Etikettarkiv: textil

Bronsålderskjolen har varit klar ett tag…

Det har varit så länge som jag levt med tanken på att väva den här. Jag har flera gånger undrat varför jag sa ja till att väva den eller varför jag trodde att jag skulle kunna väva en… Det har tagit emot att fota och skicka iväg den men nu är jag redo 😉

I dessa öglor skulle det kunna tovas fast rå ull.

Undrar hur många flickor och kvinnor som använde en kjol som denna under äldre bronsålder och kanske yngre bronsålder. Vilka var dom och vad gjorde de när de bar sina kjolar? Vem vävde dem? Var det de själva eller fanns det ett dåtida modehus eller en specialistväverska? Vad jag ibland önskar att det gick att resa i tiden!

Nu kommer min kjol få träffa sin blus och jag hoppas jag den kommer trivas och vara fantasieggande för barn och vuxna på Västmanlands läns museum i Västerås. Kjolen har ett ganska tråkigt ”bälte” men det vävda bältet jag redan lämnat till museet har fina tofsar 🙂

Jag vill tacka Amica Sundström för att hon hjälpt mig förstå delar av en äldre beskrivning av kjolen.

Egtvedflickans grav. Nationalmuseet i Köpenhamn.

Egtvedflickans dräkt. Nationalmuseet i Köpenhamn.

Det är fantastiskt att vi kan se tillbaka i tiden till äldre bronsålder på det här viset, pga av människorna begravts i dessa ekkistor! Tänk om vi kunnat se en hel dräkt på det här viset från alla tider! Tänk om Birkagravarna ens kom i närheten av detta…

Kram

Lästips:

Till Egtvedflickan.

http://natmus.dk/historisk-viden/danmark/oldtid-indtil-aar-1050/bronzealderen-1700-fkr-500-fkr/egtvedpigen/snoreskoerter-og-ritualer/

http://natmus.dk/historisk-viden/danmark/oldtid-indtil-aar-1050/bronzealderen-1700-fkr-500-fkr/egtvedpigen/

Nya senmedeltida ”Guldskinnstäcken”

2 svar

Passa på att fram till mitten av sommaren se två nytillverkade kopior av de fantastiska så kallade ”Guldskinnstäckena” på Historiska museet. De nytillverkade är nu utställda i Gotiska hallen och ni kan läsa om de som organiserat tillverkningen av täckena på historicaltextils.org. Jag anmälde mig för att vara med och sy, men tiden räckte inte till den här gången.

Invigningen i onsdags.

Täcke från Dalhems kyrka i Småland. Foto: SHM.

”Guldskinn” kommer av de förgyllda skinnremsor som sytts fast över skarvarna mellan de olika tygfälten. Motiven med märkliga djur har orientaliskt ursprung.

Detalj av det nya Dalhemstäcket.

Det är ett fantastiskt jobb och det är en hel hop kvinnor som sytt varsinna delar av täckena. Det får mig att tänka på vad de som sytt pratade om – både då och nu. Vilka berättelser som är ”insydda” i täcken 🙂

Täcke nummer två är Skepptunatäcket från Skepptuna kyrka i Stockholm från 1500-talet. Det är alltså senmedeltid/renässans.

Skepptuna guldskinnstäcke. Foto: SHM.

Jag skulle gärna ha ett sådant ”täcke” hängandes på väggen 🙂

Kram

Lästips:

Två textilnördar http://historicaltextiles.org

Dalhems guldskinnstäcke. http://historiska.se/upptack-historien/object/96348-tacke-av-textil/

Täcke från Dalhem i sämre skick. http://historiska.se/upptack-historien/object/96085-tacke-av-textil/

Täcket från Skepptuna. http://historiska.se/upptack-historien/object/96349-tacke-av-textil/

Poddcast

Vid varpens ände…

2 svar

Kom till slutet av varpen idag! Det har tagit lååååång tid och många filmer!!! Brooklyn har jag sett fyra gånger för jag missar ju en massa när jag väver 😉 Nu är det tvinning, stoppa trådar och ihopbindande kvar… Hoppas det går lite fort nu så jag blir klar. Ska hålla ett föredrag den 2 april vi Anunds hög och tänkte lämna av kjolen på vägen hem 🙂

Undrar ibland om de kände lika dant förr i tiden och om personen som vävde på bronsåldern tänkte ”puh” när de var klara eller om de hade mer ”rituella/religiösa” vävtankar?

Lite yoga idag blev det också. Jag är inte i toppskick just nu, vare sig fysiskt eller mentalt, och i brist på annat får jag försöka se yogarummet som någon sorts hälsooas i tillvaron… Även om jag längtar förfärligt efter att vara i värmen i Indien.

Kram

Bronsålderskjolen

2 svar

Jag har vävt en bit till. Det ser trassligt ut och jag hoppas det inte blir svårt i nästa steg – tvinnandet av trådarna.

Jag har knutit en tråd runt trådarna som jag mäter längden på inslaget jag gör, för det ska ju bli öglor.

Det var lite svårt att fota!

Jag får flytta igenom öglorna i bandhållaren försiktigt.

Jag har tre trådar fram och tillbaka i varje inslagsöppning och de går alla runt det gula, tjockare garnet som löper längs ”ovankanten” på kjolen. Jag har sytt in skarvtrådarna i banddelen som då blir stadigare och det gör även att den understa bandtråden inte hasar ned.

Jag hoppas det kommer att funka. Undrar bara hur de verkligen vävde på bronsåldern?

Kram

Lästips:

Bender Jørgensen, L. 1986a. Forhistoriske textiler i Skandinavien. Nordiske Fortidsminder, Serie B, Bind 9. Köpenhamn.

Broholm, H. C. och Hald, M. 1939. Skrydstrupsfundet. En sønderjydsk kvindegrav fra den
ældre bronzealder. Köpenhamn.

Broholm, H. C. och Hald, M. 1940. Costumes of the bronze age in Denmark. Contributions to the archæology and textile-history of the bronze age. Köpenhamn.
Bra bilder och referenser: Hilde W. Nørgaard. https://www.academia.edu/2268112/Bronze_Age_Costumes_in_North_and_Middle_Europe

Textil funnet från Alvastra pålbyggnad! Men är det neolitisk textil?

Kommentera

Jackie har skrivit inlägg på Historiskabloggen om Alvastraprojektet: http://alvastrapiledwelling.historiska.se/whats-in-the-alvastra-box-part-2/

Jag vet inte om ni vet att det inte hittats någon stenålderstextil i det vi kallar Sverige idag! Men det har det!

Jackies inlägg är spännande och hon berättade även om ett tidigare fynd hon fått reda på, då folk hört av sig efter blogginlägget – på 90-talet daterades ett textilfynd i södra Sverige till neolitikum med kol14 -metoden. Hela fragmentet gick då åt och endast några fotografier finns kvar. Jag ska fråga igen vilka som hittade textilbiten och gjorde provet!

Men det betyder att det antagligen missats massor av stenålderstextil under arkeologiska utgrävningar – ingen har direkt letat!

Nu är frågan hur gamla textilbitarna från Alvastra är! Textilierna har bevarats i torvbiten i en låda sedan 1930. Dom ser ut att vara tuskaft och växtfibrer, så redan där är det sannolikt att det kan vara stenålder!

Förstorad bild, från bloggposten, av ett av textilfragmenten. Accessionsnummer 19414:F1Y. Foto: Helen Persson, SHM.

Jag tycker det är urspännande och hoppas och håller tummarna för att det är neolitisk textil!

Kram

Tygrester från spännbucklan i Kvinnograv bj 517, Birka

2 svar

Här är spännbucklorna från grav bj 517. Några av er kanske känner igen dem från teckningarna i Inga Häggs bok om kvinnodräkten i Birka. Tyvärr har jag bara foto från den ena spännbucklans tyg. Kvinnan blev begravd i en kista norr om Borg på Björkö, det vikingatida Birka. Ursäkta de lite tunga bilderna. Jag tänkte att detaljerna skulle synas bättre om jag inte minskade. Får se om det fungerar…

Det är ifrån denna grav som det största sammanhängande styckena av goffrerad särk kommer. Goffrerat linne hittades även på skänkeln till kvinnans sax.

Ur Inga Häggs bok ’Kvinnodräkten i Birka’, 1974, s. 123.

Förmodligen har ett litet rundspänne hållit ihop särken i halsen. Hängselkjolsöglorna sitter fortfarande fast vid hängsekljolstyget, enligt Hägg, men hon har inte med kjolen i genomgången av hängselkjolarna, men hon ska ha skrivit om det i Tor;nr 13,1969, s. 18.

Vid det treflikinga spännet satt två öglor av linne som i sin tur satt fästade vid en obetydlig bit yllekypert från ett livplagg ( se 517:4 på teckningen ovan). Bland textilierna i graven ska Geijer ha hittat en grov ylleväv, W7, som tillsammans med linnerester låg över den ena spännbucklan, men det är osäkert om de hörde till dräkten – Hägg tycker det ser ut som en filt (Se bilder från Mis nedan).

Ytterligare en liten bit tygbit av fast och tät kypertväv finns på spetsen av kniven i graven, men Hägg nämner inte vad det är för material. Till ett av livplaggen hörde förmodligen även två kulformade knappar (Hägg 1974, s. 62; Birka III, s. 60, Taf. 7:6, Taf. 33:3).

Vid ena nålen finns även S4, som är siden. Hägg har med det på en av teckningarna ovan, 517:1c, och i tabellerna , fig. 53 och fig. 56. Jag antar att ’FH’ är öglor i fig. 56 (jmf. teckningen ovan, 517:1a-c).

Spännbuckla 1: 1 FH (linneögla) vid nålhållare, 2 FH (linneöglor) vid nålfäste.

Spännbuckla 2: 2 FH (linneöglor) och sidenband vid nålhållare, 3 FH (linneöglor) vid nålfäste.

Försök till sammanfattning av mig :

Kvinnan bar en vit eller naturlinnefärgad goffrerad särk med ett litet sprundspänne, spännbucklor till en hängselkjol med linneöglor och eventuellt ett plagg med sidenband på, om siden bandet inte är ett bärband eller sitter sitter runt linneögla på samma vis sil Hilde Thunem visar med Köstrupkjolen – där ett yllebrickband spännts fast ovanför hängselkjolen. S4 är ju samitum, vilket kan vara vackert mönstrat i olika färger. Hängselkjolstyget har Hägg möjligen skrivit om tidigare (ska försöka få tag i artikeln i Tor).

Hon bar även ett livplagg av yllekypert med linneöglor i kanterna, som hölls ihop med ett treflikigt spänne. Möjligen hade hon en filt eller grov sjal (?) över sig som det fanns linnetyg till, över spännbucklorna. Kniven och saxen kan ha hängt från någon av spännbucklorna. Det är oklart varför det är så många öglor, men kniv och sax har kanske hängt från spännbucklorna. Till detta kommer de två knapparna som i Mis kallas ”svitaknapparana”. Se lite fler bilder nedan.

Några bilder från Mis:

Den grova ylleväven. Foto: SHMM.

Foto: SHMM.

Silverkors. Foto: Christer Åhlin, SHM.

En av de två svitaknapparana. Foto Eva Vedin, SHM.

Flera pärlor av fajans, silver- och guldfolie samt glas. foto: Eva Vedin, SHM.

Spänne. Foto: Eva Vedin, SHM.

Så till sist mitt favoritspänne, här med ett lite enklare karvat utseende 🙂

Kram

Lästips:

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Inga Hägg, 1969. Die wikingerzeitliche Frauentracht von Birka. Einige Bemerkungen zur Hemdform. Tor 13. Stockholm, s. 13ff. – Men den här har jag inte läst ännu…

Agnes Geijer, 1938. Birka III.

Bj 517

Hilde Thunem http://urd.priv.no/viking/smokkr.html

Viking town Haithabu’s possible ”Thorsbjerg trousers”

Kommentera

I will try and write a blog post in english 🙂

There are small pieces of broken dimond twill and lozenge twill from the harbour in viking age Haithabu. Inga Hägg identifies them as pants of the same style as the much older pants from Thorsbjerg.

Textile from Haithabu in broken dimond twill (diamantkypert) and fragment with lozenge twill (spetskypert). Ur Hägg 1984, s. 30.

Sketches of the fragments from the Haithabu harbour. Ur Hägg 1984, s. 30.

The fragments and the sketches show pieces of the pants upper part.

Thorsbjergpants as referens for the Haithabu fragments. Ur Hägg 1984, s. 31.

These are the ”Thorsbjerg pants” and they are very narrow and tricky to measure to fit your body. There are patterns to buy and also on Pinterest.

Before beeing compleatly sown together.

Folded, but not sown together.

Front of pants without the sock.

Back.

My way of measuring.

This is custom made pants, but you can see at the bottom how I laid out the pieces on the fabric. The dotted line is around the thigh. I usually try in a cheap fabric. But I always sweat when cutting!

It is a mystery to me how they came up with these pants!!! The good thing if you are riding on horseback is that the seem will not hurt your inner thigh.

Hugs

Inga Hägg, 1984. Die Textilfunde aus dem Hafen. Berischte über die Ausgrabungenin Haithabu. Berischt 20. Neumünster.

Nille Glaesel has a good pattern in ”Viking, dress, garments, clothing” (eventhough I have used one more square) and also a new book for the ”Viking warrior clothing”.

Incredible info on viking pants and pattern by Hilde Thunem http://urd.priv.no/viking/bukser.html

På Länsmuseet Gävleborg idag

2 svar

Fick en guidetur runt museet i Gävle idag efter en tur i museets magasin 🙂

Vi började med lite Roslin.

Fortsatte med en ”Gammal kvinna” av August Jernberg.

Bruno Liljefors.

Krüger.

Nu fortsatte vi till en utställning om Hedvig Ulfsparre. En kvinna som samlade på sig en fantastisk textilsamling.

När jag gick på Bäckedals folkhögskola fick jag tillverka en bandgrind 🙂 Har stor respekt för hantverket bakom dem 😉

Min guide.

Förhoppningsvis hennes verktygslåda. Jag glömde titta. Vi är lika hon och jag 🙂

Enhörning av Märta Måås-Flätterström, en gobeläng från 1915. Helt underbar.

Du kan läsa mer om hennes textilsamling här eller ännu hellre besöka museet förståss 😉

Vi tittade på forntidsutställningen och det här var kul – olika tolkningar i tiden av samma fyndplats! = 5 helt olika tolkningar… Det finns även en botten på en blästerugn och järnluppar av enorma mått och kvalité från 4-500- talet.

Glödpannan från Hamränge 🙂 Den är 1200 år gammal. Den har kufisk skrift på persiska och det står ”Gud rättsådig och barmhertig” i kufiskt skrift på den. Den hittades 1946. Den är tillverkad i Khorasan och frågan är hur den kom hit?!

Ja, det fanns massor att se! Imorgon kommer bilder på en liten fin brudkroneutställning 🙂

Kram

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här: