Kategoriarkiv: Mitt i livet

Studie av Leonardo da Vincis eklöv-och nötstudie

En uppgift på kursen i att rita som på renässansen, med fokus på Leonardo da Vinci var att rita av en av hans botansika teckningar.

Vi skulle tona pappret och rita med sanguinepenna, röd lera – 🩸 dvh, järnoxid.

Leonardo da Vincis teckning finns i The Royal Collection Trust, The Queens collection i Buckingham Palace.

Jag har dragit mig lite för att börja eftersom jag inte ritat med röd penna på det här sättrt förut och set var så specifikt hur vi skulle gå tillväga. ”Take Your Time”…

Nästan klar

Här så framträder inte löven så tydligt i 3D. Vi ska teckna ett tredimensionellt objet på en tvådimensionell yta.

Närbild innan jag fortsatte lite till.

Det var en bra studie i att se relationerna mellan löv och nötter, konturer och mellanrum. Jag har svårare för toner däremot.

Det var även lite som arkeologi, att se spåren efter hans streck så som han sett dom. Undrar var han började och vilket som var sista strecket? Han hade ju ett riktigt objekt framför sig. Han tecknade hela tiden som barn i skogarna runt staden han bodde i Vinci.

Lämnade in den här men läraren tyckte att jag skulle vara långsammare och moduelra strecken mer. Kanske prova en annan penna.

Provade rita två blad med en annan, lite torrare sanguine.

Sen kunde jag inte låta bli att fortsätta på teckningen.

Jag har lagt till detaljer vit kritpenna.
Lite mer färg i mellanrummen. Men svårt att fota pappret som är mycket rödare.
Samma slutversion.

När jag tittade igen på Leonardos teckning så såg jag att mellanrummen är alla streckade åt samma håll. Det blir som en tydligare bakgrund. Det var lite sent nu, men jag försökte fylla i så att det blev en mer jämnare yta.

Vinklad i ljuset.

Insåg att jag suttit nästan i mörkret igår och ritat och när jag vinklade ytan så blev det vita mycket mer synligt!

På det hela är jag nöjd, men jag ska prova en gång till. Jag ritade den tvådimensionella bilden mer än en tredimensionell gren.

Lästips:

The Royal Collection Trust https://www.rct.uk/collection/themes/exhibitions/leonardo-da-vinci-a-life-in-drawing/the-queens-gallery-buckingham/botany-and-landscape

Allan och korallerna i Egypten

För den nya kursen skulle jag leta reda på gamla teckningar och målningar.

Jag har som en mapp med bladade saker jag sparat och då hittade jag dessa två på Allan.

När vi var till Sharm el Sheik första gången.
Allan några månader sovandes i sin vagn på en fårfäll.

Jag önskar att jag hade ritat av honom mer. Jag förstår egentligen inte varför jag inte målat och ritat mer. Men den inre kritikern har varit så stark.

Korallerna från luftmadrassen. På kanten till djupet.

Jag flöt ut med madrassen om och om igen för att titta. Den här gången var Allan inte med. Jag älskar de fär korallerna. Som en helt annan värld under vattnet.

Kram

Allan och korallerna i Egypten

För den nya kursen skulle jag leta reda på gamla teckningar och målningar.

Jag har som en mapp med bladade saker jag sparat och då hittade jag dessa två på Allan.

När vi var till Sharm el Sheik första gången.
Allan några månader sovandes i sin vagn på en fårfäll.

Jag önskar att jag hade ritat av honom mer. Jag förstår egentligen inte varför jag inte målat och ritat mer. Men den inre kritikern har varit så stark.

Korallerna från luftmadrassen. På kanten till djupet.

Jag flöt ut med madrassen om och om igen för att titta. Den här gången var Allan inte med. Jag älskar de fär korallerna. Som en helt annan värld under vattnet.

Kram

Memorobilia

En övning i nya kursen är att leta efter saker och göra som ett eget litet museum – gå på scavengerhunt! Jag valde att leta bland alla små saker jag samlat på mig genom åren på resor.

Ett kriterium är att jag ska komma ihåg någonting om sakerna. De fanns i burkar, på ett fat i badrummet, i en smyckelåda och i fönstret.

Sakerna jag valde.
Saker jag hittat i Goa.
Saker från Egypten – Kairo, Dahab och Anafora.
Saker jag plockat tillsammans med Allan på stränder i Indien, Egypten och på Lanzarote.
Naturen vs människan
Saker som påverkat många människor. Antikt vs modernt.

Det antika ansiktet låg i en påse med diverse pärlor som jag köpte i Khan Khalil i Kairo. Jag vet inte hur gammal den är, men den är möjligen romersk. Den blåvita porlinsbiten är från Goa och Pickachu hittde jag i SydKorea.

Mexico vs Gotland. I havet och på stranden. En gång levande.
Saker jag minns att jag hittat men glömt var jag hittade det. Den vita stenen har jag kan sedan jag var barn. Sparade den då redan för att den påminner mig om tv-serien Den vita stenen.

Det var en kul uppgift och det fanns fler saker hemma som jag mindes var jag hittat än jag trodde. Det är även kntressant att jag minns att jag tittar mycket på sakerna jag inte längre minns var jag hittade dom. Har massor av snäckor och stenar som inte längre betyder något, men också många som är som små samlingar, som alla snöckor med hål i som Allan och jag letade efter en dag på stranden i Arambol.

Kram

När är det lättast att måla och varför gör jag det inte oftare?

I den andra nya kursen jag börjat så fick vi några frågor att svara på som övning.

When do you feel most at ease creatively, without any pressure to achieve or deliver results?
What inspires you? Not necessarily the work of another artist, although it may be. Think about what inspires you in your daily life.
What thoughts or actions turn off your creativity and keep you from being so open to inspiration?

Jag har svarat på engelska och tänkte att jag delar här också.

I feel most at ease when I am home sick, but not too sick to be creative. That is why I joined the course in Creative Watercolor Sketchbook. Or if I go on holiday and bring may small watercolorcrayons. As I did a few weeks ago. It woke the need to paint more.

Colors inspire me. Light. Nature. Fabrics. I sow a lot, make clothes and other things. I ahve always made stuff.

That I am not good enought, so whats the point. That it is too late in life and I should wait til retirement. Then I feel like it is too little time left. I paint in my head but then I never get around to actually do it. I am really happy to hear that Laura did take time for it, that the need to be creative was so strong early in life.

Another thing has always been tje fear of wasting material, that if it is not good enough I have ruind materials. I realize writing this that that is very sad! I have to stop thinking like that. In the last course I thought several times – it is my painting, I can do what I want. And I really liked that.

I have been creative at work with childrens workshops at museums for many years. It has taken theneed that it is ”art” out and I could do lots of digferent things. And I did not realize that I miss it so much. In swedish it is called pyssel.

Adding three tiny beach crayonsketches from Kap Verde, nov 2021. I took the time, in between yoga, I am happy for it.

Den röda segelbåten
Vindsurfing
Stranden från vattnet. Det nybyggdes överallt
Stranden utan tuschpenna. Inte en favorit. Tycker bättre om när det är en tuschteckning under.
Solnedgången
En strandhund
Sunset dog

Det är också lättare om jag ritar i vanligt, litet skissblock och med kritor. Då blir det inte samma krav från mig själv att det ska bli bra. Jag behöver rita och måla och bara göra det. Visa vad jag gör, inte för att få beröm utan för att dela så jag fortsätter att måla.

Gjorde även en akvarellmålning av stranden.

Det jag gillar mest med de här är att jag verkligen tittade. Även om det inte blir likt eller värsta konsten, så tittade jag ordentligt. Det blir som meditation och inga andra tankar får plats.

Kram

Försök att hitta tillbaka till akvarellmåleri

Jag har saknat så länge att måla. Det rar emot eftersom jag inte målar så mycket och jag liksom tappade tekniken och kunskapen. Det är hela tiden så mycket annat. Men nu när jag varit hemma sjuk efter en resa till Kap Verde så började jag en kurs i Kreativt måleri på plattformen Domestika.

Leta figurer i våttivått

Det har varit en fantastisk kurs. Tillåtande och experimentell.

Vi skulle fylla en akvarellbok – en sketchbook men inte börja i början, utan random välja sidor. Vi målade en färgcirkel, alla färgerna i målarlådan, streck och olika tekniker.

Björntema 🐻

Vi skulle välja fem pensalar och hålla oss till dom. Det var också skönt att inte behöva fundera över.

Hitta motiv – björnar

De här är titade i ett större skissblock

Fri form med vått i vått och akvarellpenna
Få färgblock i valda färger från naturen och lägga till detaljer
Monochrome lekfullt

Vi fick leta efter, och identifiera färger i naturen, på bilder mm och flrsöka återskapa dom, men även måla bara med en färg.

Fick ett intyg 🙂

Kram och God fortsättning!

Møgelmosetunikan

Häromdagen gick jag lära mig att Eurasärken från Finland aldrig funnits, i varje fall inte i den form som vi känner den som. Det är en särk som inte lämnar något spill när den klipps ut ut ett tyg och den är fantastisk på så vis. Graven som menas är grav 56 i Luistari, Eura.

Men på facebook som skrev Mervi Pasanen att formen bara valdes och då med inspiration från en dansk, äldre järnålderskjortel i skinn – Møgelmosetunikan. Hon tipsade om att läsa Pirkko-Liisa Lehtosalo-Hilander. Ska se om jag kan hitta den. (Nu finns det en länk under Lästips. Har inte hunnit läsa ännu).

Kjorteln finns på Nationalmuseet i Danmark. Foto: https://samlinger.natmus.dk/do/asset/14683. Foto: Roberto Fortuna 2007.
Andra sidan.

Skinntunikan är tillverkad av ungkalv, vilket flera samtida dräktfragment visat sig vara, och den påträffades tillsammans med en ung flicka i Gilleleje socken, Holbo Herred, i Møgelmose. Det ligger när Jelling i Sydjylland. Det var hemoglobinet i skinnet som visade att det är kalv som inte var äldre än 3 månader. Ungdjurs skinn är mjukare, flexiblare och tunnare.

Skinntunikan är daterad till yngre romersk järnålder/ äldre germansk järnålder med hjälp av C14, 252-402 evt. Det vi skulle kalla romersk järnålder/folkvandringstid. På Nationalmuseets hemsida står det romersk järnålder och om dateringen till ca 200 evt kan ni läsa i Klaus Ebbesens artikel.

Delarna utritade i grönt. Se Bandt och Mannering.
Snittmönster för Møgelmosetunikan enligt Nationalmuseums hemsida, se lästips.

Om mönstret som finns på Nationalmuseums sida stämmer, så är inte Euradräkten helt gjord efter den. Møgelmosetunikan är alltså sydd av sex stycken bitar av kalvskinn! Fyra stycken djur. Det går att se ryggraden med det som blir som en linje i pälsen. Och tydligen så är sömnaden fin och sydd i välutvecklade tekniker. Ska se om jag kan hitta någon bild.

Teckning av skinndräkten från Møgelmose i Klaus Ebbesens artikel.

Ebbesens skriver att förutom de sex delarna så finns det små kilar under ärmarna där sidorna mötet ärmen. Den ena är rombisk och den andra med kilformad, om jag förstod det rätt. Skinnen har hårsidan inåt. Se vidare bild med text nedan.

Ur Ebbesen.
Ur Ebbesen.

Så det är kilar under ärmarna och allt är hopsytt av skinnremmar med hjälp av kaststygn. Allt är fint sytt utom kilarna i halsen. Är det senare lagningar och förstärkningar?

Platserna med kappor/caper och tunikan påträffats och som analyserats. Karta: Sidsel Frisch, 2013.

Så glad att få lära mig något nytt men samtidigt lite ledsen att inte Eurasärken ser ut som jag trodde!

Lästips:

Natmus: https://samlinger.natmus.dk/do/asset/14683

Skinndragter i ældre jernalder, Natmus, https://natmus.dk/historisk-viden/danmark/oldtid-indtil-aar-1050/livet-i-oldtiden/hvordan-gik-de-klaedt/aeldre-jernalders-dragter/skinddragter-i-aeldre-jernalder/

Ebbesen, K. 2006. En skinddragt fra Møgelmose i jelling : nye dateringer af oldtidens skinddragter: In: Aarbøger for nordisk oldkyndighed og historie, s. 37-51. https://www.oldskriftselskabet.dk/CustomerData/Files/Folders/4-aarbøger/22_aarboeger2006-02.pdf

Igen Ebbesen pdf.

Brandt, L. Ø och Mannering, U. 2016. Nye artsbestemmelser af skind fra jernalderen – forhistoriske proteiner fra skindkapper fundet i danske moser – forhistoriske proteiner fra skindkapper fundet i danske moser. Nationalmuseets Arbejdsmark. https://www.academia.edu/30273045/Nye_artsbestemmelser_af_skind_fra_jernalderen_forhistoriske_proteiner_fra_skindkapper_fundet_i_danske_moser

Ny analysemetode afslører hemmeligheder fra danske moselig. https://videnskab.dk/naturvidenskab/ny-analysemetode-afsloerer-hemmeligheder-fra-danske-moselig

Pirkko-Liisa Lehtosalo-Hilsnder, 1984. Ancient Finnish costumes. Länk

Guldhalskragen från Öland och flyttfåglar

Ibland dyker de upp, de där tankarna, att forntidens människor fascinerats av natur och djur på samma vis som vi. De var fågelskådare, fågeljägare och fågeltämjare.

Guldhalkragen från Öland hittades 1860 av en pojke vid Färjestadens gård, i Torslunda socken på Öland.

Kragen med låsmekanismen. Foto Ulf Bruxe, SHM, CC-BY.

Kragen, tillverkad av 700 gram guld, består av fem sammansatta guldringar som är dekorerade med 274 figurer, varav de flesta är fåglar, och den är daterad till folkvandringstiden, cirka 375–550 efter vår tideräkning. Guldhalskragen har föremålsidentiet 108870_HST.

På Ölands södra udde finns en plats där flyttfåglar samlas och sedan 1946 finns Ottenby fågelstation där. Det är en bit mellan Färjestaden och fågelstationen, men var skaparen av guldhalskragen och inspirerades av alla fåglar vilket resulterade i den magnifika guldkragen?

Att jaga med rovfågel var viktigt under forntiden och rovfåglar förekommer även i mytologin. Undrar om de gjorde det när det var fågelflyttsäsong? I graven Skopintull på Adelsö ligger det både jaktfåglar och bytesfåglar samt fåglar som fanns på gården.

Ser ut som en rovfågel. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM, CC-BY.
Foto Sören Hallgren, SHM.

Sören Hallgren har fotograferat guldhalskragen på en person! Det känns helt overkligt. Har för mig att Englands drottning också fått hålla i en av guldhalskragarna tillsammans med Wilhelm Holmqvist.

Holmqvist skrev boken Guldhalskragarna 1980, men jag har inte den hemma. I den så nämner han fåglar, varav någon borde vara rovfågel, men även svanar och gäss. Ska se om jag kan låna boken. Det finns inga människofigurer på den eller blandformer av människa och djur, utan alla är djuravbildningar.

InCatview står det att det var två drängar, Anders Jonsson och Johan Petterson som hittade Guldhalskragen. Den löstes in v staten med hjälp av extra statsanslag beviljat av dåvarande Kungen 1860 för 1749 riksdaler och 30 öre. Den som såg Guldhalskragen först var Johan och efter bråk och ett domstolsbeslut så fick han pengarna. De hade hjälpts åt, tillsammans med en tredje person att dra upp den ur backen.

Tillägg:

Bild av Rudefiguren. Foto National Museum of Danmark.

Hittade träskulpturen från Danmark. Den är funnen i Rude, Eskildsturp och finns på Nationalmuseet i Köpenhamn. Den är tolkad som en man, men jag tänker på Freja från Aska, med sin gravida mage med armarna runt och hennes halsband Brisingamen.

Kram

Länk till Guldhalskragen i Samlingar.shm.se.