bearbetat horn och en liten vit glaspärla, en lerkruka och en skål med silverbeslag fastsatta med bronsnitar.
Han hade även fått med sig eldstål och flinta samt isbroddar. Möjligen är ett av föremålen även en ispik 🙂
Kram
Lästips:
Agnes Geijer, 1938. Birka III, Die Textilfunde.
Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2.
Inga Hägg, 1983. Birkas orientaliska praktplagg, I: Fornvännen 78.
Holger Arbman, 1940 & 1943. Birka I. Die Gräber. Text und Tafl.
Annika Larsson, 2007. Klädd Krigare.
Tidigare blogginlägg om klappenrockar http://linda.forntida.se/?p=9269 här.
Textil i graven enligt Hägg: Till mössan hör siden S4, brickband B7 och posament P 10?Br. I graven finns även posament P24.
Skärmbild från Mis. Bj 976.
Graven innehåller inte så mycket saker, mest bara dräkten. Den räknas som en mansgrav då den innehåller kniv och ringnål.
Det här verkar vara en pyttebit av brickbandet. Den dragna silvertråden är broscherad dubbelt. Foto: Ola Myrin, SHM.
Gammalt foto av textlierna. Både posament och brickband. Foto: SHM.
Bronsspiralerna med textilrester. Foto: Ola Myrin, SHM.
Nytaget foto i färg av lådan med posament och spiraler. Foto: Ola Myrin, SHM.
Det övre är en sk. apnäve, som en knapp, och vad jag vet är de annars endast hittade i kvinnogravar. Det undre vet jag inte vad det är, men något ska ju vara sidentyget kanske. Foto: Ola Myrin, SHM.
Brickband som ser lite helare ut, men som hamnat i posamentlådan och därför fotats, och posament P10? Foto: Ola Myrin, SHM.
Ringnålen i järn från bj 976. Teckning: Harald Faith-Ell, SHM.
Undrar just hur det sett ut på huvudet. Har bara brickbandet med spiraler varit runt huvudet eller om posamenten också hört till huvudbonaden? Posamenten ser inte särskilt nötta ut, inte ens knappen. Och de skulle ju kunnat vara någonstans under hakan.
Vikten i graven ligger vid ringnålen och kniven ser ut att ha slipats ett antal gånger.
Nu när jag fastnade bland Birkas vikingamössor häromdagen så känner jag att jag behöver fortsätta lite till 🙂 Så här kommer lite mer om grav bj 798. Graven räknas till en av Birkas kammargravar och den ligger vid Hemlanden i område 1C. Geijer har den daterad till ungefär 900.
Stolpes teckning av bj 798. Foto: ATA.
Renritningen i Arbmans Birka I, s. 290.
Graven räknas som en mansgrav. Mannen blev begravd med (8) en bärring, (6) en kniv med järn, läder och trä, (9-10) ett ämbar, dvs. en hink, med en hank och beslag, (7) ett pilkoger med pilar, (3) en ringnål och (1-2) två sköldar samt en (5) börs av läder och med brons och järn. Till dräkten hör (4) posament i silver med ylle samt ett?brickband (fid. 616540), som enligt Geijer är obetydligt.
I graven finns det enligt Häggs tabell 8:7: Ylle i manteln, ylle med P10 i en kaftan eller livrock. Ylle och P1-2 i Typ B-hatten. Bland övriga textil finns sB, dvs. brickband med silverbroschering
Posamenten ligger runt kraniet, vilket gör att Inga Hägg tolkat huvudbonaden som en Typ B, dvs. rundkullig mössa – dvs. då möjligen en kilmössa. Vid posamentet finns även yllerester, enligt Hägg medan Geijer skrev att underlaget var obestömbart, men yllet skulle kunna vara själva mössan.
Eftersom kraniet är bevarat så syns det att det ligger i en konstig vinkel – det går alltså inte alltid att utifrån gravteckningen, om det inte finns ett kranie, att räkna ut hur dekorationerna suttit på huvudbonaden. I graven finns posamenten P1, P2 och P10 enligt Geijer, tabell, s. 178.
Posamenten från bj 798. Foto: Ola Myrin, SHM.
Posament från bj 798. Foto: Ola Myrin, SHM.
Bj 798. Ur Geijer, Birka III, taf. 26:1-3.
På ringnålen i brons, som ligger i (förmodad) axelhöjd, finns det ylletextilrester på nålen. Ett konglomerat med brons av läder, textil, organiskt material och trä har bevarats vid och kring ringnålen.
Ringnålen i brons från bj 798. Tygbiten på nålen syns på bilden. Ur Arbman, Birka I, taf. 43:3.
Bärringen av järn och med vitmetall, har en liten fästemärla och slulle kunnat sitta på ett skrin eller vara en bärring för att hänga upp något.
På Stolpes teckning står det ”Flinta” vid börsen. Börsen är ett fragment av en lyrformad börs med en rak ränna/beslag av järn nedtill, som det är otydligt vad det varit.
Kniven är sönderfallen men har kvar rester av knivslidan med läder, järn och trä.
Till pilkogret hör tångepilspetsar med skaftrester. Materialen är järn och trä. Kanske låg det även en pilbåge i graven som förmultnat? 🙂
Mannen var alltså möjligen en bågskytt och hade en kniv och två sköldar, för att ha en extra i strid om den ena gick sönder. Frågan är varför det inte följde med andra vapen som svärd och vapenkniv när han hade två sköldar. Det finns ganska många gravar med sköldar men utan vapen och jag skrev lite om det i min magisteruppsats om Stadsvallens förlängning. Nu har en jag känner börjat forska om sköldar, så det ska bli spännanade att följa!
Han har begravts i åtmonstone ett klädesplagg med en fin ringnål vid axeln, kanske en mantel. Han bar enligt Hägg en kaftan med posament och någonstans på dräkten fanns det brickband med silverbroschering. Som huvudbonad hade han en möjlig yllemössa med fatastiska flätade posament i silver. Han hade en börs med flinta – vilket är bra att ha att göra upp eld med, och då kan järngrejen vara till för att slå eld kanske?. Behövde han vatten eller köpa mat, eller mäta upp säd i efterlivet, så fick han även med sig en trähink med en järnhank. Han hade även en bärring att att hänga upp något i eller för att stänga något.
Kram
Lästips:
Agnes Geijer, 1938. Birka III, Die Textilfunde.
Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2.
Inga Hägg, 1983. Birkas orientaliska praktplagg, I: Fornvännen 78.
Holger Arbman, 1940 & 1943. Birka I. Die Gräber. Text und Tafl.
Bj 798 http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=993&zone= här