Etikettarkiv: völva

Völva på Kulturnatten

Igår natt var det dags igen för Völvan att närvara på Historiska museet. Det blev många fina möten och en intressant kväll och natt.

image

Foto: Katarina Nimmervoll, SHM.

Runorna gjorde sitt arbete och var hjälpsamma och staven – völvans stav och som namnet völva kommer av – stod brevid mig men är inte med i bild.

image

Stolen i original från Suntaks kyrka. De äldsta delarna är från 1100-talet, vilket gör stolen till en av sveriges äldsta möbler 🙂 (Foto:http://www.nemo.nu/sagabo/cabin/platser/stolen.htm).

Kram

Völva på Kulturnyheterna igår

Var ”Völva” på Kulturnyheterna kl 19 igår 🙂  De ville att jag skulle se ut som en kvinna med makt 🙂 Tycker ni jag lyckades?

De gjorde ett reportage om Anna Lihammer och hennes bok ”Vikingatidens härskare”.

image

Av Anna Lihammer

Den är spännande och Lihammer lyfter bland mycket annat fram den vikingatida kvinnans roll i den vikingatida aristokratiska världen. Dessa makthavare har hamnat lite i skymundan, då de flesta arkeologer med ägnat sig åt män och vapen.

De senaste åren har äntligen forskarna börjat belysa olika roller i samhället med allt från trälar till barnen i järnålderns samhälle, och en som skrivit mycket om kvinnans religiösa funktion i det förkristna samhället är Olof Sundquist. Hans bok ”Kultledare i fornskandinavisk religion” är en fröjd att läsa 🙂

image

Kopior av smycken från vikingatiden

image

En symbol för kvinnomakt var troligen dessa stavar som hittats i kvinnogravar över hela skandinavien och även i skandinaviska gravar utanför skandinavien.

Kram

Völva på kulturnatten

I lördags var det Kulturnatt. På Historiska museet hände det massor av saker och det kom över 2200 personer dit smiley

Jag klädde upp mig till Völva och var kvinnan ifrån Klinta på Öland. Hon fick med sig många fina saker i sin brandgrav och troligen även en man. Bland gravgåvorna fanns en fin stav med ett litet hus på toppen – det är troligen en völr – en völvestav. Völvan var en viktig person under järnåldern som kunde sejda, i vilket det ingick att spå. Hon fick med sig ca 125 pärlor i bergkristall, karneol och glas och två små bronsbleck med runor på.

staven

Staven i två delar, lite kortare. Nu är den utställd och i finare skick. Bild: http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=107776

Kvällen till ära spådde jag därför i runor. Många kom och ville få veta mer om sin framtid. Det gick även att dra tre runror – en för dåtiden, en för nutiden och en framtiden. Många valde även att dra en runa för var att se vad de behöver tänka på just nu i livet.

Vi vet inte hur människorna under forntiden rådfrågade runorna. Det vi går på är det som Tacitus beskriver i Germania, samt på ledtrådar i den Poetiska Eddan. Däremot är vi säkra på att runorna var viktiga för människorna och att de har olika betydelser som även framgår av deras namn, även om framförallt några av de äldre runorna inte är helt tydliga i vad de betyder.

Själv ser jag spå i runor som ett fantastiskt redskap att lära mig och andra om runorna. De är ett sätt att lära känna dem och förstå att de en gång var mycket viktiga. De kan på så vis användas för att berätta om människorna som levde i en tid då magi var en viktig del i livet och de kan även fortsätta att vara en del av våra liv idag smiley

Att spå människor är att dela en liten stund i livet med en annan människa och att se den personen. Det är med lekfullhet jag gör det, även om jag gör det med stor varsamhet.

Oden ville också prata med en känd Völva, som han väckte upp från hennes död för att fråga många saker. Bilden kan du skriva ut och använda som målarblocksbild!

 

odin_806312c

Bild: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Odin_og_V%C3%B6lven_by_Fr%C3%B8lich.jpg

Lästips:

Tacitus, Germania bok 1 (10) finns i flera översättningar på nätet. http://www.sacred-texts.com/cla/tac/g01010.htm

Bra artikel i SvD: http://www.svd.se/kultur/trolldom-vikingar-mot-kvinnorna-med-makt-over-vikingatagen_6678020.svd

Bra artikel från Historiska:

http://www.historiska.se/historia/manadensforemal/2007/mfmars2007/

Kopparbeckens inskrifter:

 

ÖL 83 (Öl BN83) – KLINTA, KÖPINGS SN, SLÄTTBO HD, ÖLAND

Inskriften är ristade på kopparbleck, och daterade til ca 950. De finns på Statens historiska museum, Stockholm (25840:59).

Inskriften lyder:

Kopparbleck 1:

irþn

??? = texten har inte gått att tolka

Kopparbleck 2:

a—f–aþlufalu—þr —

??? = texten har inte gått att tolka

Litteratur: Ölands runinskrifter (1900-06, S. Söderberg & E. Brate). Projektet Samnordisk runtextdatabas, 2004.

Kram