Etikettarkiv: dräkt

Mansdräkt i Birka

Har tittat på tyger och mansdräkten utifrån Inga Häggs tabell i Birka II, Die Tracht. Hon har med mantel, ringnål/ringspänne, kaftan/livrock, tyggördel, läderbälte, tunika, byxor, huvudbonad och diverse.

Jag gör första delen som en sorts lista för varje kategori för en överblick över plaggen och så kommer en del efter med några av gravarna.

Inlägget är inte klart, jag behöver göra egna inlägg för de olika gravarna. Det blev en för tung sida. Så fortsätter framöver 🙂

Ur Die Tracht, Birka II. Tabell 8:7. Mansdräkten i Birka.

Känner att det är många frågetecken och nödvändigt att titta i textilmagasinet och centralmagasinet. Men jag utgår från Hägg och tittar i Geijer och samlingsdatabasen och ser hur långt jag kommer!

Analys av tabell 8:7

Jag började lite ostrukturerat så har missat en del men kommer ippdatera vartefter om jag hittar fel. Huvudbonaderna har jag bloggat om tidigare.

Mantel:

Ringspänne eller ringnål med olika antal textillager finns i 40 av gravarna (bland annat Bj 886)! Jag listar inte alla ringspännegravar som är i tabellen. Bj 731 (dubbelgrav) och Bj 832 har vardera två ringnålar. (Sen om ringnål eller ringspänne hör till manyel eller kaftan tycker jag är intressant att veta)

Ylle till mantel finns enligt Hägg i 10 gravar, vissa med frågetecken och fragment tolkat som mantel eller kaftan finns i 9 gravar. Hägg räknar inte med att mantlarna är dekorerade och följden blir att dessa eventuella kaftaner då är odekorerade. Geijer tror inte att W1-9 var plagg. (Jag kan tänka mig att mantlar var lite dekorerade. Det finns i skriftliga källor)

Bj 58A har yllemantel i W6 (1 lager på ringspänne)

Bj 73A har möjligen mantel i grov ylle (tre lager på ringspänne).

Bj 716 W (2 lager på nål)

Bj 736 har möjligen grov ylle, W9?, i mantel. (3 lager, troligt ringspänne/nål)

Bj 798 W (1 lager på ringspänne/nål)

Bj 832 W (1 lager på ringspänne)

Bj 834 W? (1 lager på spänne/nål)

Bj 905 W (1 lager på spänne/nål)

Bj 918 W. Okänd kvalitet. (1 lager på spänne/nål)

Bj 956 har möjligen grov ylle, W1?, i mantel. (2 lager)

Ringspänne från Bj 736 med tre lager textil av grov ylle på nålen. Foto Pavel Voronin, SHM. 108814_HST.
Det grova tyget från Bj 736. Är det W9? I sök i samlingarna står det att det är flossat, men Amica kallar det luggvävnad. 616432_HST. Väv med invävd lugg! Jag vill definitivt ha en sådan mantel! Ringspännet i graven ligger på höger sida vid svärdet. Foto Amica Sundström, SHM.
Ringnål Bj 832 (graven med guldhjorten), omgjord från irisk och östliga detaljer. En av två nålar i graven. Foto Ola Myrin, SHM. 528086_HST.
En av gravarna där spännet är med i tabellen för mantel. Bj 886 med ylletextil på spännet som låg vid högra låret intill svärdet (kan det istället vara en köappenrock?). Foto Christer Åhlin, SHM. 122924_HST.

Gravar med ”Yllemantel eller kaftan”:

Yllemantel eller kaftan finns också i 60B med 2/2 kypertar W43. Bj 157 har W39 (med ringspänne vid låret). Bj 553 har W35. Dessa tyger påminner om nutida tweed och även om väven syns så är de ofta lite valkade.

Bj 624, Bj 628, Bj 832, Bj 855, Bj 957, Bj 985 har ylletyg W i mantel eller kaftan i okänd kvalitet.

2/2 kypert, lätt valkat men med synlig vävstruktur. Påminner om Geijers grupp 4, W34-45. I det litterära källmaterialet nämns mantlar med dekorationer.
Textil från Bj 157, hoppas det är W39. Han hade ett ringspänne intill låret vilket jag tycker tyder på Klappenrock. Mittdelen sitter ihop med ett grövre tyg! Foto Ola Myrin, SHM. 616380_HST.
Ytterligare textil från Bj 157. Är det här W39 som är lite valkat? Foto SHM. 616375_HST.
Ringspännet som låg vid låret i Bj 157. Foto Lena Androsjtjuk. 451721_HST.

Kaftan/Livrock:

Kaftan/Livrock med tygrest finns i sju gravar i tabellen och där det står mellan mantel och kaftan är 9 gravar. Dekor till en möjlig kaftan/livrock finns i 12 gravar i tabellen. 7 stycken har sidensamitumdekor S4. Eventuellt 7 har posament, en har guldbrickband (Bj 644) och en möjligen silverbrickband (Bj 752). 5 har olika stickerier St. 5 stucken har knappar (fler än en knapp). 3 kaftaner/livrockar är odekorerade (Bj 510, Bj 1074 – ev med päls och Bj 949). Hägg räknar med andra ord med att posament och stickerier sitter på ytterplagget (medan brickband sitter på innerplagget).

Lite mer i detalj:

Tre gravar har 2/2 kypert (liknande tweed) Bj 1074 har W34, Bj 510 har W43 och Bj 949 har W45. Alla tre är odekorerade! De tillhör Geijers textilgrupp 4: 34-45.

Flera kaftaner är i okänd ylle om vi inte tittar i magasinen. Bj 73A med fin ylle, Bj 798 dekorerad med med P10 (om inte det hör till huvudbonaden!) samt Bj 886 i W med S4 och St6.

En kaftan i Bj 520 är i ylle i eventuellt spetskypert W12 med posamenplattor. 

Bj 944 har kaftan i linne FH4 med samitum S4, och posament P11 och stickeri St2.

Sex kaftaner har S4 samitum och dekorationer. En är i ylle Bj 886 med stickeri St6. Tre i okänt material Bj 524 med posament P16, Bj 624 med stickeri St5, Bj 832 med S4 och P10-11 och Bj 1151 bara med samitum S4. Bj 944 är i linne med knappar, sidensamitum S4, posament P11 och St2.

Fem gravar har kaftan av okänt material utan dekorationer. (Bedömt utifrån ringnål eller ringspänne?) Bj 524, Bj 561, Bj 716, Bj 752, och Bj 1151.

Bj 561 har kaftan med guld- och silver posament.

Bj 798 har yllekaftan med ringnål med textil på. Posament på kaftanen enligt Hägg. Men mannen har även en huvudbonad med posament.

Bj 478 ylle vid spänne. Guldbrickband.

Fem kaftaner/livrock/svita har knappar: Bj 716 med 8 st, Bj 752 med 10 st och silverbrickband och päls, Bj 985 med 4 st samt 1074 med 18 st till W34 kaftan med ev päls. Bj 944 med linnekaftan har 7 knappar. Bj 710 har en knapp men är ej med i Häggs tabell.

Kaftanen i Bj 752 har eventuellt päls och möjligen även ett plagg i Bj 1074.

Kaftanknappar Bj 944. Foto Pavel Voronin, SHM. 434426_HST.
Ringspänne med textil högt upp ”under hakan” från Bj 1074. Skulle kunna vara till tunnare mantel eftersom att livrocken har 18 knappar! Foto Sara Kusmin, SHM. 441966_HST.

Tyggördel med änddekorationer:

Fyra av gravarna i Häggs tabell har samitumgördlar med dekorationer i ändarna. Bj 514 S4 stickeri St9, Bj 520 S4 posament P20, Bj 524 med S4 St 30-31, Bj 944 S4 och posament P15 och P13.

Bj 832 sidentyg i taftsiden S1 med stickeri St26 och posament P9.

1151 har posament och St10 men okänt material i gördeln.

Textilgördel Bj 832. Foto Ola Myrin, SHM. 617953_HST
Det här räknar Hägg som dekoration till gördeln i Bj 1151, St 10. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.
Mer i lådan från den tolkade gördeln i Bj 1151 med St 10. Även om det enligt Hägg inte finns något tyg bevarat. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.

Läderbälte:

Det är elva eller tolv gravar med läderbälten. Det är oftast spännen men fyra har även beslag. I en av dessa så är det bara beslag.

Spänne och beslag Bj 157, Bj 478, Bj 716 (bara beslag), och Bj 1074.

Bara spänne i Bj 496, Bj 510, Bj 750 (?) i den här dubbelgraven finns två spännen), Bj 752, Bj 918, Bj 949, Bj 956, Bj 1076.

Bältespänne och remände samt ringspänne från kistgrav Bj 478. Ringspännet i kistgrav Bj 478 har hår på och ligger i midjehöjd! 554291_HST. Undrar vad det är för hår? Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Bältesöljan från Bj 478. Foto Pavel Voronin, SHM.
Remändebeslags från Bj 478. Foto Pavel Voronin, SHM.

Snyggtunika:

Hägg tolkar tunikor i ylle i möjligen 5 gravar, 2 gravar med linnetunikor och en med tuskaftat tyg. 13 gravar har dekorationer till en tunika, medan 2 gravar har tyg men inga dekorationer (Bj 904 och Bj 1074). 7 tunikor har S4 samitum. En har S1 även sidentaft (Bj 735A). En tunika är bestämd till diamantkypert och en är i grov tuskaftylle. De är ofta dekorerade med silverbrickband (inga i guld). Endast en har stickeri 8 (Bj 735A). Inga tunikor har enligt Hägg posamentdekorationer.

Detaljer:

Bj 949 har eventuellt snyggtunika i diamantkypert W10 (och eventuellt Kaftan i W45). Så åtminstone en kan vara i diamantkypert!

Bj 944 har en linnetunika FH med S4 samitum och silverbrickband sB6-7.

Ylletunika i Bj 904 är i W2, men det verkar konstigt. Det är ett grovt, tuskaftad ylletyg! Det är iof en enklare kistgrav!

Bj 1074 har tunika i tuskaft. Vet ej material.

Två gravar, Bj 842 och Bj 957 har ylletunika med S4 samitum och silverbrickband sB.

Bj 958 har en tunika med S4 samitum.

Bj 703A har tunika med samitum S4 och silverbrickband.

Tre gravar, Bj 977, Bj 1076 och Bj 1125B har tunikor med silverbrickband sB.

Bj 918 har möjligen FH tunika.

Huvudbonad:

Hägg delar in huvudbonaderna i A, B, C och okänd form. Jag har skrivit om som tidigare här.

Byxor:

Bj 904 och Bj 905 kan ha byxor i linne och Bj 905 även ”damasker” i W34 kypert pga dräkthakar med ylle och lin på. De skulle även kunna visa på benlindor!

Dräkthakar Bj 905 med W34 och lin. Den ena ser rengjord ut! Foto Christer Åhlin, SHM. 582954_HST.

Några av mansgravarna med bilder

Vet inte riktigt hur jag ska sortera gravarna. Borde jag lägga in dom i nummerordning?

Bj 58A. Kistgrav. Har en mantel i W6, men det finns ingen bild i sök i samlingarna. Jag antar att hon tänker att det är en mantel för att det ligger ett rinspänne vid ena kanten på kostan. Textil 467253_HST samt ullsnoddar/ tråd 467255_HST. Det finns även en liten bit silverposament från graven P9, 467248_HST, samt ett band av silvertåd, sB 467222_HST. Det ska även finnas en liten bit samitum S4. På andra sidan av kistan låg en kniv.

Bj 624 mantel och kaftan. Kammargrav, krigare. Den ska ha en yllemantel men jag hittar inget fragment för det. Det finns ett fint ringspänne som kan höra till en klappenrock. Två stycken ca 35 cm långa bårder med silverstickeri St5 är fastsytt på samitum S4. Det är boderi i bakvända kedjestygn. De räknar Hägg som kaftan. Den ena bården låg hopvikt på den hästskoformade broschen med ena änden på broschens spets. Broschen ligger vid svärdsknappen; den andra bården låg i en rak linje från hakan framåt till vänster. (Graven innehåller en flaska av trä!). Är det en omlottkaftan med bårder längs framkanten med ett ringspänne vid höger lår? Men varför har ena bandet ramlat ihop vid spännet? Titta med Amica efter mer textil. Den döde ligger möjligen i en konstig vinkel som om han suttit upp och sedan ramlat lite åt vänster.

Stickeri med siden från Bj 624. Foto SHM. 617963_HST.
Ringspänne från Bj 624. Foto Pavel Voronin, SHM. 556075_HST.
Bj 624. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.

Kaftaner eller mantel i kypert W34-45

73A skelettgrav. Mantel i grov kvalitet, kaftan eller mantel i W43. Tre lager på nål. Fin ull. Även D7. (blandad låda)(ringspänne, vapenkniv).

Bj 553 med W35 i kaftan eller mantel

Bj 157 kan ha mantel eller kaftan i W39.

Odekorerade kaftaner i kypert W34, W43, W45?

Bj 510 kaftan i W43

Bj 1074 kaftan med 18 knappar i W34.

Bj 949 kaftan som W45? Se nedan.

Dekorerad kaftan eller tunika

Bj 520 ev spetskypert W12 i kaftan? Långa posamentband med josefinaknutar längs framkant på kaftan? Se gravteckning. Posamentplattor i gördel?

Bj 624 kaftan med samitum och stickeri 5. Ylle i mantel eller kaftan.

Bj 752 med kaftan med 10 knappar, silverbrickband B1 och päls.

Bj 798 yllekaftan med posament P10. B-mössa (?) av ylle med posament P1-2.

Bj 735A ylletunika med siden1, samitum, stickeri 8 och 3 samt silverbrickband B17-18 och B20. Plus relikpåse.

Bj 832 mantel, kaftan/livrock, textilgördel …

Bj 842 med möjlig ylletunika med samitum och silverbrickband samt extra samitum och silverstickeri.

Grupp med gravar med posament i guld runt huvudet Bj 524, 542, 644, 736. Bj 710 har en liknande i silver.

Bj 524 Kammargrav, krigste. Grov ylle W5 i graven. Kaftan/livrock med samitum och posament P16. Brickband i guld låg över bröstet, B23 som är 35-40 cm långt, i en spetsig vinkel. Det finns även mer guldband än de som visas på planen. Fyra guldkors och olika silverdekorationer låg inom vinklen. Men de är inte med i Häggs tabell. Det är P12 och P14 i par. Mer posament P21 och P22. En tyggördel i S4 med posament och glimmerhängen och stickerier, St 30 och 31.. spiralsilver St25. Huvudonad typ A med posament i guld P7. Troligen är svärdet en helt rostig klump, innehållande lin och grov ull, W5, samt mönstrat tyg liknande M7.

Gravteckning Bj 524. Hjalmar Stolpe, ATA.
Textil från Bj 524. Är det övre möjligen klumpen från svärdet med linnetyg och mönstervävt tyg? Foto SHM. 616431_HST.
Bj 524. Brickband i guld som
låg över bröstkorgen. Foto Gabriel Hildebrand, SHM. 617969_HST.
Bj 525. Ett av fyra kors i guldposament. Foto Ola Myrin, SHM. 914259_HST.
Detalj av ena korset. Foto Ola Myrin, SHM.
Huvudbonad. Bj 524, guldposament P7. Foto Ola Myrin, SHM. 617962_HST.
Posament som möjligen låg inom vinkeln med guldbrickband i Bj 524. Foto Ola Myrin, SHM. 616569_HST.
Förmodad dekoration till en tyggördel som kan höra ihop med samtiumen i Bj 524. Foto Ola Myrin, SHM. 617939_HST.

En grupp med tre gravar med C-hatt i nordisk stil. Ej östligt enligt Hägg. Bj 561, Bj 628, Bj 716

Bj 561 (lahn) i förmodad kaftan/livrock. Stor snygg ringnål. med posament P22, tyggördel och huvudbonad typ C. Kammargrav, krigare. Inom den intitade femkantigt markeringen som täckte större delen av skelettet (bröstkorgen) hittades bitar av guld- och silvertråd efter brickband och silver och guld posament. Silvertråden är vittrad och låg utspridda över hela denna yta. Det är det som ser ut som fnas i lådan. Det är platta guldknutar P17, och glidknutar P22 och fläta.

Guld brickband med rund tråd ska höra till en huvudbonad med guldlanbrickband runt huvudet gB23. Kolla med Amica om vi kan hitta någon textil.

Bj 561. Teckning Hjalmar Stople, ATA.
Dräktnål från Bj 561. Foto Christer Åhlin, SHM.
Bj 561. Guld till brickband. Foto SHM. 616552_HST.
Bj 561 guldtråd till brickband. Foto Gabriel Hildebrand, SHM. 616565_HST.
Bj 561 dekordetaljer. Foto Ola Myrin, SHM. 617955_HST.

Bj 628 lahn. W i mantel eller jacka. Grov textil som bör bevarats av spännet vid ena knät (559930_HST). Är det en klappenrock? Guldlahn brickband runt huvudet, gB23. Fragment av ytterst tunn, mönstervävd sannlolik siden (559939_HST), ej med i Häggs tabell. Spännande är att det fanns ett skadat pehlevi-mynt i graven. Det är ett mynt slaget för den sassanindiske fursten Chosrew II, som regerade mellan åren 591 och 628 e. Kr.

Bj 628. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Ringspänne Bj 628. Foto Pavel Voronin, SHM. 109175_HST.

Bj 710. Ryttare

Bj 716 lahn har 8 knappar i sin jacka.

Bj 736: Ryttarkrigare. ( troligt ringspänne)

Bj 832: yllemantel, yllekaftan med dekorationer. Kammargrav, krigare. Två långa ringnålar. Textilgördel med dekorationer, paljett. Huvudbonad med posamentband. Relikpåse med litet djurdekor?

Bj 832. Taftsiden S1 med St26 och P9. Foto Ola Myrin, SHM. 617953_HST.

Bj 842: ylletunika med S4 och sB. Kammargrav, krigare, ryttare. På gravskissen står det silverbrickband med glimmer(?). Bandet ser ut att ligga rakt ned framme på bröstet. Kolla Geijer! Kolla med Amica om vi kan se någon textil i textilmagasinet!

Bj 842 brickband i silver. Foto SHM. 618017_HST.
Bj 842. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.

Bj 904: ylletunika och linnebyxor. Kistgrav. En grov tuskaft W2, som ser lite hårig ut, kommer från Bj 904 och tolkas som tunika av Inga Hägg. Troligen på grund av att ett mindre, enkelt ringspänne av järn låg vid/på käken. Det kan kanske lika gärna vara en mantel med enkelt järnspänne? Ytterligare ett textilfragment finns från graven 616461_HST. Han hade även en läderbörs, mynt, ett spjut och en pil samt en kniv och broddar med en liten rund järnskiva intill.

Grov tuskaft, W2, från Bj 904. Tolkad som tunika av Inga Hägg. Foto Ola Myrin, 616435_HST. Samma fragment som 616437_HST.
W2 innan ommontering Bj 904. Foto SHM.

Bj 905: linnebyxor och ylledamasker och yllemantel

Bj 949: kaftan W45? och tunika W10? Plus inslagskypert i mantel? Den här skulle jag vilja göra i W10.

Kammargrav. Pilbågsskytt. Större ringspänne i järn ligger nere vid höger sida. Bältet ligger en bit upp på gravkartan och börsen, som jängt i en ring?, kniv och bryne ligger ovanför. Han kan ha suttit och fallit åt höger.

Inlagskyperten kanske inte är med i Hägg.

Bj 949 2/1 kypert, treskaftad med inslagseffekt. Den här är nog inte med i Häggs tabell. Foto Ola Myrin, SHM. 616387_HST.
Bj 949 ser ut att vara 2/2 kypert och W10. Foto Ola Myrin, SHM. 616368_HST.
Bj 949 med kaftan och tunika och ev mantel. Inga dekorationer mer än bälte och bälteväska. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.

Bj 957: ylletunika med S4 och sB Kammargrav. Ringspänne av brons ligger nere vid högra sidan vid svärdsidan till klappenrock? På gravkartan står det ”silverband med valknutar” som ligger ovanför tänderna nr 3. Vävda silverband ligger över bröstkorgen nr 6. (Behöver kolla Geijer).

Gravteckning Bj 957. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Textil från Bj 957. Foto SHM. 616519_HST.
Posament på huvudbonade Bj 957. Foto Ola Myrin, SHM. 616600_HST.

Bj 1074 har jag skrivit om tidigare här.

Bj 1151. Kaftan med S4 och ev posament (?). Huvudbonad med sB? Tyggördel med P och St10. Kammargrav, krigare.

Bj 1151 med S4, posament, stickerier
Detalj från lådan från den tolkade gördeln i Bj 1151 med St 10. Här ser det ut dom att stickeriet är fastsytt, eller fastflätat, på ett tyg. Måste fråga Amica! Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.
Bj 1151. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.
Detalj. Bj 1151. Silverbrickband. Foto Ola Myrin, SHM.

Det här kommer inte bli klart inom kort! Linda 🌸

Lästips:

Inga Hägg, Die Dracht, I: Birka II.

Agnes Geijer, 1938. Birka III. Die Textilfunde aus den gräbern. https://archive.org/details/BirkaIII

Sök i samlingarna https://samlingar.shm.se

Posament P13

Det här posamentet är lite kort och har tretton stycken knutar i rad fastsytt på ett sidentyg i kypert.

Posament P13 från Bj 944, 617993_HST. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.

Den är dubbelflätad och ser ut att vara dubbelvikt i ena änden där personen börjat posamentet. Det står i Historiskas samlingsdatabas att den även sitter ihop med ett brickband, men jag kan inte se det. Kanske det är ett direkt intill?

Däremot så är det fint att se tråden som använts för att sy fast posamentet mot sidenkyperten.

Detalj av fotot ovan.

Jag har kopierat posamentet med lite grövre, 0,3 mm spunnen tråd i tenn med 4% silver. Borde ha gjort lite mer space mellan knutarna, men det får bli på nästa 👌

Mitt posament efter Bj 944, P13.

Graven undersöktes 1881 och är en kammargrav i hög innanför Stadsvallen för en man.

Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.

Mannen blev begravd i en dräkt med mycket dekorationer. Det är från pannan på mannen som det kinesiska sidenet hittades.

Detalj från Stolpes teckning.

Jag tror att det här fragmentet, P13,syns på gravplanen, men jag är inte säker. Önskar att Stolpe hade varit lite mer noga med textilierna, men just den här biten går nästan att känna igen.

Försäkte ladda upp en reel här men det gick inte. Jag gör sedan några veckor innehåll till Birkas sociala medier. Förutom kampanjer och reklam.

Frågan är nu vad det satt på? Fragmentet verkar ligga nära tänderna 🧐

Kram

Lästips:

Geijer, A. 1938. Birka III. Die Textilfunde.

Språngat textilfragment från birkagrav Bj 660

Häromdagen fick jag se det lilla språngade textilfragmentet från Birka, D8. Jag har bara sett det i Agnes Geijers stora bok om Birkatextilierna och på Historical textiles julkalender.

Det språngade fragmentet D8 från Bj 660, 617930_HST. Foto: Linda Wåhlander.

Tyvärr har fragmentet fått fel nummer på etiketten vid något tillfälle och på 617930_HST står det Bj 666 istället för Bj 660. Så det skulle behövs ändras. Även krabbasnårsfragmentet har haft fel nummer, så det är tur att Geijer publicerade en hel del av textilierna även om det inte är alla.

Jag har tidigare skrivit om graven och Birkakrusifixet här.

Det språngade fragmentet 617930_HST.

Önskar att vi kunde göra en ny bok om Birkas textilier!

Fragmentet är nr 2 på Taf 37 i Geijer.

Fragmentet fick av Geijer tekniknummer D8 och hittades när hon tittade igenom texilierna i graven. Det satt ”limmat”, eller iallafall bevarat, vid en bit mönstervävt tyg från kvinnograven, M4. Det är numera borttaget från den mönstervävda biten och ligger i en egen låda.

Beskrivning av det mönstervävda fragmentet. Ur Geijer, Birka III.

Har försökt att läsa Geijer med google translate:

Fragment av ulltyg med brokadmönster, nära besläktat med det så kallade Krabbasnår. Bastyget är kedjerep gjord av ganska mörkt, vänsterspunnet, hårt och slätt garn. Varpen täcker helt inslaget och var troligen mörkare än den senare; Varptäthet 30, inslagstäthet 6 per cm. Munsterornamenten var brokaderade och bestod av grovt vänsterspunnet garn med ullig yta. Den del av en prydnad som från början verkar ha varit röd är välbevarad. Dessutom kan tydliga hål urskiljas från ett liknande motiv, men garnet är helt. På den smala sidan av biten, limmad på toppen, fanns ett fragment av ”språng” (D8).

Även krabbasnårsfragmentet har haft fel numrering men det är rättat nu.

Krabbasnåret kan ha varit en kudde eller en vävd mantel.

Gravens textilier

Bj 660 ligger vid gravfältet norr om Borg. Det är en kammargrav och kvinnan i graven bar en dräkt av fin kvalitet med ylle och siden med brickband och silverspiraltråd. Agnes Geijer gick igenom textilierna men allt var inte utritat på Stolpes gravplan.

Gravens textilier. Ur Geijer, Birka III.

Översättning med Google translate:

”Linneöglor i spännen, en dubbel åt sidan. Förmodligen ovanför ena spännet ”Krabbasnår” M4 och på dess kant rester av Sprang, D8. Det ena (förmodligen höger) spännet hade vänt och innehållet pressades mot kistans lock; Till en början fanns en bred sidenremsa, S4, med två sydda, smala sidenband runt nålen. Sedan ett fint ulltyg, W 20, och ett grövre, liknande ”filtens” grundväv. På den andra spännet fanns ett stycke kypert siden, S4, cirka en decimeter långt, bevarat, sammanfogat i ena änden och försiktigt kantat med en 5 mm bred rak remsa, troligen i annan färg. Detta komprimerar flera lager av tunt sidenmaterial, S2. Lösa rester av S4, ihopsatta med silverband lika med B 13-14, och spiralsilvertråd. På planen finns ett ca 25 cm långt silverband i en krökt linje ovanför huvudet, varav inget nu kan hittas.”

Så tråkigt att pannbandet tappats bort! Det är nr 2 på planen.

Gravplan för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA.
Detalj av gravplanen för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA.

I lådan i textilmagasinet ligger innehållet från ena spännbucklan.

Innehållet i ena spännbucklan från Bj 660. Foto: SHM, CC BY.

Här syns bland annat en sidenögla och det är flera lager med textil.

Sidenfragment från från Bj 660. Foto: Linda Wåhlander.

Sidenfragmentet S4 är skarvat och det ser ut att vara fodrat även om det skulle kunna vara ett inre tyg (S2?) som bara bevarats mot insidan. S4 har en invikt kant med en liten sidenögla. Jag skulle behöva titta igenom Hägg! Får återkomma om det för jag är för trött ikväll.

Närbilder av det språngade fragmentet

Närbilder av det språngade fragmentet. Foto: Linda Wåhlander.

Det är tre centimeter och har 3-4 mm mellan snoddragningarna. Ena sidan ser ut som en kant.

Så vad var det språngade fragmentet?

Jag önskar att det är från ett hårnät, men det kommer vi aldrig få veta.

Språngade hårnät går tillbaka till forna Egypten och det finns i danska bronsåldersgravar. Sofia Holmer har återskapat hårnät från danska Bredmose från 370 fKr – 10 eKr.

Sofia i ett blått hårnät.

Sofias vävram för språngning.

Här syns hur trådarna vrids om varandra.

🏵️

Lite vikingakänsla med smycken från Bj 660 🙂

Völva på film.
Hennes stav är ju förmodligen också i en annan grav Bj 760 men vi går på gravplanen!

Spännbucklorna ska vara P51:or men jag hade dom inte då. Skulle behöva lite mer siden och mönsterväv i dräkten 🙂 men har iallafall sidenband. Nästa sommar vill jag även ha på mig mitt språngat hårnät som jag köpt av Sofia!

Kram

Lästips

Arbman, H. 1941 & 1943. Birka I, Die Gräber: Tafl und Text. KVHAA, Stockholm.

Geijer, A.1938. Birka III, Die Textilfunde aus den Gräbern. Uppsala.

Hägg, I. 1973. Kvinnodräkten i Birka. Livplaggens rekonstruktion på grundval av det arkeologiska materialet. Uppsala.

Møgelmosetunikan och Eurasärken

Häromdagen gick jag lära mig att Eurasärken från Finland aldrig funnits, i varje fall inte i den form som vi känner den som. Det är en särk som inte lämnar något spill när den klipps ut ut ett tyg och den är fantastisk på så vis. Graven som menas är grav 56 i Luistari, Eura.

Men på facebook som skrev Mervi Pasanen att formen bara valdes och då med inspiration från en dansk, äldre järnålderskjortel i skinn – Møgelmosetunikan. Hon tipsade om att läsa Pirkko-Liisa Lehtosalo-Hilander. Ska se om jag kan hitta den. (Nu finns det en länk under Lästips. Har inte hunnit läsa ännu).

Kjorteln finns på Nationalmuseet i Danmark. Foto: https://samlinger.natmus.dk/do/asset/14683. Foto: Roberto Fortuna 2007.
Andra sidan.

Skinntunikan är tillverkad av ungkalv, vilket flera samtida dräktfragment visat sig vara, och den påträffades tillsammans med en ung flicka i Gilleleje socken, Holbo Herred, i Møgelmose. Det ligger när Jelling i Sydjylland. Det var hemoglobinet i skinnet som visade att det är kalv som inte var äldre än 3 månader. Ungdjurs skinn är mjukare, flexiblare och tunnare.

Skinntunikan är daterad till yngre romersk järnålder/ äldre germansk järnålder med hjälp av C14, 252-402 evt. Det vi skulle kalla romersk järnålder/folkvandringstid. På Nationalmuseets hemsida står det romersk järnålder och om dateringen till ca 200 evt kan ni läsa i Klaus Ebbesens artikel.

Delarna utritade i grönt. Se Bandt och Mannering.
Snittmönster för Møgelmosetunikan enligt Nationalmuseums hemsida, se lästips.

Om mönstret som finns på Nationalmuseums sida stämmer, så är inte Euradräkten helt gjord efter den. Møgelmosetunikan är alltså sydd av sex stycken bitar av kalvskinn! Fyra stycken djur. Det går att se ryggraden med det som blir som en linje i pälsen. Och tydligen så är sömnaden fin och sydd i välutvecklade tekniker. Ska se om jag kan hitta någon bild.

Teckning av skinndräkten från Møgelmose i Klaus Ebbesens artikel.

Ebbesens skriver att förutom de sex delarna så finns det små kilar under ärmarna där sidorna mötet ärmen. Den ena är rombisk och den andra med kilformad, om jag förstod det rätt. Skinnen har hårsidan inåt. Se vidare bild med text nedan.

Ur Ebbesen.
Ur Ebbesen.

Så det är kilar under ärmarna och allt är hopsytt av skinnremmar med hjälp av kaststygn. Allt är fint sytt utom kilarna i halsen. Är det senare lagningar och förstärkningar?

Platserna med kappor/caper och tunikan påträffats och som analyserats. Karta: Sidsel Frisch, 2013.

Så glad att få lära mig något nytt men samtidigt lite ledsen att inte Eurasärken ser ut som jag trodde!

Lästips:

Natmus: https://samlinger.natmus.dk/do/asset/14683

Skinndragter i ældre jernalder, Natmus, https://natmus.dk/historisk-viden/danmark/oldtid-indtil-aar-1050/livet-i-oldtiden/hvordan-gik-de-klaedt/aeldre-jernalders-dragter/skinddragter-i-aeldre-jernalder/

Ebbesen, K. 2006. En skinddragt fra Møgelmose i jelling : nye dateringer af oldtidens skinddragter: In: Aarbøger for nordisk oldkyndighed og historie, s. 37-51. https://www.oldskriftselskabet.dk/CustomerData/Files/Folders/4-aarbøger/22_aarboeger2006-02.pdf

Igen Ebbesen pdf.

Brandt, L. Ø och Mannering, U. 2016. Nye artsbestemmelser af skind fra jernalderen – forhistoriske proteiner fra skindkapper fundet i danske moser – forhistoriske proteiner fra skindkapper fundet i danske moser. Nationalmuseets Arbejdsmark. https://www.academia.edu/30273045/Nye_artsbestemmelser_af_skind_fra_jernalderen_forhistoriske_proteiner_fra_skindkapper_fundet_i_danske_moser

Ny analysemetode afslører hemmeligheder fra danske moselig. https://videnskab.dk/naturvidenskab/ny-analysemetode-afsloerer-hemmeligheder-fra-danske-moselig

Pirkko-Liisa Lehtosalo-Hilsnder, 1984. Ancient Finnish costumes. Länk

Dräktnålen i Bj 138B

Det finns så många föremål från vikingatiden att återskapa. Min plan var att göra större brons eller mässingsnålar och nu har de kommit fram. Jag tänkte sälja dom som synålar, vävredskap eller prylar eller liknande, men så hittade jag den här enklare dräktnålen från Bj 138 B och tänkte att det blir fint att göra av några av dom.

Frågade igår på facebook hur de med en ring används och flera svarade att de använder dem i kappan, manteln eller sjalen eller i peplosen och sätter ett snöre i och gör en åtta runt nålen. Eller så fäster de en läderrem i och knyter runt spetsen. Jag har bara använt nålar utan ring med pärlor mellan två nålar, men jag vet inte om det är rätt. Det verkar vara bra i alla fall med ringen,6 om hålet inte är så stort.

Jag ser denna typ av dräktnål lite som en enklare nål, men det kanske den inte är.

I grav Bj 138B hade den gravlagda blivit kremerad. Hon hade fått med sig mitt favorit borres-spänne och flera pärlhängen.

Borrespännet i Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.
Pärlhängen från Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.
Ringspännet i Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.

Personen hade även fått med sig ett litet ringspänne i silver. Jag är fortfarande inte säker på hur den ”pärlade tråden” är gjord, med tanke på att den är slät på pärlhängenas öglor. Ett av pärlhängena är en glaspärla upphängs på guldtråd. Det finns även i Bj 660, som jag återskapat.

Ett intressant bronshänge med små stavar följe även med den döde. Skulle vilja se det lite närmare.

Bronshänget med små stavar i Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.
Pärlorna i Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.

Kvinnan bar mängder med pärlor av glas, agat, bergkristall och karneol.

Skärmbild av innehållet i Bj 138 B, från Sök i samlingarna, SHM.

Hon fick även med dig en flinta, kam, beslag, isbroddar och en glättsten och i graven fanns även båtnitar.

Sammansatt kan från Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.
Två broddar till skorna. Teckning Harald Faith-Eli.
Båtnitar från Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.
Och sist men inte minst glättsten i Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.

Kvinnan, eller om det är en yngre person, har får vi förmoda fått en brandbegravning i båt. Det saknas spännbucklor så kanske dräktnålen använts istället? Nu kommer ren spekulation: Det skulle ju kunna ha kommit bort en dräktnål! Det lilla runda spännet kan ha suttit i särksprundet och ringspännet i en tunnare sjal eller liknande. Det är hur som intressant att tänka att en liten dräktnål är som en enkel variant av spännbuckla. Kanske till och med använd i någon form av peplos, en äldre typ av dräkt och kanske vanligare innan vikingatiden om vi tänker bort Gotland, där den verkar fortsätta in i vikingatid.

Jag behöver läsa på lite mer om dräktnålar och se hur de ligger i eventuella skelettgravar 🙂

Inget lästips idag med än Birkaböckerna av Arbman 🙂 Har Jutta Walters bok och ska läsa lite i den.

Kram

Revolutionsbal igår

Vad på bal igår och Maria Åhrén hjälpte mig att dekorera min klänning och se till att jag kom i den. Jag har lagt på mig lite väl mycket vikt det senaste halvåret, så det var inte lätt ska jag säga!

Vikingagänget i annan tappning

Vi är ju flera som gör vikingatid också ❤️Så kul att se varandra så här 🙂 Blir nästan oikännbara! Tänk om vi skulle gå till Empis också. Jag planerar att sy en empirklänning 🙂

Jag och Anders

Dansade några danser och det var så roligt! Trots att jag stukat en tå. Behöver träna mer på danser. Men den engelska långdansen tror jag finns i filmen ”Becoming Jane”. Jag måste kolla om det är samma 🙂 Det finns även danshäfte och dansfilmer på Gustafs skåla hemsida.

Underbara Anneli
Och underbara Maria

Så fina damer framför rosorna ?

Hade en solfjäder (eller flera) i gömmorna. Tack Maria för så fint foto!
Tack Anneli för fotot ?
Så här såg den fina huvudbonaden ut som Maria visade hur jag skulle göra.
Jag vet inte hur hon fick till det så bra med min korta frisyr.
Så glad 🙂

Hade aldrig kunnat tro att min klänning kunde bli så fin. Marias slingrande dekorationer fram och blommorna gjorde susen 🙂

Marias porträttfoto utan glasögon ?

Tack Anneli för inbjudan och Maria för härliga sydagar och den fantastiska håruppsättningen! Så tacksam! Jag ska öva på att ha korsett. Behöver nog bli lite mindre i omfång också. För nu var det snudd på att jag inte kom i klänningen. Skulle behöva sy en så kallad ”Skansenjacka” för extra runda dagar 🙂 för det är så lärorikt att sy och prova olika kläder. Hur det känns att bära dom – trasor eller siden ?

Kram

Tips:

Sällskapet Gustafs skål: www.gustafsskal.se

Ett tredjespänne i Bj 791 med textilöglor

Igår var jag i magasinet på Historiska och letade textildetaljer på vikingakläder tillsammans med Amica.

Från grav Bj 791 finns det ett stort, runt dubbelskaligt spänne med textil bevarat på.

Rundspänne från Bj 791 med textilöglor.

Det är linneöglor (FH) men jag vet inte vilket material de suttit på. Vid den stödde biten sitter det även en pytteliten bit ”stickeri” (St), vilket är prydnads- eller nyttosömmar av något slag. Det syns inte på fotot, men Inga Hägg har med det.

Ur Inga Hägg, Kvinnodräkten i Birka, s. 129.

På framsidan av ena spännbucklan ska det sitta samitum (S4).

Spännbucklorna av typen P 51 från Bj 791.

Tygbiten har blivit bortplockad och ligger i textilmagasinet.

Sidentyget från ovansidan av spännbucklan. Foto: SHM.
Samitum med invikta kanter som en dekorationsbård.

Från graven finns även en liten bit omvikt samitum. Samitum är ett mönstervävt sidentyg som troligen varit färgglatt och vackert.

Pärlorna i grav Bj 791.

Den här typen av spirallagda silverpärlor har jag tillverkat och säljer i nätbutiken. I graven fanns 32 pärlor varav några är antika för vikingatiden 🙂

Dräkten med info från Hägg

Vid kvinnans högra höft låg en sax med rikligt med gifternas särk och ett litet särkspänne i silver högt uppe på bröstkorgen kan ha hört till särken.

Hennes spännbucklor tyder på att hon hade en hängselkjol.

Det stora rundspännet kan ha suttit på en kappa med fastsydda öglor eller på en sjal med öglor.

I graven fanns även guldinslag till ett brickband, B23e, som enligt Stolpes gravplan legat runt det lilla silverspännet vid halsgropen. Det bör ha suttit på ett plagg över särken. (Eller kan det ha ramlat ned från huvudet?).

Brickbandsinslag av guld och textil från Bj 791. Foto: SHM.

Något av hennes plagg hade sidenbansdekoration och möjligen kan sidenbandet ha infattat brickbandet.

Från graven kommer också en fin diamantkypert (missade att fota).

De lösa sidenbitarna från spännbucklans framsida tyder på att det vara ett ylle- eller sidenplagg med siden- och brickbandsdekorationer.

Gripdjurshängen. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Bland pärlorna har dessa fina gripdjurshängen suttit.

En bärring i silver från Bj 791. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

I grav fanns två strierade silverringar som kallas ”bärringar”. Jag brukar knyta fast pärlraden i ringar och enkelt hänga fast dom i spännbucklorna, men jag vet inte om de är bruna så.

Den omgjorda ringen i grav Bj 791. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Den magnifika, orientaliska ringen är omgjord till ett hänge med en likadan strierad pärla i.

Det ska även finnas ett filigranhänge i silver, ett hänge av ett rembeslag och ett skopformat hänge, en kniv och en glimmerpaljett.

Hennes dräkt var säkert superfin, färgrik och gav ett ”guldig” intryck.

Andra gravgåvor

Beslag till träbänkar. Teckning: Harald Faith Eli, SHM.

Hon hade ett metallbeslaget träkärl med sig och en kista.

Kistbeslag från Bj 791. Teckningar: Harald Faith Eli, SHM.

Det finns även ett beslag till ett förmodat spelbrädet.

Lästips:

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Agnes Geijer, 1938. Birka III, Die Textilfunde aus den Gräbern. Uppsala.

Livrustkammaren uppdaterad efter 40 år

Promenerade från Historiska till Livrustkammaren för en personalvisning 16.30, innan myndighetens sommarfest. Så här kommer ett fotomaraton igen ?

Slottet matchar färgerna i min kjol ?

Det var invigning med kungen igår och entrén var fortfarande så fint dekorerad med blommor. Vi skulle samlas utanför och gå in i omgångar. Min grupp fick Malin Grundberg, museichefen, som guide. Hon har bland annat skrivit om maktens ceremonier.

En annan som skriver mycket och bra är vår samlingschef Kent ?

Första stoppet var Gustav Vasas hjälm. Utställningen börjar helt enkelt i 1500-talet och skapandet av en kunglig dynasti.

De har behållit känslan av den gamla utställningen men nu då i modernare tappning med stora, kraftfulla ljusskyltar som på sätt och vis var lätta att läsa, även om de kankse lyser lite väl mycket så ögonen får hårt jobb att ställa om mellan ljus och mörker i utställningen. Fast det är en dramatisk effekt!

På väggarna projiceras stora bilder och man följa en tidslinje i rummen, som är indelade efter århundrade. Fast 1600-talet har fått två rum för det finns så många spännande och bevarade saker, berättade Malin 🙂

Den här lilla modedockan är en av de nyautställda, kvinnligt kopplade föremålen i utställningen. Så även om det fortfarande finns mest manliga föremål och dräkter så ha drottningar och prinsessor fått mer plats nu.

Det är nn liten docka som skickades runt för inspiration till senaste modet, så att alla kunde var moderiktigt klädda ? Tänker på de små kläderna från Moschievaja Balka! Under kjolen finns fler tyger att välja ifrån. Knäppt att tänka att 1500-talets människor tittade den lilla modedockan under kjolen ?

Magnus Franke provade Gustav Vasas hjälm. Ja, den är liten, i rätt storlek, så akta öronen… Det finns fler interaktiva stationer i utställningen att upptäcka.

Väggarna inne är också spännande.

Kristinas och hennes kusin Karl X’s kröningsmantlar. Krsitinas har inte längre sina kronor på, som kan ha blivit nedsmälta långt efter att hon abdikerade.

Streiff ? Gustav II Adolf’s stridhäst…som som han red i slaget vid Lützen. Streiff, var/är en oldenburgare och han dog 1633. Undrar om han fick gå hem till Sverige igen utan ryttare eller om någon red kungens häst? Vilken stark och söt häst! Och lite creepy är det. Är ögonen av sammet…? Å andra sidan så jobbar jag ju på Medelhavsmuseet med mumier…

Det är intressant att få se kläderna och sakerna i ett mera sammanhang och att det ändå faktiskt finns så mycket bevarat, trots slottsbränder och tidens tand.

Eller så tar jag tillbaka det… Här är skarfen som Maria Eleonora av Brandenburg lindade om sin döde man, GIIA’s, hjärta! Nej, hon var förmodligen inte galen även fast hon hade paketet i en guldask. Jag vet att Malin berättade det, men jag hörde inte var hjärtat är nu. Det är inte utställt i alla fall. Den här typen av skylt var inte så lätt att läsa nere vid golvet, med liten text i mörkret. Jag är visserligen vig men jag ser lite dåligt också. Här får de nog tänka om lite framöver. På väggen finns en skärm där man kan välja att lyssna på två olika versioner om Maria Eleonora.

Samling vid tygfragment från Drottning Kristinas grav. Den öppnades i Vatikanen på 1960-talet.

Det finns flera fina miniatyrer utställda. Här ett på Gudtav II Adolf. Tänk att måla så pyttigt! Skulle vilja gå en kurs i det.

Den ena ser ut som Karl XI men jag läste inte vem det föreställer.

Nästa rum fortsätter med den Karolingiska ätten. ”Dödsryttaren” är från kung Karl X’s begravingsprocession. Någon red istället för den döde kungen. Vilken syn det måste ha varit! Även om det är spegelvänd text så blev det fint att få kungens porträtt svävande i fotot. Det ser lite photoshoppat ut ?

Kungen dog 1660 och han hann vara kung i bara 6 år. Hedvig Eleonora vara 24 år när han dog och Karl XI, den lilla dräkten med pyttevärja till, blev så kung när han var 4 år.

Efter Karl X’s död brann det gamla Drottningholm ned och hon lät bygga det slott som Kungen och Drottningen nu bor i. Riksregalierna som ligger nere i hörnet är de sista som tillverkats för en begravning. Det blev för dyrt helt enkelt att tillverka för att direkt hamna i en grav.

Undrar vad de här lipande lejonen användes till…?

Och så kommer vi till 1700-talet.

Gustav III’s och Sofias Magdalenas bröllopsdräkter! Hans dräkt är nog bland det vackraste som skapats!

På målade tavlor från tiden så får man ju aldrig se baksidan av kläderna. Tydligen har de kommit på ett nytt sätt för att fästa släpet nu.

Det är inte helt lätt att fota med alla lysande skyltar. Men ser ni den lilla Slottsmusen? I entrén kan barn hämta en liten låda och göra ett uppdrag ??

Jag visste inte att Gustav III var kortare än min mamma! Han var bara 165 cm! Här är maskeraddräkten han bar när Ankarström mördade honom. Hu! Det kändes som om man kom nära honom här.

Tenniskungens kläder i mitten 🙂 – kung Gustav V. Han både föddes och dog på Drottningholms slott. Brevid montrarna sitter träskivor med kompletterande bilder på ena sidan och monterns föremål på andra.

Även nuvarande kungens kläder fick vara med 🙂

Tänk att ha sina kläder utställda på ett musem i källaren på jobbet!

Efter visningen blev det lite fler selfies 🙂 Här med Susidus!

Vi fick sen lite mat och vin på Myntkabinettet. De kommer byta namn och flytta in på Historiska i september.

Det blev tal och skålande!

Magnus som lyckades ta sig ur hjälmen igen.

Efter en stund gick jag hem via Stortorget i Gamla stan och köpte chokladglass och polkagisglass på Västerlånggatan. Det kändes lite som att vara på utlandsresa i den ljumna kvällen.

Önskar alla kollegor fina sommarsemestrar!

Kram