Etikettarkiv: Björkö

Vapendansaren från Birka

Skrev min B-uppsats om detta fina hänge samt en massa andra behornade figurer från järnåldern 🙂 Det är 21 år sedan nu!!! ? Hur har tiden gått så fort??? Sedan dess har fler fynd av behornade figurer dykt upp och jag önskar ibland att jag kunnat fortsätta skriva om dem <3 Uppsatsen är som flera teman i ett <3 Väldigt spretigt men jag var så stolt att jag lyckats skriva uppsatsen! 

Nu har fotografen på Historiska museet, Ola Myrin, nyligen tagit dessa underbara foton! 

Vapendansaren från Birka <3 Grav bj 571. 

Hänget, eller om det är ett påsyningshänge att sy fast på dräkten, hade följt med en kvinna i hennes trapetsoida kista. Minns inte var i graven hänget låg. Ska kolla upp det. 

Kvinnan blev begravd bland flera andra kistgravar på gravfältet norr om Borg. Andra gravar i området är tex. krigargraven, bj 581, i kammare och Birkaflickan, bj 463, i kista. Det finns olika skelettgravar men inte brandgravar norr om Borg. 

Runt huvudet bar hon ett silverbroscherat brickband, nr 6 på gravplanen. 

Brickband från bj 571 och som låg runt huvudet på kvinnan. Foto: SHM.

Kram

Lästips:

Bj 571, Sök i samlingarna, här

Wåhlander, L. 1997. Vapendansaren på Birka- med människofigurer i tidsperspektiv. B-uppsats, Stockholms universitet. https://www.academia.edu/9547841/Vapendansaren_på_Birka_-_med_människofigurer_i_tidsperspektiv här.

Liten notis från Adelsö hembygdslag

Gjorde ju en heldag på Björkö för några lördagar sedan 🙂 Vi fick toppväder och det är så härligt att vara ute med intresserade människor på Björkö. Sist jag guidade några av dem på Helgö, en aprildag, så vad snöstorm och det snöade takt in i munnen när jag pratade 🙂

Det är fint att det finns hembygdslag och entusiaster som sköter om dem 🙂 

Undrar hur de pratade om sina hembygder (skrev helbugder först ;-)) under vikingatiden? Var de nostalgiska när de var ute och reste? Längtade de hem till områden och människor? Jag kan längta till Björkö och hem till Helgö så mycket att det gör ont. Ibland när jag var mindre längtade jag som en tok efter lägenheten på Viveka trolles gränd och nu längtar jag ibland tillbaka till lägenheten på Krukmakargatan. Varför längtar jag tillbaka och till andra platser? Varför är jag inte bara lugn och olängtandes? Jag minns en gång på Björkö när jag inte längtade någonstans, när det kändes som om jag var hemma. Det var en härlig känsla!

Kram

En vandring i Hjalmar Stolpes fotspår – och lite tankar kring grav bj 581

Idag har jag guidat Adelsö hembygdslag på Björkö. Vi fick fantastiskt väder och jag fick veta att Gert och Cilla flyttat korna för att jag inte skulle bli rädd ute i Hemlanden <3 

Arkeologikongressens utflykt till Björkö 1874 och Stolpe står på en sten vid Stadsvallen och håller tal. Bild ur Kungen av Birka av Bo G Eriksson.

På teckningarna syns några av Stolpes schakt i Svarta jorden. Stolpe kom till Björkö den 3 oktober 1871 första gången och han återkom under 10 års tid och grävde både i Svarta jorden, där staden en gång låg, och i över 1100 gravar. 

En magisk plats som tar tag i vissa personer som sedan återvänder gång på gång, inklusive mig. 

Norra sidan om vägen påväg upp till Stadsvallen och terasserna där. 

Tänk om jag fått gå här på vikingatiden och titta. Handla något, äta något gott, knackat på en dörr och blivit insläppt… Eller så hade jag varit träl och fixat med något jag kanske inte ville och drömde mig bort till ett liv i frihet… Kanske ville jag vara en krigare till häst.

Jag har sytt en ny klänning i ylle och sytt på sidenremsor på den och den premiäranvändes idag 🙂 Ska visa det senare. Jag trivdes i den och blev lagom varm sedan jag tagit av mig kappan. 

Qviberg som bokat visningen ville ta kort på mig där Stolpe stått 1874, som syns på teckningen ovan, och där han senare stod, för återskapning av teckningen, på fotot från 1895 års utflykt till Björkö. Så jag håller i det enda fotot (en kopia) som finns på Stolpe på Björkö! 

Vi gick genom Hemlanden till husterassen vid Korshamn och det var så vackert! 

Undrar om den här är utgrävd?

Jag hade tänkt låta bli, men skriver lite ändå om bj 581 – ”The Birka Viking Warrior!” 🙂 Eller som jag känner den – ”En av Birkas vapengravar med hästar”. Jag har skrivit om den tidigare, men då om mössan:

Det har varit mycket i media nu om en grav på Björkö, bj 581, och det är den finaste vapengraven som Stolpe tecknade på sitt rutpapper, med två hästar och en person liggandes på sidan, men som möjligen suttit upp i graven innan personen ramlade omkull på höger sida. 

Med ”finaste” menar jag att den är så fin som gravplan, med personen som syns liggande och hur föremålen är placerade i graven tillsammans med de två hästarna på hyllan vid fötterna. En del gravar är ”fula” rent bildmässigt och många saknar skelett eller är bara tråkiga. Så bilden av ”den riktiga krigarvikingen” är det som den här graven väckt hos forskare och i böcker om vikingatiden. 

Nu har skelettet hamnat i nyheterna för att det är ett kvinnoskelett och inte ett mansskelett. Redan 1970 såg en Berit (senare Sigvallius) att det var en kvinna. Även tidigare är omskrivet av Greta Arwidsson i Birka II :3, men jag kan inte läsa tyska så bra så har bett om hjälp. /Det låg alltså möjligen två skelett i lådan, det står lite otydligt – ett manligt och ett kvinnligt – men Greta Arwidsson menar att det inte kan ha varit två skelett i graven eftersom Stolpe bara ritat ett på gravplanen. Tack Christopher, för hjälp översättningen! Återkommer om det här/. Det kan ha trott att det var fel skelett för att de förväntade sig ett manligt skelett.  

Nu undrar jag ju om det finns ett skelett till med texten bj 581 på? Det har alltså varit lite oklarheter  med skeletten och även andra gravar har rörts om bland skeletten. Kanske låg det två skelett i graven, både en man och en kvinna? Men alla benen som analyserats har i varje fall skrivet ”bj 581” på sig och hela kotpelaren är bevarad så som på Stolpes teckning. 

Den första skissen av graven. Stolpes teckning, Birkaportalen.

Nu letade jag i Stolpes grävdagböcker lite snabbt och hittade de här sidorna.

Betyder det här ”Ofullbordad”?

En häst sen… inte så mycket mer. Men han skrev om den i sin rapport om grävåret 1878. Graven är 6 fot djup hade två hästar på en avsats och personen – ett manligt skelett, skriver Stolpe, låg i en träkammare med ett gigantiskt stenblock i som behövde sprängas bort. I graven låg massor av saker som två sköldbucklor, en vapenkniv, en yxa, ett spjut, ett svärd, ett bronsfat med ett mindre järnspjut i med silverdekor på holken, ett till spjut, ett bryne, en kniv, en mängd pilar, 27 spelbrickor, tre tärningar, delar av ett bettsel, 2 stigbyglar, järnbeslag (till seldon eller sadel tror Stolpe), en ”hästkam”, ett ringspänne, en mösstopp av silver och några andra silverstickerier invid huvudet. Det finns tyg kvar i silvertoppen.

Efter 1877 års grävning, året innan alltså, rapporterar han att ”mer än ett lik träffades visserligen flera gånger i samma grav (det här har inte med bj 581 att göra), men deras läge visade oförtrytbart, att det ena var av yngre datum än det andra.” Sen nämner han att endast en grav har en man och kvinna begravda bredvid varandra och jag tror han menar bj 644 och intressant är att den innehåller en nästan likadan silvertopp till mössa. (OBS! Han har inte grävt alla gravar ännu). 

Kanske Ann-Sofie Gräslund vet vilka gravar det rör sig om. Måste kolla upp det.

Stolpe tänker vidare att 10 kammargravar med kvinnor alltså är sekundärbegravningar efter att graven grävts för en man. Jag tror mig veta att bj 660 är en sådan grav, då det ligger en skalle och vapen i ena hörnet av graven. Jag tror det inte är nödvändigt att det är så. Kanske skelettet i hörnan är en man (?) som inte kunnat fraktas hem hel efter att ha dött långt borta. Men vilka är de andra gravarna? Och jag skulle verkligen vilja veta hur det såg ut när han grävde. 

Det jag också tänker på är den märkliga dubbelgraven bj 632. Grav bj 632 är en grav för en rik kvinna bland annat med ett fantastiskt halsband med bl.a. bergkristaller och karneoler och ett bysantinskt silvermynt. I hennes fall så har det följt med en kvinna i graven som ligger på sniskan och som Stolpe tänker är en kvinna som blivit instängd i graven och som krupit runt därinne tills hon dött(!), vilket Bo G Eriksson har med i Kungen av Birka (jag fick låna boken så har inte sidnumret). Men denna extra kvinna fick först ett eget gravnummer, bj 516.  

Kan det vara så att han senare struntade i att rita in några kvinnor som han inte tyckte hörde till huvudbegravningen? Jag vet att jag inte kan inte lösa det här nu, i bloggen, men tankarna snurrar runt i huvudet och jag vill tydliggöra att jag inte har något emot att det ligger en kvinna (en både ostelogiskt-och dna-bestämd kvinna) i en vapengrav – jag tänker däremot inte på henne som ”kvinnlig”, eftersom traditionella kvinnoföremål saknas, utan som att hon har en socialt manlig roll i det här fallet. Förmodligen var hon en högt rankad krigare och strateg som bästa Charlotte skriver. Det finns alltid även flera möjligheter och tolkningar och kanske var hon en sköldmö som dog innan hon hann gifta sig, som enda dottern som son som Carol Clover skrivit om, eller så ville hon kanske bli krigare i nästa liv eller var änka i mansroll som Torun svarat i Svt-artikeln – vem vet… Det finns många möjligheter 🙂 och ja, det frustrerande att det inte går att veta hur det en gång var på vikingatiden och hur det såg ut när Stolpe grävde och vad som hänt under alla flyttar av föremål!

Jag hoppas, och tror, i allafall att det är rätt skelett de ananlyserat och ser fram emot vad de mer kommer att skriva om. Björkö är alltid ett äventyr på sitt vis, men idag var det en stor kontrast mellan guideturens vackra, lugna sensommarupplevelse och den digitala och mediala storm som pågår om denna ö, som Stolpe började gräva på för 146 år sedan och knappt kunde sluta. 

Kram

Lästips:

Bo G Eriksson, 2015. Kungen av Birka. Hjalmar Stolpe- arkeolog och etnograf.

Charlotte Hedenstierna-Jonson mfl, 2017. A female viking warrior confirmed by geomics. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ajpa.23308/full här. Läs även Supplementary texten längst ned.
Holger Arbman 1943. Birka I, Die Gräber.

Anna Kellström, 2013. People in Transition. Life in the Mälaren Vally from an Osteological Perspective. I: Shetland and the Viking World. Papers from the proceedings of the 17th Viking congress 2013, s. 197-202. https://www.researchgate.net/publication/312474924_People_in_Transition_Life_in_the_Malaren_Valley_from_an_Osteological_Perspective. Här.

Hjalmar Stolpe, Rapporter, I, Björn Ambrosiani, 1992. Investigations in the Black Earth, Birka Studies vol 1, s. 91-127. S. 124; 120.

Stolpes grävdagböcker, Birkaportalen. http://historiska.se/birka/digitala-resurser/arkivmaterial/hjalmar-stolpes-gravdagbocker/ här

Carol J. Clover, 1986. Maiden Wartiors and Other Sons. In: The Journal of English and Germanic Philology. Vol. 85, s. 35-49. Här.

Svt, Ny forskning: Främsta vikingakrigaren var kvinna, 2017. https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/vetenskap/framsta-vikingakrigaren-var-kvinna#ampshare=http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/framsta-vikingakrigaren-var-kvinna.

Norse and viking rambelings, Lets debate female viking warriors yet again, 20170909Blogginlägg av Judith Jesch om artikeln om bj 581. http://norseandviking.blogspot.se/2017/09/lets-debate-female-viking-warriors-yet.html?m=1 här.

Fedir Androschchuck,  201709__. Female Viking Revised. Kommentar till forskningen om nj 581.https://www.academia.edu/34564381/FEMALE_VIKING_REVISED här.

Aardvarchaeology, A female viking warrior interred at Birka, 20170912. Blogginlägg av Martin Rundqbist. http://scienceblogs.com/aardvarchaeology/2017/09/12/a-female-viking-warrior-interred-at-birka/ här.
Greta Arwidsson, 1989. Knochenfunde, I: Birka II:3, s 144.

Jag fyller på med inlägg:

Archaeodeath, blogginlägg om själva mediastormen 🙂 https://howardwilliamsblog.wordpress.com/2017/09/14/viking-warrior-women-an-archaeodeath-response-part-1/ här.

Arstechnica, Annalee Newitz, 20170914. New evidence och viking women might not be whst it seems. https://arstechnica.com/science/2017/09/have-we-finally-found-hard-evidence-for-viking-warrior-women/ här.

Björködag med mamma och Smulan 

Häromdagen ringde de från Björkö och frågade om jag kunde hoppa in lite 🙂 och det gjorde jag gärna 🙂 Det var ju ett tag sedan jag guidade där ute. Senast var det ju sagor i husen. Så idag blev första turen och det är som att komma hem.

Jag tog med mig mamma och Smulan.

Tänker på att jag åkt med den här båten i över 20 år! Viktoria <3 Undrar hur fästa vikingarna var vid deras båtar? Vilka träd de såg i kölen och i de klinkade borden? Jag ser år av sol, regn och människor 🙂

Stoppet där jag minns första gången då rösten var tvungen att trycka undan nervositeten 1999, under en guidetur för Svea Hovrätt.

Här kommer en exposé av guidefoton när jag pekar och gör olika miner… Jag skulle platsa i en sketch med Björn Skifs! Såg just programmet om Björn Skifs som firar 70 år, så tänkte på att jag jobbade på museet när han fyllde 50 år och hela järngänget kom ut till ön! Han var min första idol runt 1975 <3

Det var ”Tema matvandring”, så en tur med att prova på lite gott att äta under turen av sådant de åt under vikingatiden som hittatas på ön – fast nytt då :-))

I Borgs hagev vid min favoritgrav. Det är något speciellt med den här platsen för mig och det är en outgrävd grav.

Jag har på mig min hängselkjol i diamantkypert av samma tyg som Birkaflickan.

Smulan vilade lite ? Undrar hur många hundar som blivit begravda på Björkö? Lätt att glömma alla vikingadjur som är begravda överallt i alla gravar.

Påvägen upp till Borgvallen.

Mamma agerade fotograf idag 🙂

Björkö by i bakgrunden, med två gårdar utan ägobyte sedan 1500-talet!

Hahaha, jag pekar i alla riktningar!

Eller inte hela tiden…

Här blev det lite kort pickninck inne i Borg. De fick smaka hästkorv från Munsö bland annat och jag drack också lite älgörtte 🙂 Det är salisylsyra i, så bra mot huvudvärk. Kallas älgört, eller älggräs, för att älgar tuggar i sig det (när de äe brunstiga)…men även använt för att göra mjöd bra och heter även ”mjödört”. Teet är också bra mot reumatism.

Jag vet inte – ska jag sy fast röda hängslen istället? Det ser lite konstigt ut tycker jag när de vita hängselbanden smältet in mot särken och inte syns…

Det var så fint idag – en riktig sommaridyll!

Lite pekande vid korset också 🙂

Utsikt mot Hovgården på Adelsö.

Det gick även en engelsk matvandring samtidigt. Nere vid museet igen ingick det lunch med ärtsoppa, lingonsaft, bröd och färskost utanför museet efteråt och det var gott. Ärtsoppa är verkligen gott ibland!

Smulan hade också en bra dag och fick sitta i knät hos en i gruppen när vi hjälpte till att servera efter guideturen. Tröttis i linneduk.

Det blev en härlig dag och jag jag är tacksam att vi fick en till av dessa magiska Björködagar med en härlig grupp.

Kram

Ps. Glömde fråga precis alla i gruppen om fotona, så hör av er om jag ska ta bort något foto. Ds.

Birka i Vetenskapens värld

Tittar på Vetenskapens värld igen eftersom avsnittet handlar om det jag skrev min magisteruppsats i arkeologi om – Stadsvallens förlängning fram till Borg, 1998. 

Efter min undersökning 1998 så klipps gräset efter förlängningen som jag tyckte mig ha hittat. Uppsatsen avslutades med att det skulle behöva göras några provschakt för att se förlängningen bättre och bekräfta resultaten, eller inte.

När georadarforskarna gjorde sin första undersökning 2006,  bekräftade de min upptäckta sträckning på ett föredrag på Ekebyhovs slott, men när jag träffade dem igen för några år sedan så sa de att de inte längre tror på förlängningen, uatn att den gått på ett annat ställe. Jag har väntat länge på att få se georadarbilderna och nu visades de i Vetenskapens värld.  Jag tycker mig se min förlängning av Stadsavllen på deras georadarkarta! Så det känns okej ? Skulle däremot verkligen vilja se deras olika tolkningsunderlag mer i detalj och förstå resultaten bättre ? 

Arkeologi är ett ämne där nya metoder och undersökningar ger nya resultat och man måste alltid vara beredd att ändra sig när det kommer välgrundade nya teorier, analyser eller fakta. Jag vet vad jag själv kom fram till, med möjligen en enklare metod, med EM38, då markens suseptibilitet mäts, dvs. markens förmåga att leda elektricitet. Jag tog även jordprover för fosfatanalys, som jag fortfarande har kvar, och har därför en ganska tydlig bild av hur marken ser ut under grässvålen. 

Min fosfatkartering.

Nästan min sträckning över området.

Här är den nya sträckningen enligt programmet. 

/Uppdatering 2016-10-20:

Även under marken här tycker jag mig se Stadsvallens förlängning! Jag har tänkt en del och om Stadsvallen, i sitt befintliga skick, har gravar på var sida, gravar under och gravar i så följer ju förlängningen samma mönster och då bekräftar de möjliga nyfunna gravarna Stadsvallena förlängning 🙂 /.

De ljusa prickarnar de bortplöjda gravarna, enligt georadartolkningen. 

Ojoj, det blev som hjärnstockning i mitt huvud av att se programmet, av flera skäl! Mycket som påstås vara ny forskning är inte det. 

Det är inte så att alla forskare sett vallen som endast en försvarsvall – den kan tex visa gränsen för Björköarätten eller vara en gräns för tull. Dessutom ligger det gravar innanför vallen, på stadssidan, under vallen och i vallen, som visar att den inte är enbart en rituell gräns till de döda. 

Att den första vallen fanns är det som syns på modellen på Historiska museet och den syns även i landskapet, så georadarforskarna har förmodligen förstått modellen och Björns forskning fel. 

Att det finns långhus längs med Stadsvallen och andra stora konstruktioner på norra sida om staden är inte heller nytt. Det finns till och med en lagunliknande konstruktion där. 

Att det finns många trälar är inte heller nytt. Det går fint att läsa boken om Ansgars liv. Det forskas mycket om trälar och olika former för träldom just nu och att det varit eländigt för många som skulle hålla liv i elden, mata djur, tvätta och ta hand om de som ägde dem är inga konstigheter, men vissa hade det nog ganska bra också. Kyrkan som köpte folk gav dem ju inte direkt sin frihet. De blev ju ägda av kyrkan istället… 

Det nya är nog den otroligt dystra bilden som ges. Med regn och mörker. Inte ett spår av hassel, enar, köksväxter eller målade hus syns. Men att det är små hantverkshus i början är ju inte heller nytt. Det är ju det Björns grävning visat. Det är inte heller på en tom ö som ”staden” byggs. Det finns bronsåldersgravar, äldre järnåldersgravar och vendeltid på ön. Lika som på Adelsö. Björkö, som liten ö med höga utkiksposter, mitt i en stor öppen Björkfjärd, på gränsen mellan flera folkland är viktig att komma ihåg. Här kan en avgränsad lag bli tydlig, många människor kan på så vis träffas i Mälarens säkraste ankringsplats… Självklart har platsen blivit anfallen några gånger, vilket synts arkeologiskt, och förmodligen bytt styre under de dryga 200 åren som ”staden” var igång. 

Sen om de tagit hantverkare till fånga eller bjudit in dem till staden är frågan? Det finns skickliga hantverkare här uppe, på Helgö tex. De behövde inte hämtas från Holland. Att kontrollera hantverkare, som hovjuvelerare, är en möjlighet. Visst kan det vara utländska hantverkare för de finaste smycken i början av Birkatid. Även på Helgö är det en stor verkstad samtidigt, och även innan Birka, och kontrollen över ornamentiken, viss ornamentik, har säkert varit viktig. 

Alla dess sopor då? Ja, det beskriver Björn som att man byggt två rader till med hus ut mot vattnet när marken steg mer pga landhöjningen, lite så som stadshuskajen i Gamla stan är uppbyggd. Att använda sopor till att bygga på, som fyllnadsmaterial är inte konstigt. Även den stora terrassen i Garnisonen, där krigare och kanske hovet hållit till, är byggd med sopmaterial även om rituellt deponerade saker finns i den också, tex en hel spädgris, som jag grävde fram. I Svarta jorden har det även hittats byggnadsoffer i golvet i åtmonstone ett hus. 

Visst blev folk sjuka, det syns på bihålorna på en del kranier (Läs ”Bihåla Birka” i Birka nu.) 

Att Birka är en nekropol har det skrivits om tidigare, av Bente Magnus i Historiska nyheter, som kom ut när museet öppnade för 20 år sedan. För övrigt jätteroligt att det går två gamla tanter på bilden ? Att de som begravdes på Birka kom från när och fjärran är något som behöver forskas mer om och det görs också. Att Björkö blivit poppis att bli begravd på är förmodligen riktigt och att de som bodde där begravdes där, samt folk från omlandet. Men även utländska personer som Biskop Unni ska ha blivit begravd där på 900-talet, även om hans huvud forslades hem till Bremen. Men även trälarna kan ju ligga i egna gravar. Trälar ligger möjligen även i flera fall i vad som skulle kunna tolkas som sina ägares gravar, tex personen ovanpå kvinna i grav Bj 632 samt den yngre mannen ovanpå mannen i graven kallad ”Älgmannen”, uppe vid Stadsvallen. 

De vikingatida städerna, som är som Birka är dåtidens metropoler och de är många över ett stort område! 

Att begrava den döda med ritualer på Björkö har jag skrivit om i en liten artikel om graven i Borgvallen. Det är bra att titta på Stoples grävningar igen, vilket Historiska museets arkeologer har gjort. Däremot så finns det mer saker med gravarna och användandet av dem och de som Price visat på som är spännade, men det är bara att läsa det som Snorre Sturlasson skrivit så finns det ännu mer fantastiskt stoff om gravöppnade, kungen Frej/Frö som får en grav med fönster så att det går att gå dit att titta in i den mm. Att de gjort knäppa grejer med ben från djur och människor är inte heller nytt. De var fascinerade av döden, livet efter döden och kommunikationen med de döda. Det syns arkeologiskt att de ägnade mycket tid och omsorg kring begravningarna. 

Det finns massor av mer och det är också det som är spännnade! Birka lever i vår samtid, är en forskningens stridsplats och engagerar många, såväl forskare som entusiaster! 

När det kommer nya program om vikingatiden, kommer också frågorna från besökarna direkt! Det är inte så ofta dock som det blir så personligt för mig ?

Har jag glömt något viktigt? Skriv till mig om ni vill. 

Kram 

Lästips:

Några av mina artiklar och uppsatser finns på Academia.edu Här Där finna även massor skrivet om Birka att läsa i bla. artiklar från boken Birka nu. 

https://independent.academia.edu/LindaWåhlander

Birkaportalen här finns mängder med material. 

En artikel om detras undersökningar 2006 finns att ladda ned här samt en till här.

https://www.researchgate.net/publication/260557065_First_High-resolution_GPR_and_Magnetic_Archaeological_Prospection_at_the_Viking_Age_Settlement_of_Birka_in_Sweden

https://www.researchgate.net/publication/229902304_Efficient_large-scale_archaeological_prospection_using_a_true_three-dimensional_ground-penetrating_Radar_Array_system