Fotografierna tar inte slut. Har även fått foto från Burr Öhrström 👌
Samling framför Gamla Uppsala museum inför processionen till Östhögen. Fotograf Burr Öhrström.Alla har inte hjälm men väl spjut. Fotograf Burr Öhrström.Matt Bunker läser ur Beowulf. Fotograf Burr Öhrström.
Jag är så tacksam att jag kunde vara med. Jag njöt av att stå där. Trots lock i ena örat och helt matt. Så glad att Moa följde med upp på högen också 🌸
David Huggins och Valsgärde 7. Fotograf Burr Öhrström.Valsgärde 7 hjälmen. Foto från Kent Anderssons blogg. David Huggins from Swehanaz. Fotograf Burr Öhrström.Det otroliga spännet och det blå brickbandet! Fotograf Burr Öhrström.
Spännet blev antingen en gång i tiden offrat i en våtmark eller så var det någon som tappade det!
Ett ovanligt bågspänne funnet i Segerstad, Öja socken i Södermanland, 120460_HST. Foto Gabriel Hildebrand, SHM.
På bilden från Historiska går det inte att se vad det föreställer men jag fick foton från Huggins och han ser en stiliserad mammabjörn i bågen med två stiliserade björnungar vid hennes framben. Jag tycker om den tolkningen!
Titta på hennes fina ansikte! Foto David Huggins. Och framtill syns björnungarna. Foto David Huggins. Vendel XII och Valsgärde 7. Fotograf Burr Öhrström.Sköldbucklan från Vendel XII. Foto Thomas Eriksson, SHM. Sebastian från SaligastīR. Fotograf Burr Öhrström.Cheyenne’s, från SaligastīR, smycken i närbild. Fotograf Burr Öhrström.Detaljer på en så fin vapenkniv, eller scramasax. Fotograf Burr Öhrström.
Om någon vet vad det är för fynd eller vem som gjort den får ni gärna höra av er så uppdaterar jag.
Läderdetaljer till svärdsskida och trähandtag, kavle, till Ringknappsvärd Valsgärde 8 tillverkat av Sebastian från SaligastīR (tror jag). Svärdsbladet är tillverkat av någon annan och metalldelarna av ytterligare någon annan. Svärdet tillhör Björn Fölster. Fotograf Burr Öhrström.
Ringknappsvärd känns nästan overkligt vackra! Tänk att något så vackert skulle vara så dödligt! Jag undrar vilka namn alla svärden hade en gång.
En vendeltida sköld som ser ut som ett sköldhänge. Fotograf Burr Öhrström.
Det är så fint med alla växtfärgade tyger i kläderna. Både starka färger och lite mer pastelliga. Det är mycket kunskap, tid och möda som lagts ned på alla dräkter!
Matt Bunker från Wolfheodenas. Fotograf Burr Öhrström.Brickvävning av en medlem i Wulfheodenas. Fotograf Burr Öhrström.Färger att använda i vendeldräkten. Fotograf Burr Öhrström.Fotograf Burr Öhrström.Fotograf Burr Öhrström.Faravid återskapar Salme. Fotograf Burr Öhrström.En langobardisk hjälm från slutet 500-tal början 600 tal. Fotograf Burr Öhrström.
Langobarderna -Långskäggarna – var ett germanskt folk som invaderade, tillsammans med andra folk, Italien och omnämns av Tacitus. De hette från början Vinnilerna och enligt en myt ska de från början ha kommit från Skandinavien.
TC i Ultunahjälmen. Fotograf Burr Öhrström.Hantverkskit. Fotograf Burr Öhrström.Vendelhjälm 6. Fotograf Burr Öhrström.Dave Roper hamrar ett pressbleck med hjälp av en blyskiva. Fotograf Burr Öhrström.Dave Ropers pressbleck. Fotograf Burr Öhrström.
Tack Burr för att jag fick använda dina fina foton i bloggen! Det har varit jättekul att se allas fotografier!
Förra lördagen den 14 juni åkte jag till Vendeldagarna i Gamla Uppsala. Jag skulle ha varit med på festivalen men blev sjuk och hade varit sjuk i två veckor när jag tog mig dit med pärlor till museet, så är otroligt glad att jag orkade åka dit över dagen iallafall!
Jag fotade nästan ingenting men flera andra som är superduktiga fotograferade och jag får dela deras fantastiska bilder! Så nu blir det en vendeltida bildkavalkad!
Samlade på Östhögen. Fotograf Amanda Rimmer.
Vendeltiden är tiden mellan 550-750 efter Kristus. Med andra ord perioden innan vikingatiden. Jag vet inte alla fynd som återskapats, men kan fylla på information vartefter om jag får in tips.
Kung Raedwald, Paul Mortimer, ifrån Wolfheodenas i sin dräkt efter Sutton Hoo. Fotograf Ruben Terlouw @woedansKung Readwald aka Paul Mortimer. Fotograf Amanda Rimmer.
Kung Readwald är allas vår kung 🙂 Paul har låtit återskapa nästan hela graven tror jag.
Axeldekorationer från Sutton Hoo och bägaren från Uppåkra. Fotograf Ruben Terlouw @woedansDryckesbägaren från Uppåkra. Foto: Historiska museet vid Lunds universitet. Dave Roper från Wolfheodenas. Fotograf Amsnda Rimmer.
Dryckesbägaren som Dave Roper återskapat har pressbleck i guld som blir vidare uppåt!
Guldmynt. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Då som nu är allt guld värt!
Fotograf Ruben Terlouw @woedans fast vet inte vem som tagit foto på honom.Sköldtornssöljan från Bjärs på Gotland, 784389_HST. Foto Thomas Eriksson, SHM.
Ruben har en så kallad sköldtornssölja i bältet. Så snygg. Den är fast och bara ringen rör dig. Thomas och jag fotograferade den för ett tag sedan. Kanske var det för just återskapandet av Rubens bälte?
Många vackra damer var med på festivalen. Det är lite svårare att återskapa kvinnornas dräkter.
Wulfheodenas vackra kvinnor i vackra dräkter. Fotograf Ruben Terlouw @woedansAnglosaxisk dam från Wulfheodenas. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Hennes väska är lite speciell. Hålet är en ”elfenbensring” med påsen fastsydd men jag vet inte riktigt hur den funkar.
Elfenbensring till väska, 272095_HST och en cowridnäcka. Foto John Ljungkvist, SHM.Elfenbensringar till börs från Lovö. Ur Petré 2024.
Den här elfenbensringen är utställd i Forntider på Historiska museet.
Bling och textil. Fotograf Ruben Terlouw @woedansCheyenne från gruppen Saligastīr i sin återskapade dräkt från Östergötland. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Cheyenne är med i svenska vendelgruppen Saligastīr. Hon har pärlor från mig 😍
Det finns tre svenska grupper: SaligastīR (Salsgästerna), Vendthjod och Uttaharjar. Sen har vi även de som återskapar Salmefyndet från ca 750. Själv är jag en egen liten grupp med mig själv… De engelska grupperna är Wulfheodenas och Swehanaz. Det finns även en fransk grupp och några andra som återskapar samma tid.
Textildamen från Wulfheodenas. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Jag är så förtjust i hennes peplos med ett litet kantband upptill och enkelt bälte. Jag har nästan färdigt ett brunt bälte men det ser ut som en hästtöm…
Här en dam från Wolfheodenas med huvudbonad. Hon var inte med 2023 men hon var med för månfa år sedan när jag träffade dom för först gången på Historiska museet.
Medlem i Wulfheodenas. Fotograf Amanda Rimmer. Wulfheodenas par Matthew och Morrighanne med ett enormt dryckeshorn. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Dryckeshorn som detta har det hittats flera av.
Östhögen i Gamla Uppsala undersöktes 1846 och det har visat sig vara en hög för en kvinna – kanske en drottning. Det är i varjefall kvinnoben som bevarats i graven, fragment av en hjälm, en spegel och en djurmask från ett smycke. Så istället för ”Kungshögarna” kanske vi borde kalla dom för ”De kungliga högarna” i Gamla Uppsala.
Wolfheodenas Matthew med Vendelhjälm XIV (14). Fotograf Ruben Terlouw @woedansVendel XIV. Fotograf Amanda Rimmer.
Det är en så otroligt fint återskapad hjälm efter fyndet från 500-talets Vendel.
Vendelhjälm XIV, 120458_HST. Foto Sören Hallgren, SHM. Swehanaz Alex med Vendelhjälm XII. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Den här är också fantastisk och tolkningen är att det suttit ringbrynja längs med nedre kanten.
Vendeljälm XII, 120459_HST. Foto SHM. Swehanaz Alex och Vendelgrav XII. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Det ser så romantiskt ut! Samtidigt vet vi ju att de var krigare.
Tobias från SaligastīR i Vendel XII. Fotograf Ruben Terlouw @woedansTobias från Saligastīr i Vendel XII och en lite annan tolkning med ringbrynjan även framför ansiktet. Fotograf Amanda Rimmer.Tobias i SaligastīR i Vendel II. Fotograf Cheyenne Olander.
Jag är superförtjust i de små ”bältdjuren” på spjutet!
Spjutet från Vendel XII, 120599_HST. Foto Sören Hallgren, SHM.
Här kommer Vendel I och Matt JR Lewis från Wolfheodenas.
Matt JR Lewis (tror jag) från Wolfheodenas i Vendel I. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Han bär hjälmen från Vendelgrav I. Pressblecken syns inte så bra, men de är ikoniska med sina krigare till häst!
Hjälmen från Vendel I, 109204_HST. Foto Ola Myrin, SHM.
Men det finns även hjälmar från andra gravfält som Valgärde och Ultuna. David Huggins från Swehanaz återskapar Valsgärde 8.
David Huggins från Swehanaz i hjälm från Valsgärde 7. Fotograf Alexander Haigh.
Svårt att få till det så mycket finare!
Jag och David Huggins i Valsgärdehjälm 7. Fotograf Burr Öhrström.
David Huggins gav mig bitar av hans blå brickband som sitter på klappenrocken. Jag planerar att sy en ljusblå kappa med dom runt ärmarna.
Alltså jag önskar att jag hade sminkat mig lite -ser fortfarande sjuk ut! Men så glad! Jag hade tvättat håret men blev så varm av att köra till Uppsala att det inte syns… Hade på mig min nya peplos färgad med kochenille och mitt vendelametisthalsband. Planerar även att sy en ny särk i mer naturfärgat linne eller hampatyg. Spännena på axlarna är små fibulor som det hittats flera liknande från Helgö.
Fibula från Helgö, husgrupp 4, 139185_HST. Foto Sara Kusmin, SHM.
Spännet Huggins har i manteln är även det fantastiskt. Tydligen ett fynd som inte hör till en grav utan blivit offrat? Minns inte riktigt vad han sa.
Valsgärde hjälm 7. Foto från Kent Anderssons blogg. Valsgärdehjälmar nr 5 och 8. Foto Gustavianum.
Från Ultuna kommer en lite annorlunda hjälm.
Ultunahjälmen på Thomas Cederroth. Fotograf Ruben Terlouw @woedansHjälmen från Ultuna, 272256_HST. Foto Ola Myrin, SHM.Tillsammans med Faravid och familj, tillsamnans med TC, återskapar tiden för Salmefyndet. Foto: Linda Wåhlander.Jag ser väldigt glad ut iallafall! Fotograf Amanda Rimmer.
Så fint att få vara med en stund och höra Matt Bunker läsa ur Beowulfkvädet!
Matt Bunker läser ur Beowulf. Fotograf Amanda Rimmer.
Så många fina foton och inlägget blev fullt, så får fortsätta imorgon med ett till inlägg.
Tack Ruben Terlouw, Amanda Rimmer, Alexander Haigh och Burr Öhström för att jag får låna så fina fotografier.
Fler foton från Burr kommer och även från Cheyenne 🙂
Igår hade vi uppstartsdag för terminen på jobbet och vi fick ha Livrustkammaren nästan för oss själva!
Det var en inspirationsdag och vi fick höra om och titta på Livrustkammarens basutställning i vilken de jobbat med att lyfta fram drottningarna i historien mer än i tidigare utställning.
Drottning Kristina tillskrivet David Beck. Målningen tillhörde drottning Kristina och hon tog den med sig till Rom.
Drottning Kristina från 1600-talet behöver väl egentligen inte lyftas fram särskilt av mig då hon är en av de mest kända, men jag gör det ändå för jag är så förtjust i hennes två bevarade barnplagg.
Drottning Kristinas barnplagg.
En liten särk och ett livplagg. Därken är så fin och jag tänker såklart på vikingstida särkar även om det då inte var krage i halsen och spetsar i ärmsluten, men de fina vecken är där ❤️
Livplagget i rosa siden kallas ”tröja” och hon kan ha haft den när hon var två år. Den har silverband runt och den knäpptes i ryggen med band. Den finns med på skolplattfoen Sveriges Historia.
Tyget är sidenatlas och det var när det var nytt starkt rosa. Tröjan och särken gavs som gåva till en kvinna som tog hand om drottning Kristina.
Livplaggets fram-och baksida, 9378_LRK, i Livrustkammaren. Foto Helena Bonnivier, SHM.
Fröken Sara Larsdotter som, som fick plaggen, levde 1608-1689 Sara Larsdotter Stiernflycht var kammarjungfru hos drottning Kristina den äldre och sedan hos drottning Maria Eleonora, Kristinas mamma. Hon tog i fler år hand om Kristina som var arvprinsessa och sedan blev drottning Kristina av Sverige. Hon hette även Elgenstierna, vilket är nytt för mig!
Barnskjorta, 9379_LRK, som tillhört Drottning Kristina. Foto Helena Bonnevier, SHM.
Hade svårigheter att hitta särken i samlingsdatabasen. Tillslut hittade jag den under kategori Kristina av Sverige, övriga plagg och den kallas ”barnskjorta”. Den är sydd av linnekammarduk, som är ett nytt ord för mig! Citerat den otroliga beskrivning för skjortan i samlingsdatabasen:
”Skjorta av vit linnekammarduk, 66×49 tr/cm2, hellång och med långa ärmar. Skjortan sydd av en ca 800 mm bred tygvåd, vartill på framsidan tillskarvats en 360 mm bred remsa. Mitt fram ett 240 mm långt sprund (här har en ca 300 mm lång reva slitits upp och kastats samman). På de 50 mm långa axelsömmarna har en förstärkningsslå sytts fast på undersidan och fållats ner från rätan. Den lilla remsan är smalare vid halsen och vidgar sig utåt axeln. Skjortan har alltså blott en sidsöm, i vänster sida. All vidd upptill, utom just mitt fram och över axlarna har rynkats samman i den raka ståndkragen. Ca 15 små veck spritade i kragen/cm. Halslinning bestående av en 60 mm bred och 255 mm lång remsa som vikts dubbel. Ärmarna är avsmalnande nedtill och med den långa raka övre kanten fastsydd i sidsömmen (stad mot stad) framtill på vänster sida ca 450 mm från nederkanten eller 120 mm från axelsömmen framtill, men når baktill blott till 410 mm från fållen, då de sista 40 mm bildar liksom ett spjäll genom den lilla rakskurna hörna som är skuren vinkelrätt mot ärmens överkant på motsatt sida av den raka långsidan. Vid ärmarnas nedre fåll är en 22 mm bred (rapportbredd: 15 mm) knypplad uddspets fastkastad. Den är knypplad med H-tvinnat, vitt lingarn. Fållarna är smala, den bredaste är den nedre kantfållen som är 2 mm bred.”
Så fint att plaggen bevarats. Det finns inte alls mycket kläder kvar från barn från historien.
Lästips:
Lektion om Drottning Kristina på skolplattformen Sveriges Historia:
Bland alla fynd i vattnet utanför Svarta jorden så hittade marinarkeologerna tre delar av en oval spännbuckla av typen P37.
Spännbuckla Fnr 3143498. Foto Sven Kalmring, SHM.Här syns tydligt de bevarade knapparna i tenn. Spännbuckla Fnr 3143498. Foto Sven Kalmring, SHM.
När spännbucklorna hamnat i en grav så har oftast knapparna på spännbucklorna brutits ned. Det blir bara en lite pigg eller ett hål kvar. Men ute i sjöbotten har knapparna bevarats så bra! Arkeolog Anders Söderberg förklarar:
”Såvitt jag förstått är knopparna gjutna i kopparlegering, ihåliga, där kopparnitar gjutits/lötts fast genom att den ihåliga baksidan fyllts med smält tenn eller tenn/blylegering. Då det stelnat har nitarna kunnat passas in i hål på sina platser, och hamrats ut på insidan av bucklan så att knopparna fixerats. Sedan blir det väl så i jorden att du får en galvanisk ström mellan den ädlare och den oädlare metallen, varvid den oädlare (tennlodet) korroderar och till sist lossnar knoppen.”
Ny Björn svarade också på facebook:
”Kan vara bly eller en Sn/Pb-blandning också – men tenn brukar allmänt nämnas iom att det normalt förstörs i marken och övergår från β-tenn, som är stabilt ner till 13 °C, till α-tenn = grått smul…”
Tyvärr står det ingen ting om materialet mer än kopparlegering i själva kupan.
Spännbuckla Fnr 3143498. Foto Sven Kalmring, SHM.
Det ser även ut att ligga lösa band på ovansidan i rombformerna. Själva bucklan ska vara gjord i kopparlegering. Den upphöjda dekorationen ser att vara en annan metall. Den sitter ovanpå bottenplattan och har mörkgröna kopparsalter. I konserveringsrapporten står det att spännbucklan hade olika korrosionskrustor i ytan som var, innan komservering, rödbrunt slät kopparoxid, tinnt skikt gulgrönt pulvrig korrosion, svartgrön krusta och delvis blågrön kopparkorrosion.
Spännbucklorna är i gripdjurstil och de enkelskaliga är lite äldre birkatid. Så kanske 800-talet. P37 tillsammans med P51 och P52 är de vanligaste spännbucklorna från Birka.
På baksida finns det också information.
Undersidan av spännbuckla Fnr 3143498. Foto Sven Kalmring, SHM.Inzoomade skärmbilder på textilspåren. Spännbuckla Fnr 3143498. Foto Sven Kalmring, SHM.
Det finns både textilrester vid nålhålare och nålfäste plus att det syns att spännbucklan tillverkats med hjälp av en tygbit. Tyget blir då som ett avtryck i metallen.
Textilen vid nål och nålhållare är olika typer av växtfibrer, men det går inte längre att se själva väven. Jag gissar på att det är linne eller hampa till hängselbanden. Men varför skulle de sitta kvar i spännbucklan? Eller har de råkat gräva upp en gammal grav och sen slängt rester ute i sjön?
Astri Bryde har två par P37:or och jag fick låna bilder från hennes fina rekonstruktioner.
Astr Brydes P37or från Adwick-le-Street. Astri Bryde i sin dräkt med P37or från Kaupang C27997B/C.
Har tittat på tyger och mansdräkten utifrån Inga Häggs tabell i Birka II, Die Tracht. Hon har med mantel, ringnål/ringspänne, kaftan/livrock, tyggördel, läderbälte, tunika, byxor, huvudbonad och diverse.
Jag gör första delen som en sorts lista för varje kategori för en överblick över plaggen och så kommer en del efter med några av gravarna.
Inlägget är inte klart, jag behöver göra egna inlägg för de olika gravarna. Det blev en för tung sida. Så fortsätter framöver 🙂
Ur Die Tracht, Birka II. Tabell 8:7. Mansdräkten i Birka.
Känner att det är många frågetecken och nödvändigt att titta i textilmagasinet och centralmagasinet. Men jag utgår från Hägg och tittar i Geijer och samlingsdatabasen och ser hur långt jag kommer!
Analys av tabell 8:7
Jag började lite ostrukturerat så har missat en del men kommer ippdatera vartefter om jag hittar fel. Huvudbonaderna har jag bloggat om tidigare.
Mantel:
Ringspänne eller ringnål med olika antal textillager finns i 40 av gravarna (bland annat Bj 886)! Jag listar inte alla ringspännegravar som är i tabellen. Bj 731 (dubbelgrav) och Bj 832 har vardera två ringnålar. (Sen om ringnål eller ringspänne hör till manyel eller kaftan tycker jag är intressant att veta)
Ylle till mantel finns enligt Hägg i 10 gravar, vissa med frågetecken och fragment tolkat som mantel eller kaftan finns i 9 gravar. Hägg räknar inte med att mantlarna är dekorerade och följden blir att dessa eventuella kaftaner då är odekorerade. Geijer tror inte att W1-9 var plagg. (Jag kan tänka mig att mantlar var lite dekorerade. Det finns i skriftliga källor)
Bj 58A har yllemantel i W6 (1 lager på ringspänne)
Bj 73A har möjligen mantel i grov ylle (tre lager på ringspänne).
Bj 716 W (2 lager på nål)
Bj 736 har möjligen grov ylle, W9?, i mantel. (3 lager, troligt ringspänne/nål)
Bj 798 W (1 lager på ringspänne/nål)
Bj 832 W (1 lager på ringspänne)
Bj 834 W? (1 lager på spänne/nål)
Bj 905 W (1 lager på spänne/nål)
Bj 918 W. Okänd kvalitet. (1 lager på spänne/nål)
Bj 956 har möjligen grov ylle, W1?, i mantel. (2 lager)
Ringspänne från Bj 736 med tre lager textil av grov ylle på nålen. Foto Pavel Voronin, SHM. 108814_HST.Det grova tyget från Bj 736. Är det W9? I sök i samlingarna står det att det är flossat, men Amica kallar det luggvävnad. 616432_HST. Väv med invävd lugg! Jag vill definitivt ha en sådan mantel! Ringspännet i graven ligger på höger sida vid svärdet. Foto Amica Sundström, SHM.Ringnål Bj 832 (graven med guldhjorten), omgjord från irisk och östliga detaljer. En av två nålar i graven. Foto Ola Myrin, SHM. 528086_HST.En av gravarna där spännet är med i tabellen för mantel. Bj 886 med ylletextil på spännet som låg vid högra låret intill svärdet (kan det istället vara en köappenrock?). Foto Christer Åhlin, SHM. 122924_HST.
Gravar med ”Yllemantel eller kaftan”:
Yllemantel eller kaftan finns också i 60B med 2/2 kypertar W43. Bj 157 har W39 (med ringspänne vid låret). Bj 553 har W35. Dessa tyger påminner om nutida tweed och även om väven syns så är de ofta lite valkade.
Bj 624, Bj 628, Bj 832, Bj 855, Bj 957, Bj 985 har ylletyg W i mantel eller kaftan i okänd kvalitet.
2/2 kypert, lätt valkat men med synlig vävstruktur. Påminner om Geijers grupp 4, W34-45. I det litterära källmaterialet nämns mantlar med dekorationer.Textil från Bj 157, hoppas det är W39. Han hade ett ringspänne intill låret vilket jag tycker tyder på Klappenrock. Mittdelen sitter ihop med ett grövre tyg! Foto Ola Myrin, SHM. 616380_HST.Ytterligare textil från Bj 157. Är det här W39 som är lite valkat? Foto SHM. 616375_HST. Ringspännet som låg vid låret i Bj 157. Foto Lena Androsjtjuk. 451721_HST.
Kaftan/Livrock:
Kaftan/Livrock med tygrest finns i sju gravar i tabellen och där det står mellan mantel och kaftan är 9 gravar. Dekor till en möjlig kaftan/livrock finns i 12 gravar i tabellen. 7 stycken har sidensamitumdekor S4. Eventuellt 7 har posament, en har guldbrickband (Bj 644) och en möjligen silverbrickband (Bj 752). 5 har olika stickerier St. 5 stucken har knappar (fler än en knapp). 3 kaftaner/livrockar är odekorerade (Bj 510, Bj 1074 – ev med päls och Bj 949). Hägg räknar med andra ord med att posament och stickerier sitter på ytterplagget (medan brickband sitter på innerplagget).
Lite mer i detalj:
Tre gravar har 2/2 kypert (liknande tweed) Bj 1074 har W34, Bj 510 har W43 och Bj 949 har W45. Alla tre är odekorerade! De tillhör Geijers textilgrupp 4: 34-45.
Flera kaftaner är i okänd ylle om vi inte tittar i magasinen. Bj 73A med fin ylle, Bj 798 dekorerad med med P10 (om inte det hör till huvudbonaden!) samt Bj 886 i W med S4 och St6.
En kaftan i Bj 520 är i ylle i eventuellt spetskypert W12 med posamenplattor.
Bj 944 har kaftan i linne FH4 med samitum S4, och posament P11 och stickeri St2.
Sex kaftaner har S4 samitum och dekorationer. En är i ylle Bj 886 med stickeri St6. Tre i okänt material Bj 524 med posament P16, Bj 624 med stickeri St5, Bj 832 med S4 och P10-11 och Bj 1151 bara med samitum S4. Bj 944 är i linne med knappar, sidensamitum S4, posament P11 och St2.
Fem gravar har kaftan av okänt material utan dekorationer. (Bedömt utifrån ringnål eller ringspänne?) Bj 524, Bj 561, Bj 716, Bj 752, och Bj 1151.
Bj 561 har kaftan med guld- och silver posament.
Bj 798 har yllekaftan med ringnål med textil på. Posament på kaftanen enligt Hägg. Men mannen har även en huvudbonad med posament.
Bj 478 ylle vid spänne. Guldbrickband.
Fem kaftaner/livrock/svita har knappar: Bj 716 med 8 st, Bj 752 med 10 st och silverbrickband och päls, Bj 985 med 4 st samt 1074 med 18 st till W34 kaftan med ev päls. Bj 944 med linnekaftan har 7 knappar. Bj 710 har en knapp men är ej med i Häggs tabell.
Kaftanen i Bj 752 har eventuellt päls och möjligen även ett plagg i Bj 1074.
Kaftanknappar Bj 944. Foto Pavel Voronin, SHM. 434426_HST.Ringspänne med textil högt upp ”under hakan” från Bj 1074. Skulle kunna vara till tunnare mantel eftersom att livrocken har 18 knappar! Foto Sara Kusmin, SHM. 441966_HST.
Tyggördel med änddekorationer:
Fyra av gravarna i Häggs tabell har samitumgördlar med dekorationer i ändarna. Bj 514 S4 stickeri St9, Bj 520 S4 posament P20, Bj 524 med S4 St 30-31, Bj 944 S4 och posament P15 och P13.
Bj 832 sidentyg i taftsiden S1 med stickeri St26 och posament P9.
1151 har posament och St10 men okänt material i gördeln.
Textilgördel Bj 832. Foto Ola Myrin, SHM. 617953_HSTDet här räknar Hägg som dekoration till gördeln i Bj 1151, St 10. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.Mer i lådan från den tolkade gördeln i Bj 1151 med St 10. Även om det enligt Hägg inte finns något tyg bevarat. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.
Läderbälte:
Det är elva eller tolv gravar med läderbälten. Det är oftast spännen men fyra har även beslag. I en av dessa så är det bara beslag.
Spänne och beslag Bj 157, Bj 478, Bj 716 (bara beslag), och Bj 1074.
Bara spänne i Bj 496, Bj 510, Bj 750 (?) i den här dubbelgraven finns två spännen), Bj 752, Bj 918, Bj 949, Bj 956, Bj 1076.
Bältespänne och remände samt ringspänne från kistgrav Bj 478. Ringspännet i kistgrav Bj 478 har hår på och ligger i midjehöjd! 554291_HST. Undrar vad det är för hår? Teckning Hjalmar Stolpe, ATA. Bältesöljan från Bj 478. Foto Pavel Voronin, SHM.Remändebeslags från Bj 478. Foto Pavel Voronin, SHM.
Snyggtunika:
Hägg tolkar tunikor i ylle i möjligen 5 gravar, 2 gravar med linnetunikor och en med tuskaftat tyg. 13 gravar har dekorationer till en tunika, medan 2 gravar har tyg men inga dekorationer (Bj 904 och Bj 1074). 7 tunikor har S4 samitum. En har S1 även sidentaft (Bj 735A). En tunika är bestämd till diamantkypert och en är i grov tuskaftylle. De är ofta dekorerade med silverbrickband (inga i guld). Endast en har stickeri 8 (Bj 735A). Inga tunikor har enligt Hägg posamentdekorationer.
Detaljer:
Bj 949 har eventuellt snyggtunika i diamantkypert W10 (och eventuellt Kaftan i W45). Så åtminstone en kan vara i diamantkypert!
Bj 944 har en linnetunika FH med S4 samitum och silverbrickband sB6-7.
Ylletunika i Bj 904 är i W2, men det verkar konstigt. Det är ett grovt, tuskaftad ylletyg! Det är iof en enklare kistgrav!
Bj 1074 har tunika i tuskaft. Vet ej material.
Två gravar, Bj 842 och Bj 957 har ylletunika med S4 samitum och silverbrickband sB.
Bj 958 har en tunika med S4 samitum.
Bj 703A har tunika med samitum S4 och silverbrickband.
Tre gravar, Bj 977, Bj 1076 och Bj 1125B har tunikor med silverbrickband sB.
Bj 918 har möjligen FH tunika.
Huvudbonad:
Hägg delar in huvudbonaderna i A, B, C och okänd form. Jag har skrivit om som tidigare här.
Byxor:
Bj 904 och Bj 905 kan ha byxor i linne och Bj 905 även ”damasker” i W34 kypert pga dräkthakar med ylle och lin på. De skulle även kunna visa på benlindor!
Dräkthakar Bj 905 med W34 och lin. Den ena ser rengjord ut! Foto Christer Åhlin, SHM. 582954_HST.
Några av mansgravarna med bilder
Vet inte riktigt hur jag ska sortera gravarna. Borde jag lägga in dom i nummerordning?
Bj 58A. Kistgrav. Har en mantel i W6, men det finns ingen bild i sök i samlingarna. Jag antar att hon tänker att det är en mantel för att det ligger ett rinspänne vid ena kanten på kostan. Textil 467253_HST samt ullsnoddar/ tråd 467255_HST. Det finns även en liten bit silverposament från graven P9, 467248_HST, samt ett band av silvertåd, sB 467222_HST. Det ska även finnas en liten bit samitum S4. På andra sidan av kistan låg en kniv.
Bj 624 mantel och kaftan. Kammargrav, krigare. Den ska ha en yllemantel men jag hittar inget fragment för det. Det finns ett fint ringspänne som kan höra till en klappenrock. Två stycken ca 35 cm långa bårder med silverstickeri St5 är fastsytt på samitum S4. Det är boderi i bakvända kedjestygn. De räknar Hägg som kaftan. Den ena bården låg hopvikt på den hästskoformade broschen med ena änden på broschens spets. Broschen ligger vid svärdsknappen; den andra bården låg i en rak linje från hakan framåt till vänster. (Graven innehåller en flaska av trä!). Är det en omlottkaftan med bårder längs framkanten med ett ringspänne vid höger lår? Men varför har ena bandet ramlat ihop vid spännet? Titta med Amica efter mer textil. Den döde ligger möjligen i en konstig vinkel som om han suttit upp och sedan ramlat lite åt vänster.
Stickeri med siden från Bj 624. Foto SHM. 617963_HST.Ringspänne från Bj 624. Foto Pavel Voronin, SHM. 556075_HST. Bj 624. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Kaftaner eller mantel i kypert W34-45
73A skelettgrav. Mantel i grov kvalitet, kaftan eller mantel i W43. Tre lager på nål. Fin ull. Även D7. (blandad låda)(ringspänne, vapenkniv).
Bj 553 med W35 i kaftan eller mantel
Bj 157 kan ha mantel eller kaftan i W39.
Odekorerade kaftaner i kypert W34, W43, W45?
Bj 510 kaftan i W43
Bj 1074 kaftan med 18 knappar i W34.
Bj 949 kaftan som W45? Se nedan.
Dekorerad kaftan eller tunika
Bj 520 ev spetskypert W12 i kaftan? Långa posamentband med josefinaknutar längs framkant på kaftan? Se gravteckning. Posamentplattor i gördel?
Bj 624 kaftan med samitum och stickeri 5. Ylle i mantel eller kaftan.
Bj 752 med kaftan med 10 knappar, silverbrickband B1 och päls.
Bj 798 yllekaftan med posament P10. B-mössa (?) av ylle med posament P1-2.
Bj 735A ylletunika med siden1, samitum, stickeri 8 och 3 samt silverbrickband B17-18 och B20. Plus relikpåse.
Bj 832 mantel, kaftan/livrock, textilgördel …
Bj 842 med möjlig ylletunika med samitum och silverbrickband samt extra samitum och silverstickeri.
Grupp med gravar med posament i guld runt huvudetBj 524, 542, 644, 736. Bj 710 har en liknande i silver.
Bj 524 Kammargrav, krigste. Grov ylle W5 i graven. Kaftan/livrock med samitum och posament P16. Brickband i guld låg över bröstet, B23 som är 35-40 cm långt, i en spetsig vinkel. Det finns även mer guldband än de som visas på planen. Fyra guldkors och olika silverdekorationer låg inom vinklen. Men de är inte med i Häggs tabell. Det är P12 och P14 i par. Mer posament P21 och P22. En tyggördel i S4 med posament och glimmerhängen och stickerier, St 30 och 31.. spiralsilver St25. Huvudonad typ A med posament i guld P7. Troligen är svärdet en helt rostig klump, innehållande lin och grov ull, W5, samt mönstrat tyg liknande M7.
Gravteckning Bj 524. Hjalmar Stolpe, ATA.Textil från Bj 524. Är det övre möjligen klumpen från svärdet med linnetyg och mönstervävt tyg? Foto SHM. 616431_HST.Bj 524. Brickband i guld som låg över bröstkorgen. Foto Gabriel Hildebrand, SHM. 617969_HST.Bj 525. Ett av fyra kors i guldposament. Foto Ola Myrin, SHM. 914259_HST.Detalj av ena korset. Foto Ola Myrin, SHM.Huvudbonad. Bj 524, guldposament P7. Foto Ola Myrin, SHM. 617962_HST. Posament som möjligen låg inom vinkeln med guldbrickband i Bj 524. Foto Ola Myrin, SHM. 616569_HST.Förmodad dekoration till en tyggördel som kan höra ihop med samtiumen i Bj 524. Foto Ola Myrin, SHM. 617939_HST.
En grupp med tre gravar med C-hatt i nordisk stil. Ej östligt enligt Hägg. Bj 561, Bj 628, Bj 716
Bj 561 (lahn) i förmodad kaftan/livrock. Stor snygg ringnål. med posament P22, tyggördel och huvudbonad typ C. Kammargrav, krigare. Inom den intitade femkantigt markeringen som täckte större delen av skelettet (bröstkorgen) hittades bitar av guld- och silvertråd efter brickband och silver och guld posament. Silvertråden är vittrad och låg utspridda över hela denna yta. Det är det som ser ut som fnas i lådan. Det är platta guldknutar P17, och glidknutar P22 och fläta.
Guld brickband med rund tråd ska höra till en huvudbonad med guldlanbrickband runt huvudet gB23. Kolla med Amica om vi kan hitta någon textil.
Bj 561. Teckning Hjalmar Stople, ATA. Dräktnål från Bj 561. Foto Christer Åhlin, SHM. Bj 561. Guld till brickband. Foto SHM. 616552_HST. Bj 561 guldtråd till brickband. Foto Gabriel Hildebrand, SHM. 616565_HST. Bj 561 dekordetaljer. Foto Ola Myrin, SHM. 617955_HST.
Bj 628 lahn. W i mantel eller jacka. Grov textil som bör bevarats av spännet vid ena knät (559930_HST). Är det en klappenrock? Guldlahn brickband runt huvudet, gB23. Fragment av ytterst tunn, mönstervävd sannlolik siden (559939_HST), ej med i Häggs tabell. Spännande är att det fanns ett skadat pehlevi-mynt i graven. Det är ett mynt slaget för den sassanindiske fursten Chosrew II, som regerade mellan åren 591 och 628 e. Kr.
Bj 628. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA. Ringspänne Bj 628. Foto Pavel Voronin, SHM. 109175_HST.
Bj 710. Ryttare
Bj 716 lahn har 8 knappar i sin jacka.
Bj 736: Ryttarkrigare. ( troligt ringspänne)
Bj 832: yllemantel, yllekaftan med dekorationer. Kammargrav, krigare. Två långa ringnålar. Textilgördel med dekorationer, paljett. Huvudbonad med posamentband. Relikpåse med litet djurdekor?
Bj 832. Taftsiden S1 med St26 och P9. Foto Ola Myrin, SHM. 617953_HST.
Bj 842: ylletunika med S4 och sB. Kammargrav, krigare, ryttare. På gravskissen står det silverbrickband med glimmer(?). Bandet ser ut att ligga rakt ned framme på bröstet. Kolla Geijer! Kolla med Amica om vi kan se någon textil i textilmagasinet!
Bj 842 brickband i silver. Foto SHM. 618017_HST. Bj 842. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Bj 904: ylletunika och linnebyxor. Kistgrav. En grov tuskaft W2, som ser lite hårig ut, kommer från Bj 904 och tolkas som tunika av Inga Hägg. Troligen på grund av att ett mindre, enkelt ringspänne av järn låg vid/på käken. Det kan kanske lika gärna vara en mantel med enkelt järnspänne? Ytterligare ett textilfragment finns från graven 616461_HST. Han hade även en läderbörs, mynt, ett spjut och en pil samt en kniv och broddar med en liten rund järnskiva intill.
Grov tuskaft, W2, från Bj 904. Tolkad som tunika av Inga Hägg. Foto Ola Myrin, 616435_HST. Samma fragment som 616437_HST.W2 innan ommontering Bj 904. Foto SHM.
Bj 905: linnebyxor och ylledamasker och yllemantel
Bj 949: kaftan W45? och tunika W10? Plus inslagskypert i mantel? Den här skulle jag vilja göra i W10.
Kammargrav. Pilbågsskytt. Större ringspänne i järn ligger nere vid höger sida. Bältet ligger en bit upp på gravkartan och börsen, som jängt i en ring?, kniv och bryne ligger ovanför. Han kan ha suttit och fallit åt höger.
Inlagskyperten kanske inte är med i Hägg.
Bj 949 2/1 kypert, treskaftad med inslagseffekt. Den här är nog inte med i Häggs tabell. Foto Ola Myrin, SHM. 616387_HST. Bj 949 ser ut att vara 2/2 kypert och W10. Foto Ola Myrin, SHM. 616368_HST.Bj 949 med kaftan och tunika och ev mantel. Inga dekorationer mer än bälte och bälteväska. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Bj 957: ylletunika med S4 och sB Kammargrav. Ringspänne av brons ligger nere vid högra sidan vid svärdsidan till klappenrock? På gravkartan står det ”silverband med valknutar” som ligger ovanför tänderna nr 3. Vävda silverband ligger över bröstkorgen nr 6. (Behöver kolla Geijer).
Gravteckning Bj 957. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA. Textil från Bj 957. Foto SHM. 616519_HST.Posament på huvudbonade Bj 957. Foto Ola Myrin, SHM. 616600_HST.
Bj 1151. Kaftan med S4 och ev posament (?). Huvudbonad med sB? Tyggördel med P och St10. Kammargrav, krigare.
Bj 1151 med S4, posament, stickerier Detalj från lådan från den tolkade gördeln i Bj 1151 med St 10. Här ser det ut dom att stickeriet är fastsytt, eller fastflätat, på ett tyg. Måste fråga Amica! Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.Bj 1151. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.Detalj. Bj 1151. Silverbrickband. Foto Ola Myrin, SHM.
Det här posamentet är lite kort och har tretton stycken knutar i rad fastsytt på ett sidentyg i kypert.
Posament P13 från Bj 944, 617993_HST. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.
Den är dubbelflätad och ser ut att vara dubbelvikt i ena änden där personen börjat posamentet. Det står i Historiskas samlingsdatabas att den även sitter ihop med ett brickband, men jag kan inte se det. Kanske det är ett direkt intill?
Däremot så är det fint att se tråden som använts för att sy fast posamentet mot sidenkyperten.
Detalj av fotot ovan.
Jag har kopierat posamentet med lite grövre, 0,3 mm spunnen tråd i tenn med 4% silver. Borde ha gjort lite mer space mellan knutarna, men det får bli på nästa 👌
Mitt posament efter Bj 944, P13.
Graven undersöktes 1881 och är en kammargrav i hög innanför Stadsvallen för en man.
Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Mannen blev begravd i en dräkt med mycket dekorationer. Det är från pannan på mannen som det kinesiska sidenet hittades.
Detalj från Stolpes teckning.
Jag tror att det här fragmentet, P13,syns på gravplanen, men jag är inte säker. Önskar att Stolpe hade varit lite mer noga med textilierna, men just den här biten går nästan att känna igen.
Försäkte ladda upp en reel här men det gick inte. Jag gör sedan några veckor innehåll till Birkas sociala medier. Förutom kampanjer och reklam.
Frågan är nu vad det satt på? Fragmentet verkar ligga nära tänderna 🧐
Häromdagen fick jag se det lilla språngade textilfragmentet från Birka, D8. Jag har bara sett det i Agnes Geijers stora bok om Birkatextilierna och på Historical textiles julkalender.
Det språngade fragmentet D8 från Bj 660, 617930_HST. Foto: Linda Wåhlander.
Tyvärr har fragmentet fått fel nummer på etiketten vid något tillfälle och på 617930_HST står det Bj 666 istället för Bj 660. Så det skulle behövs ändras. Även krabbasnårsfragmentet har haft fel nummer, så det är tur att Geijer publicerade en hel del av textilierna även om det inte är alla.
Jag har tidigare skrivit om graven och Birkakrusifixet här.
Det språngade fragmentet 617930_HST.
Önskar att vi kunde göra en ny bok om Birkas textilier!
Fragmentet är nr 2 på Taf 37 i Geijer.
Fragmentet fick av Geijer tekniknummer D8 och hittades när hon tittade igenom texilierna i graven. Det satt ”limmat”, eller iallafall bevarat, vid en bit mönstervävt tyg från kvinnograven, M4. Det är numera borttaget från den mönstervävda biten och ligger i en egen låda.
Beskrivning av det mönstervävda fragmentet. Ur Geijer, Birka III.
Har försökt att läsa Geijer med google translate:
Fragment av ulltyg med brokadmönster, nära besläktat med det så kallade Krabbasnår. Bastyget är kedjerep gjord av ganska mörkt, vänsterspunnet, hårt och slätt garn. Varpen täcker helt inslaget och var troligen mörkare än den senare; Varptäthet 30, inslagstäthet 6 per cm. Munsterornamenten var brokaderade och bestod av grovt vänsterspunnet garn med ullig yta. Den del av en prydnad som från början verkar ha varit röd är välbevarad. Dessutom kan tydliga hål urskiljas från ett liknande motiv, men garnet är helt. På den smala sidan av biten, limmad på toppen, fanns ett fragment av ”språng” (D8).
Även krabbasnårsfragmentet har haft fel numrering men det är rättat nu.
Krabbasnåret kan ha varit en kudde eller en vävd mantel.
Gravens textilier
Bj 660 ligger vid gravfältet norr om Borg. Det är en kammargrav och kvinnan i graven bar en dräkt av fin kvalitet med ylle och siden med brickband och silverspiraltråd. Agnes Geijer gick igenom textilierna men allt var inte utritat på Stolpes gravplan.
Gravens textilier. Ur Geijer, Birka III.
Översättning med Google translate:
”Linneöglor i spännen, en dubbel åt sidan. Förmodligen ovanför ena spännet ”Krabbasnår” M4 och på dess kant rester av Sprang, D8. Det ena (förmodligen höger) spännet hade vänt och innehållet pressades mot kistans lock; Till en början fanns en bred sidenremsa, S4, med två sydda, smala sidenband runt nålen. Sedan ett fint ulltyg, W 20, och ett grövre, liknande ”filtens” grundväv. På den andra spännet fanns ett stycke kypert siden, S4, cirka en decimeter långt, bevarat, sammanfogat i ena änden och försiktigt kantat med en 5 mm bred rak remsa, troligen i annan färg. Detta komprimerar flera lager av tunt sidenmaterial, S2. Lösa rester av S4, ihopsatta med silverband lika med B 13-14, och spiralsilvertråd. På planen finns ett ca 25 cm långt silverband i en krökt linje ovanför huvudet, varav inget nu kan hittas.”
Så tråkigt att pannbandet tappats bort! Det är nr 2 på planen.
Gravplan för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA. Detalj av gravplanen för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA.
I lådan i textilmagasinet ligger innehållet från ena spännbucklan.
Innehållet i ena spännbucklan från Bj 660. Foto: SHM, CC BY.
Här syns bland annat en sidenögla och det är flera lager med textil.
Sidenfragment från från Bj 660. Foto: Linda Wåhlander.
Sidenfragmentet S4 är skarvat och det ser ut att vara fodrat även om det skulle kunna vara ett inre tyg (S2?) som bara bevarats mot insidan. S4 har en invikt kant med en liten sidenögla. Jag skulle behöva titta igenom Hägg! Får återkomma om det för jag är för trött ikväll.
Närbilder av det språngade fragmentet
Närbilder av det språngade fragmentet. Foto: Linda Wåhlander.
Det är tre centimeter och har 3-4 mm mellan snoddragningarna. Ena sidan ser ut som en kant.
Så vad var det språngade fragmentet?
Jag önskar att det är från ett hårnät, men det kommer vi aldrig få veta.
Språngade hårnät går tillbaka till forna Egypten och det finns i danska bronsåldersgravar. Sofia Holmer har återskapat hårnät från danska Bredmose från 370 fKr – 10 eKr.
Sofia i ett blått hårnät.
Sofias vävram för språngning.
Här syns hur trådarna vrids om varandra.
🏵️
Lite vikingakänsla med smycken från Bj 660 🙂
Völva på film. Hennes stav är ju förmodligen också i en annan grav Bj 760 men vi går på gravplanen!
Spännbucklorna ska vara P51:or men jag hade dom inte då. Skulle behöva lite mer siden och mönsterväv i dräkten 🙂 men har iallafall sidenband. Nästa sommar vill jag även ha på mig mitt språngat hårnät som jag köpt av Sofia!
Kram
Lästips
Arbman, H. 1941 & 1943. Birka I, Die Gräber: Tafl und Text. KVHAA, Stockholm.
Geijer, A.1938. Birka III, Die Textilfunde aus den Gräbern. Uppsala.
Hägg, I. 1973. Kvinnodräkten i Birka. Livplaggens rekonstruktion på grundval av det arkeologiska materialet. Uppsala.
Häromdagen gick jag lära mig att Eurasärken från Finland aldrig funnits, i varje fall inte i den form som vi känner den som. Det är en särk som inte lämnar något spill när den klipps ut ut ett tyg och den är fantastisk på så vis. Graven som menas är grav 56 i Luistari, Eura.
Men på facebook som skrev Mervi Pasanen att formen bara valdes och då med inspiration från en dansk, äldre järnålderskjortel i skinn – Møgelmosetunikan. Hon tipsade om att läsa Pirkko-Liisa Lehtosalo-Hilander. Ska se om jag kan hitta den. (Nu finns det en länk under Lästips. Har inte hunnit läsa ännu).
Kjorteln finns på Nationalmuseet i Danmark. Foto: https://samlinger.natmus.dk/do/asset/14683. Foto: Roberto Fortuna 2007. Andra sidan.
Skinntunikan är tillverkad av ungkalv, vilket flera samtida dräktfragment visat sig vara, och den påträffades tillsammans med en ung flicka i Gilleleje socken, Holbo Herred, i Møgelmose. Det ligger när Jelling i Sydjylland. Det var hemoglobinet i skinnet som visade att det är kalv som inte var äldre än 3 månader. Ungdjurs skinn är mjukare, flexiblare och tunnare.
Skinntunikan är daterad till yngre romersk järnålder/ äldre germansk järnålder med hjälp av C14, 252-402 evt. Det vi skulle kalla romersk järnålder/folkvandringstid. På Nationalmuseets hemsida står det romersk järnålder och om dateringen till ca 200 evt kan ni läsa i Klaus Ebbesens artikel.
Delarna utritade i grönt. Se Bandt och Mannering. Snittmönster för Møgelmosetunikan enligt Nationalmuseums hemsida, se lästips.
Om mönstret som finns på Nationalmuseums sida stämmer, så är inte Euradräkten helt gjord efter den. Møgelmosetunikan är alltså sydd av sex stycken bitar av kalvskinn! Fyra stycken djur. Det går att se ryggraden med det som blir som en linje i pälsen. Och tydligen så är sömnaden fin och sydd i välutvecklade tekniker. Ska se om jag kan hitta någon bild.
Teckning av skinndräkten från Møgelmose i Klaus Ebbesens artikel.
Ebbesens skriver att förutom de sex delarna så finns det små kilar under ärmarna där sidorna mötet ärmen. Den ena är rombisk och den andra med kilformad, om jag förstod det rätt. Skinnen har hårsidan inåt. Se vidare bild med text nedan.
Ur Ebbesen. Ur Ebbesen.
Så det är kilar under ärmarna och allt är hopsytt av skinnremmar med hjälp av kaststygn. Allt är fint sytt utom kilarna i halsen. Är det senare lagningar och förstärkningar?
Platserna med kappor/caper och tunikan påträffats och som analyserats. Karta: Sidsel Frisch, 2013.
Så glad att få lära mig något nytt men samtidigt lite ledsen att inte Eurasärken ser ut som jag trodde!