Etikettarkiv: Birka

Birkaportalen

Personal på Historiska museet har tillsammans med webbdesigners arbetar i flera år med ett projekt där all Birkaforskning ska samlas och vara användbart för både allmänhet och forskare, nationellt och internationellt – och i går kväll gick den online!

Museichefen höll ett fint inledande tal och projektledarna presenterade sedan användningen av portalen på ett tydligt och underhållande sätt 🙂 Det kommer bli superkul att använda och möjligheterna känns oändliga!

Bj 581, en kammargrav vid Borg med bland annat magyariskt innehåll och en person som troddes vara en manlig krigare men som nu undersökts och visat sig vara en krigarkvinna.

Toppen!

Vill ni genast gå in och söka fynd, lager och kartor, dagböcker, uppsatser eller annat så är adressen:

www.historiska.se/birka

Möte i korridoren med Setons Birkafynd

Kommentera

Ibland blir man överraskad! Idag påväg från jobbet gick vi förbi denna låda 🙂 Saker jag aldrig sett men hört talas om – i alla fall om mannen, skotten Alexander Seton, som grävde fram dem på Birka för en evighet sen – något kanske ur graven som kallas ”Setons grav”. Han grävde flera gravar på Björkö innan arkeologer ”fanns” och arkeologoutsidern Seton kommer snart få lite nytt ljus på sig 🙂

Seton byggde en liten ”minimonter” till en spännbuckla han hittade! Graven hör till gravfältet Borgs hage.

Han lagade den underbara kannan med någon sorts klammrar…och annat material än lera!

Det ska bli kul att läsa om Seton, för det är ofta så att historier som någon berättat blir till sanning och så glöms källkritiken bort…

I lådan låg även hjärtformade bältebeslag från Hovgården på Adelsö, samt några snygga silverhalsband från någonstans…:-)

Kram

Lästips:

Seton i Riksarkivet

Benlindekrokar, till benlindor eller strumpor, från Bikagrav bj 905

2 svar

Kopior av benlindekrokar från Birkagrav bj 905.

Syr fast mina fina Birkabenlindekrokar i form av fåglar, troligen falkar :), på museets benlindor. De ska få flyga till New York och visa upp sig! Det står iof i Arbman att de är djuransikten – tiermaskenförmige.

För att linda på benlindorna så behöver kroken lindas in i bandet, bakåt 🙂 Men det blir ju inte snyggt att fota…

Skärmbild från Sök i samlingarna, SHM, gravinnehåll bj 905.

Det är en skelettgrav i kista, i gravområde 1E i Hemlanden på Björkö/Birka. Han har inte med sig så mycket saker men ”Tistelspännet” är mycket vackert (in english Thistle brooch). Bild kommer. Över graven ser det ut att ha placerars en riktigt stor sten!

Tistelspännet, ringnål, från bj 905. Ur Arbman, Birka I, tafl. 47.

Graven tecknad av Hjalmar Stolpe, ATA.

Brevid spännet står det ’spår av silver’ på teckningen och det skulle kunna vara detta som ligger i burken med preparat.

Skärmbild av benlindekrokarnas infosida i Sök i samlingarna, SHM.

Två benlindekrokar, eller till strumpor som det föreslås i SHM-texten, i brons med tygrester bevarade av yllekypert och tuskaftat linnetyg, ligger vid knäna. Det står även att där finns en järnring, men jag kan inte se var den sitter. Tyvärr finns inga foton på undersidan av spännena.

Fynd från Birka. Benlindekrokar med textilrester från mansgrav bj 905. Foto: Christer Åhlin, SHM.

Den ena av benlindekrokarna där garn syns i det bevarade hålet. Foto: Christer Åhlin.

Jag undrar varför den ena kroken fällt ut mer metallsalter och bevarat textil? Den andra ser nästan rengjord ut…

Förstoring av Christer Åhlin 's foto, SHM.

Nu när jag tittade igen så ser jag att det är textil på ovansidan av kroken! Undrar om det är det tuskaftade linnet?

Förstoring av Christer Åhlin 's foto, SHM

Det syns ju lite rost också på ytan.

De två pärlorna i graven ligger lite underligt. En av oidentifierat material mellan mannens smalbenen. Den andra ligger enligt Arbman i graven men 0,6 m över kroppen tillsammans med den lilla kniven (nr 4 och 5 på gravplanen). Den är tunnformig och av gult glas.

Nu har det kommit tips om att det är som ’garterbelts’ för benlindorna, som i folkdräkten! Knibeltikan de kallas för. De kan i detta fall ha suttit på band istället för på läder.

Tack för spännande inlägg på facebook 🙂 !

Kram

Lästips:

Arbman, H. 1940-43. Birka I, Text s. 353 & Tafl. 47.

Bj 905, SHM, Sök i samlingarna.

Hilde Thunems fina sammanfattning av byxfynd från järnåldern. http://urd.priv.no/viking/bukser.html

Linderholm Anna, Jonson Charlotte H., Svensk Olle, Lidén Kerstin, 2008. Diet and status in Birka: stable isotopes and grave goods compared, Antiquity vol 82, s. 446-461. Här.

Hägg, I. 1986. Die Tracht, I: Birka II:2, Systematische Analysen der Gräberfunde, ed. by Greta Arwidsson, Stockholm.

Peter Beatson nämner även ett likadant fynd från Ryurik Gorodische Wickelbander. (Tack för tipset NyBjörn! Obs! Det står fel gravnummer i inlägget!)

Legwrap garterbelts. Här. Pdf.

Vinterfoton i vikingadräkt 2

1 svar

DSC_0499_redigerad

DSC_0512_redigerad

DSC_0515redigerad_underogonen

DSC_0522_narbild

Jag har på mig en vit linnesärk med ett litet ringspänne i sprundet (pga av att jag har det lilla spännet i den rosa klänningen), en rosa natursidenklänning färgad med krapprot, en röd hängselkjol i diamantkypert med linneöglor, en bäverfäll och ett brickbandsbälte (som var lite för smalt…). Kappan är i tunt ylletyg med öglor för spännet. Jag tänker att jag ska sy en som är lite längre fram för jag gillar inte att den lutar uppåt.

Smyckena är de jag samlar på från Birkagrav bj 1084 men nålhus och örslev hör inte dit. Flera av pärlorna är tillverkade av Moa Råhlander.

Alla foton är tagna av min mamma Barbro Segerlund 🙂 Jag tänker ofta på hur det hade sett ut om vi hade kunnat fota vikingatiden… Hur hade de tänkt om de fick se foton på sig själva? Ja, jag försöker komma över att jag blir äldre 🙂

Kram

Roar mig med att klippa och sy i dyrt sidentyg à la Geijers S4

Kommentera

Behövde piffa till en yllekjortel och bestämde mig för att nu måste jag våga klippa i sidentyget jag köpt av Max, så har sytt kantband på ärmsluten och runt halsringning nu. Det är samit, S4, som bl.a. förekommer i flera Birkagravar.

Baksidan på tyget är också fin!

Smygsydde fast från utsidan…

Samitum är ett mönstervävt sidentyg som är lite hårt att sy i – stadigt! Det förekommer i flera gravar under vikingatiden och att klippa kantremsor av mönstrat siden finns som arkeologiska fynd bland annat i Birkagravar, Pskovgraven och i Osebergsgraven. Det verkar ha varit populärt men jag måste bara säga att det gör ont ända in i märgen att klippa remsor av detta fina tyg! Kanske kan jag få till en liten fin påse också 🙂

Halsringning blev fin! Det blå ullgarnet är vejdefärgat, men inte av mig. Jag har inte kombinerat detta efter något fynd utan hade redan broderat dit det blå och tyckte att det såg lite torftigt ut jämfört med vad jag tänkt…

Fick även användning för en av mina små svitaknappar 🙂 och har ögleflätat sidenband till knappöglan.

Kram

Tygrester från spännbucklan i Kvinnograv bj 517, Birka

2 svar

Här är spännbucklorna från grav bj 517. Några av er kanske känner igen dem från teckningarna i Inga Häggs bok om kvinnodräkten i Birka. Tyvärr har jag bara foto från den ena spännbucklans tyg. Kvinnan blev begravd i en kista norr om Borg på Björkö, det vikingatida Birka. Ursäkta de lite tunga bilderna. Jag tänkte att detaljerna skulle synas bättre om jag inte minskade. Får se om det fungerar…

Det är ifrån denna grav som det största sammanhängande styckena av goffrerad särk kommer. Goffrerat linne hittades även på skänkeln till kvinnans sax.

Ur Inga Häggs bok ’Kvinnodräkten i Birka’, 1974, s. 123.

Förmodligen har ett litet rundspänne hållit ihop särken i halsen. Hängselkjolsöglorna sitter fortfarande fast vid hängsekljolstyget, enligt Hägg, men hon har inte med kjolen i genomgången av hängselkjolarna, men hon ska ha skrivit om det i Tor;nr 13,1969, s. 18.

Vid det treflikinga spännet satt två öglor av linne som i sin tur satt fästade vid en obetydlig bit yllekypert från ett livplagg ( se 517:4 på teckningen ovan). Bland textilierna i graven ska Geijer ha hittat en grov ylleväv, W7, som tillsammans med linnerester låg över den ena spännbucklan, men det är osäkert om de hörde till dräkten – Hägg tycker det ser ut som en filt (Se bilder från Mis nedan).

Ytterligare en liten bit tygbit av fast och tät kypertväv finns på spetsen av kniven i graven, men Hägg nämner inte vad det är för material. Till ett av livplaggen hörde förmodligen även två kulformade knappar (Hägg 1974, s. 62; Birka III, s. 60, Taf. 7:6, Taf. 33:3).

Vid ena nålen finns även S4, som är siden. Hägg har med det på en av teckningarna ovan, 517:1c, och i tabellerna , fig. 53 och fig. 56. Jag antar att ’FH’ är öglor i fig. 56 (jmf. teckningen ovan, 517:1a-c).

Spännbuckla 1: 1 FH (linneögla) vid nålhållare, 2 FH (linneöglor) vid nålfäste.

Spännbuckla 2: 2 FH (linneöglor) och sidenband vid nålhållare, 3 FH (linneöglor) vid nålfäste.

Försök till sammanfattning av mig :

Kvinnan bar en vit eller naturlinnefärgad goffrerad särk med ett litet sprundspänne, spännbucklor till en hängselkjol med linneöglor och eventuellt ett plagg med sidenband på, om siden bandet inte är ett bärband eller sitter sitter runt linneögla på samma vis sil Hilde Thunem visar med Köstrupkjolen – där ett yllebrickband spännts fast ovanför hängselkjolen. S4 är ju samitum, vilket kan vara vackert mönstrat i olika färger. Hängselkjolstyget har Hägg möjligen skrivit om tidigare (ska försöka få tag i artikeln i Tor).

Hon bar även ett livplagg av yllekypert med linneöglor i kanterna, som hölls ihop med ett treflikigt spänne. Möjligen hade hon en filt eller grov sjal (?) över sig som det fanns linnetyg till, över spännbucklorna. Kniven och saxen kan ha hängt från någon av spännbucklorna. Det är oklart varför det är så många öglor, men kniv och sax har kanske hängt från spännbucklorna. Till detta kommer de två knapparna som i Mis kallas ”svitaknapparana”. Se lite fler bilder nedan.

Några bilder från Mis:

Den grova ylleväven. Foto: SHMM.

Foto: SHMM.

Silverkors. Foto: Christer Åhlin, SHM.

En av de två svitaknapparana. Foto Eva Vedin, SHM.

Flera pärlor av fajans, silver- och guldfolie samt glas. foto: Eva Vedin, SHM.

Spänne. Foto: Eva Vedin, SHM.

Så till sist mitt favoritspänne, här med ett lite enklare karvat utseende 🙂

Kram

Lästips:

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Inga Hägg, 1969. Die wikingerzeitliche Frauentracht von Birka. Einige Bemerkungen zur Hemdform. Tor 13. Stockholm, s. 13ff. – Men den här har jag inte läst ännu…

Agnes Geijer, 1938. Birka III.

Bj 517

Hilde Thunem http://urd.priv.no/viking/smokkr.html

Garnisonen 1999

2 svar

Gått igenom några pärmar idag och hittade den här bland mina skisser och teckningar 🙂

En akvarell från tiden när jag skissade nu och då 🙂

Garnisonen på Björkö är en plats som grävts under flera omgångar sedan 1800-talet. Just den här dagen var det bara vi där ett tag, vad jag minns 🙂 Charlotte kommer snart att bli en av de mest kända svenska arkeologerna – hon är redan en av de bästa 🙂

Kram

”Älgmannen” från Birka

2 svar

Letade efter en teckning och hittade de här teckningarna från många år sedan.

Min lärarinna i arkeologi bad mig rita av den här graven, men jag tyckte inte att det gick så bra. Nu tycker jag de är fina 🙂 även om det fattas en massa detaljer.

Jag fick den här gravplanen och information. Mannen kallas ”Älgmannen” eftersom det ligger ett stort älghorn vid hans huvud!

Bild ur Forskning & Framsteg 4/97.

Det som inte syns här är den yngre person som blev lagd på en träbår och begravdes ovanpå mannnen. Den yngre personen saknade högra foten och hans huvud låg i höjd med hans bröstkorg.

Här syns även den yngre mannens ben.

Det finns även en artikel i Fornminnen, från 1990, årg. 85.

Akvarell av gravplanen med skelett B.

I graven fanns det – förutom den yngre mannen – järnspikar, en torne till järnsölja, bronsbeslag till en sköld, delar av ett koger, pilspetsar, sköldbuckla, flintabitar, glaspärlor och bärnstenspärlor i ett skrin, ett spjut i två delar och en kniv.

På sköldbucklan syntes att den blivit utsatt för hårda slag. Det kanske även har funnits en pilbåge i graven, men den har så fall inget bevarats ifrån.

Första skissen.

Akvarell över den medelålders mannens grav, innan sköld och yngling.

Graven dateras till övergången mellan vendel och vikingatid med hjälp av vapnen. Graven är även överlagrad av vikingatida lämningar. Ett hus stod senare ovanpå och för att gå in i huset så gick man över graven. Båda männen har enbart ätit landlevande djur, ingen fisk!

Har den yngre mannen varit hans träl? Det är inte helt lätt det här med människooffer, mänsklig gravgåva eller frivillig trotjänare som följer med till dödsriket! Hur blev ynglingen av med fot och huvud? Skyddade han mannen i strid och fick som tack följa med i hans grav?

Kram

Lästips:

Artikel i Fornvännen
http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/2675.

Historiska nyheter. Livet i Birka.

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här: