Det behövdes ull i helgen 🙂 men det blev ändå bättre väder än jag befarat. Så fint att komma iväg på event, men jag kommer nog inte orka så mycket mer 🙂 Det är ju så mysigt att umgås men jag var så trött.
Moa med Gotländsk dräkt
Jag är så förtjust i hennes tolkning av pärlor med pärlspridare. Såklart det är halsband! Snyggt!
Carro i Moravisk dräktCarro med Anniele i Bj 507
Jag blir då glad av att sälja saker som sen kommer tillbaka som halsband och kläder ❤️
Mina grannar
Grannarna är toppen för att köpa askar! Så vänliga och hjälpsamma! ❤️
Jag har min nya hängselkjol på och smycken från ”Bj 825”
En selfie på pizzerian. Vi orkade inte kaga mat så Moa, Temo och jag gick och åt pizza. Supergott!
Min dräkt glömde jag be att få fotograferad… men jag hade en vit särk, en blek valnötsfärgad diamantkypert och en kocenillfärgad hängselkjol samt min grå sjal som jag görgat i krapp efterbad.
Rosa är inte funnet på vikingatiden vad jag vet, men lite tidigare från Högom finns kermeslysfärgattyg om det stämmer. Hur som helst så ville jag ha en rosa hängselkjol för att jag tycker att det är fint 🙂
Jag behöver ett annat eldstålshänge och mina spännbucklor är efter ett Svartajordenfynd, men påminner om de från Bj 825. Jag tycker mycket om den här kombinationen.
Nu har mina spännbucklor tlill Bj 515 kommit. Det är egentligen inte klokt att jag samlar på spännbucklor 🙂 Men åh andra sidan så vet jag att jag inte är ensam om det 🙂 har många människor olika hobbies som de lägger ned mycket möda på. Lite som att samla fotbollskort… 🤩
Förut har jag samlat på Birkasaker lite random och inte haft någon direkt plan. Det första halsbandet jag samlade på var Bj 632 och först nu har David gjort de smycken till mig som jag inte har. Min första hela grav jag började samla på var Bj 1084.
Min uppsättning för Bj 515 och de nya spännbucklorna från David Lecocq Claude.
Det har tagit lång tid att få ihop de här sakerna från Bj 515, en 800-talsgrav. Det första jag köpte var det lilla rundspännet. Fast jag hade länge ringen fast med en karneol som vardagsring. Jag saknar fortfarande några av pärlorna, men det får ta sin tid 🙂 Jag är så glad över spännbucklorna som David Lecocq Claude har gjort åt mig. Nålarna är toppen!
Pärlor, likarmat spänne och spännbucklor från Bj 515. Foto SHM, CC BY.
Spännbucklorna är enkelskaliga och på baksidan sitter det fast några pärlor. Jag har inte tidigare lagt märke till de fyra svärden/korsen på spännena. Vad betyder dom? Det är en av anledningarna till att jag tycker om återskapande. Plötsligt får man gå på djupet med tolkningar och funderingar för att kunna göra föremålen eller dräkterna. Det blir inte bara ytan av att ”ja de hade spännbucklor”. Det blir nödvändigt att verkligen titta och förstå. Och ibland experimentera 🙂
Pärlorna från Bj 515 fotade av Ola Myrin, SHM, CC BY.Det likarmade spännet från Bj 515. Foto Amica Sundström, HST, CC BY.
En bärring av bronstråd, 556247_HST, vet jag inte hur den ser ut.
Nålhuset frpn Bj 515. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.
Nålhuset fick jag nyligen tag på. Det är så fint. Originalet är inte i så bra skick, men det går att förstå hur det en gång såg ut.
Ringen med glaset det står Till Allah eller För Allah på. Foto Olq Myrin, SHam, CC BY.
Den här ringen var jag ju för länge sedan med och skrev en artikel om och det blev halabaloo nästan överallt. Det var intressant att vara med om. Det finns mycket att skriva om även fast att Birkagravarna grävdes ut för runt hundrafyrtio år sedan!
Textilier i Bj 515:
Det jag nu behöver göra är att sy specifika klädesplagg för de olika dräkterna. Framförallt vill jag göra en goffrerad särk, men det sitter långt inne att sy till mig själv ibland. Men det kanske kan bli ett vinterprojekt 🤓
Det finns inte så mycket bilder på textilerna från Bj 515.
Kypert 1090086_HST från Bj 515. Foto Amica Sundström, SHM, CC BY.
Det stora kypertfragmentet är en W37, 1090086_HST, kommer förmodligen från ovansidan av höger spännbuckla och det är blått och ska synas på Stolpes gravplan. Det låg i två lager och det finns inga vävkanter eller fållar bevarade.
Litet textilfragment 556266_HST.
Det finns även lite textil på det lilla spännet 556259_HST, men det nämner inte Hägg.
Det finns textil på bygelsaxen – ett slätt relativt fint linne som Hägg förmodar är från särken. Men om det är en hängselkjol emellan så borde det ju inte vara tyg från särken…
I ena spännbucklan finns det textil kvar vid nålen 145058_HST och då även ett tunnt tyg linande det som funns på bygelsaxen. Den andra spännbucklan med pärlorna har textilavtryck 145057_HST. Hägg tar inte upp spännbucklorna i samband med hängselkjolen i sin bok, i texten, men vi får förmoda att kvinnan bar en hängselkjol. Däremot har hon med den bland teckningarna. Och här har det ritats in tre öglor mot nålfästet och två öglor mot nålspetsen. Åtminstone i ena spännbucklan. De två lagren linne är de från sax och vid nålen på en spännbucklan.
Teckning ut Häggs bok Kvinnodräkten i Birka. Här syns hur många öglor det är i spännet.
Tänk om det är en hängselkjol och sen ett förkläde med öglor framtill. Det likarmade spännet har också öglor bevarade.
Textil bakom det likarmade spännet. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.
Det finns linnetextil på var sida av nålen i det likarnade spännet, 363884_HST, och Hägg skriver att det är linneöglor som dras åt motsatta sidor. Det innebär att de kan vara öglor på en kappa eller en mantel/sjal. Hägg tror på ett livplagg, dvs kappa, så öglorna och spännet hjälper till att hålla ihop dräkten på ett skonsamt vis för tyget.
Textil från ens sidan vid nålen på det likarmade spännet i Bj 515. Foto Amica Sundström, SHM, CC BY.
Så vad för sorts dräkt behöver jag?
En slät särk till det lilla rundspännet. Det har jag en vit.
En hängselkjol med linneöglor möjligen även helt i linne med P27B-bucklor. Jag kan kanske använda min blå hängselkjol? Men alla andra öglor då? Ska jag försöka göra om en omlottkjol? Eller är det ett extra ”förkläde”/framflärp med öglor? Och ska jag göra ett släp över axlarna i tunnt tyg som kan ligga mot saxen…
Ett plagg i blå yllekypert med linneöglor i framkant som hålls ihop med det likarmade spännet. Jag behöver växtfärga mitt kyperttyg blått!
Det är inga dekorationer i den här graven, men jag undrar vad det lilla tygfragmentet är och om det går att se vad som är bakom det lilla rundspännet.
PS.
Från Svarta jorden på Björkö, det vikingatida Birka, så har det kommit fram många delar av gjutformafragment av just typen P27B. Eftersom det inte finns så många från gravarna så är det möjligt att de gravarna ligger orörda ❤️
Fragment av gjutform till P27B. Foto Daniel Salhén, SHM, CC BY.
Det har ju inte direkt varit en supersommar och jag har varit mest hemma. Det positiva med det är att jag tagit mig tid att titta på Birkas textilier för vår rapport om Tyrestetextilierna.
Så det är kul att se så mycket som är nyfotograferat! Bland annat så hittade jag det här brickbandet med silverbroschering från birkagrav Bj 845 ❤️
Det finns så sällan bild av baksidan på brickbanden, men här är ett, så ville dela det 🙂
Brickbandet med silverbrochering i Bj 845. Detalj av foto av Ola Myrin, SHM, CC BY. Baksidan av brickbandet med silverbrochering i Bj 845. Detalj av foto av Ola Myrin, SHM, CC BY.Brickbandet och annan textil med i Bj 845. Foto av Ola Myrin, SHM, CC BY.
Kvinnan i graven bar konstiga spännbucklor 🙂 och hon var förmodligen en völva. Hon hade även en stor fajanspärla och några få glaspärlor, två höngen som tidigare varit rembeslag, ett fint rundspänne, ett ringspänne, ett hängbryne, en bygelsax, en kniv, en börs och lite annat.
Särtyp från Bj 845. Foto Jan Eve Olsson, SHM (CC BY 4.0)Völvastav från Bj 845. Teckning Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.
Hoppas det blir lite mer sommar i augusti.
En fundering: är de omgjorda rembeslagen bara för att de var fina eller är de minnen från någon kär person?
Eftersom jag är hemma och inte är så pigg så tittar jag lite på Birkagravarna, som jag brukar men inte hunnit göra så mycket senaste tiden 🙂
Den här graven har jag skrivit om tidigare https://linda.forntida.se/?p=10956 och det är många band och kedjor i graven.
Den har mängder med olika detaljer, men jag tänkte mest ta upp själv dräkten igen som kvinnan blev begravd i för fragmenten har nyligen fotografetats igen.
Särken
Särken kvinnan var var av slätt, relativt fint linne i vitt eller naturfärg och det finns från under höger spännbuckla. Linnerester på saxen och en bronskedja till saxen är enligt Hägg troligen av samma tyg som särken.
Spännbucklorna i Bj 464 . Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY. Baksidan av sidenkypertbiten från Bj 464. Foto SHM, CC BY.
Är det särken finnas på saxen om det finns en hängselkjol? Eller är hängselkjolen i linne och ylleflärpen med fodrad linne ligger som en ruta framtill?
Hängselkjol och eventuellt förkläde
Till kvinnans dräkt hör ju en hängselkjol eftersom det finns spännbucklor, men hur var den konstruerad och fanns det en ögleförsett förkläde framtill? Inne i höger spännbuckla finns linne, ylle och siden. Ett hörnstycke i blåsvart diamantkypert, W2, finns vid ena spännbucklan. Vid nålfästet finns en linneögla. Här famns även ett sidenband. Detta band kantar ett linnetyg och det blåsvarta diamantkyperttyget. Genom linnet, yllet och sidenet har en linneöglan sytts fast. Biten kom upp 2 cm bakom spännbucklans brätte. Den blåsvarta diamantkyperten fortsatte en bit ut och låg uppvikt mot ovansidan av spännbucklan, vilket gör att jag tror att det är ett förkläde som hängde i linneöglor framtill.
Detalj av det blåsvarta diamantkyperttyget.
Till graven hör även en diagonlakypert med en invikt kant och andra textilfragment med kanter.
Bj 464 ser ut att vara Yllekypert med nedvikt kant och till tyg (sidentyg fast det ser ut som ull?) med invikta kanter. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY. Bj 464 ytterligare ett yllefrqgment. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.
Inga Hägg tolkar det som att det fanns ett tillskuret livplagg i siden i graven, även om hon också föreslår att det är en sjal. Det är en stor bit sidenkypert, som är snett hopfogat, finns på ena spännbucklans skal. Eftersom bitarna är snett hopfogade menar Hägg att det förmodligen är ett livplagg.
Bj 464 möjligt livplagg och sidenkypertplagg. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY. Baksidan av sidenkypertbiten från Bj 464. Foto SHM, CC BY.
Stolpe beskrev sidenband runt nål och nålhållare på likarmat spänne. Två varv vid nålfästet. Hör det här ett livlagget med plagg med siden och sidenöglor och som då hölls ihop med ett tredjespänne? Eller är det en sidensjal som hölls ihop med det likarmade spännet?
Spännet från Bj 464 avildat av Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.Det förgyllda spännet men utan textilrester. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.
I textilmagasinet finns även en låda med trä, ben och ylle.
Bj 464, trä, ben och ylle. Foto SHM, CC BY.
Utöver textilfragmenten så finns det även textilier på en bronskedja och på bygelsaxen.
Bj 464 kedjan med textilrester. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY. Saxen i Bj 464 med textilrester på bladen. Foto SHM, CC BY. Bj 464. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.
Tolkning av förkläde:
Här är en tolkning av den blå diamantkyperten med linneskoning och sidentyg som ett förkläde. Resten är inte del av Bj 464.
Det vore kul att sy ett plagg i sidenkypert. Frågan är bara om det ska vara en sjal eller en liten jacka? I båtgraven i Gamla Uppsala fanns det ju ett fodrat plagg som tolkats som en liten jacka. Men jag har absolut inte råd med tyg till det just nu, så det får vänta 🙂
Eftersom jag inte kunnat åka på två event, av olika anledningar, så bokade jag växtfärgning idag på Storholmens hantverksläger 🙂 med kursledare Maria Neijman. Det är andra året de har hantverksläger i vikingabyn och det är gemytligt och bara så bra.
Vi färgade med korsinill, krapp och björklöv så här kommer lite foton från process och resultat.
BetbadKrappfärgning.
Växtfärgning är verkligen som magi. I krappen ”drog färgen på” supersnabbt.
Krapp och björklöv.
Björklöv och grå ull = grönt 💚 För björklövsfärgning är det bra med betning med alun och vinsten.
Korsinille.
Villhöver en hängselkjol i korsinille 💜. Glömde fota grytan. Järngrytor påverkar färgen som blir.
Korsinille.Korsinille med olika efterbad i ljuset.
Tänk vad olika färg det kan bli om du fortsätter med efterbad eller ammoniak.
Krapp och björköv i ljuset.
Jag köpte en härva – gissa vilken 🙂
Det var jättekul. Jag har ju växtfärgat mycket, men det var länge sedan och spännande och lärorikt att göra det med Maria! Tack Maria för en bra dag!
Ska försöka växtfärga hemma om några dagar medan det är färskt i minnet. Ska klippa ut tyg till en ny hängselkjol i diamantkypert. Behöver bara fixa lite korsenillpulver och vinsten👌
Tack Brita och Andreas! Tack för att ni ordnar och för att jag känner mig så välkommen 🌸
Det finns fantastiska arkeologiska textilfynd på Island. Så de får ett eget inlägg. Jag gick tillbaka flera gånger.
Fin vävstol.Vävredskap med vävdvärd, sländor och varptyngder.Sländtrissa från Hruni dom förmodligen är medeltida.
På tidigt 1200-talet bodde det en kvinna dom hette Thora, som var husfru på Hruni och hon nämns i Sturlungasagan. På trissan står det i runor: Jag tillhör Tora. Det är så jag vill gråta. Tora är det kvinnonamn som finns från Björkö, mitt första arkeologiska fynd var en sländtrissa och idag badade jag i Toras vatten, möjligen i ”Toras badkar” på Hruni ❤️ Jag läste inte utställningstexten förrän nu, så det var en slump, eller något annat. Känner mig tacksam!
De ligger i två lådor så de oftast har det mörkt och bra.
I lådan ligger en vante, två barnvantar och en nålbunden sko.
Barnvantarna från Heynesi i Akranesi sydda i vadmal.
Barnvantarna hittades på en gård och för något år sedan så gjordes en kol14 analys och de fick svaret de hoppats på – att de är från början av 900-talet! Det är bara så coolt! Tänk det lilla barn som haft sina små händer däri för att inte frysa!
Flätat band så barnet inte skulle tappa sina vantar. Vanten.
Den här vanten tittade jag på när jag gjorde vantarna till Birkautsällningen för mönstret. Vanten är sydd i brun vadmal och är daterat till 8-900-tal. Även om jag inte tänker på vadmal när jag ser tyget.
Skon som jag trodde var en socka.
I nästa låda ligger flera tygbitar i ganska grov ylle. Men det häftigaste tyget är låtsaspälsen. Det har vi bara fragment av från Birka.
Fuskpäls.Uppvikt kant av undersidan, där set inte syns några långa hår.
De långa lockarna kallas röggvar och en kappa/rock blir då röggvarfeldi, en vararfeldi yfirhafnir var en exportvara.
Igår gick jag från lägenheten till Nationalmuseet. Det tog en dryg halvtimme och ville vara där till 10.30 och sen gå på guidetur kl 11. Museet öppnade 10.
Vinterskor och skjorta.Det är gatukonst även i lite mer fancy områden.
Och vägen gick dit över en liten sjö som heter Tjörnin. Fast det går att gå Lagurvegur och sen svänga vänster. Glömde ta kort på själva huset. Tyvärr stod det fel på någon hemsida så guidturen gick den 10.30 och jag kom fram 10.34. Men håll i er för nu blir det en ”miljard” bilder på vikingagrejer…
Trappan upp till utställningen.The making of a Nation – en utställning från vikingatid till idag.
Det är intressant att de har en historis som är ganska precis 1200 år i landet. Folk började ju flytta hit runt 870, eventuellt lite tidigare. Förutom de iriska munkarna då som var här innan.
Spelpjäserna i valben från en mansgrav i Baldursheimur.
Insåg igår att Krigarkvinnans grav på Birka, Bj 581, med precis likadana spelpjäser för hneftafl, saknar en snygg spelkung men har en rund med ett märke. Baldursheimusgraven var också för en krigare.
I utställningen fanns böcker att läsa och sittplatser lite varstans.
Men det fanns även utställda böcker 📕
Íslendingabók av Ari den Kloke.
Íslendingabók från 1130 av Ari den kloke berättar om när Island blev befolkat från 870. Det här är en kopia från 1681. De norröna männen kallade de iriska munkarna för ”papar”.
Pärlor, kammar och snycken. Ett armband i silver och ett i jet från en grav.
En likadan armring av jet är hittad på Birka.
Flera av de här pärlorna har jag låtit göra. Är lite nyfiken på de gröna pärlorna. Arabiska silvermynt.Små knappliknande flätverk i silver och guld från en grav i Thórsmörk.
Det finns både nordiska saker keltiska saker. Flera kom ju via Skotland också.
Bältespännen. Den större i borrestil.Två små bronsbjällror från Brittiska öarna. Ringspännen och dräktnålar. Textilredskap och bevarade textilier från en kvinnodräkt. Textilierna från kvinnograven med det dekorativa bandet.
De här textilierna kommer från en kvinnograv och har bevarats under spännbucklorna. Banden är förmodligen axelremmar till en hängselkjol. Jag önskar jag visste vilken grav de är ifrån. Undrar om det är The Lady in Blue-Bláklædda Konan? Men bandet ser inte helt ut som artikeln jag läst. Får återkomma till den i ett annat blogginlägg. Uppdatering: Hittade att textilierna är från en gravhög i Reykjaseli i Jökundal!
En knapp för att tända ljuset i montern, vilket är bra för textilierna. Spännbucklor och smycken. Spännen och smycken.
Älskar att mitt favoritspänne med tre små borredjur även hittade hela vägen till Island! Och även såklart den tillbakablickande hjorten. Tyvärr står det inte var fynden kommer ufrån, men det finns en sittplars med en väldigt tjock bok där jag säkert skulle kunna hitta dom.
Utvikbar illustation om dräkt och smycken. Matlagning!
Täljsten kommer från Norge. Lägg märke till ”stekspettet”. Åt de med snäckskal som sked? En stenplatta till att grädda flatbröd. Rester av mjölkprodukter, förmodligen skyr – surmjölk/yoghurt – har hittats i Bergþórshvoll, där Njal i Njals saga boode. Vi har också ätit Skyr och det står i kylskåpet 🙂
Glömde fotogradera verktygen…Ljushållare.
Får himla lust att ha sådana här i sortimentet i butiken 🙂
Hästutrustning från vikingatid och tidig medeltid. Verktyg.
Släggan kan ha tillhört Gestur den Vise. Slaggblomman brevid var fin.
Jordbruksredskap. Fiskeredskap.
Alla arkeologiska saker är som en kurs i vad du behöver ta med din när fu flyttar till ett obebott land!
Tor.
Tog någon med sig Tor till Island lite seare l? Eller är han tillverad här?
Jag och Tor. Innehpllet från en båtgrav i Vatnsdalur för sju personer.
En kvinna ska ha varit den första som blev begravd i båtgraven i Vatnsdalur och sen begravdes förmodligen de andra sex personerna i graven vid senare tillfällen.
Gravgåvor från en kvinnograv från Dadastödum. Så fina pärlor. Handel. Vapen.En skolklassuppsättning med kläder. De hade även en låda med rekonstruktioner eleverna fick plocka i. I ett upphöjt golv låg det flera gravar. Jag lovade kalla den ena mannen för #bradpitt.
Mannen i förgrunden blev begravd med sin häst och vapen och han hade skölden över huvudet.
Det fanns infällda filmer att lyssna till och igen en bänk att sitta ned och läsa böcker. Guiden satt även här när hon hade en skolklass.
Mannen med hästen och vapnen.
Det fanns även en grav med ett litet barnskelett.
Smygfotade en skolkass när de fick höra om gravarna. Har suddat ut deras ansikten. Religion.
Undrade just om jag skulle hitta det kända vargkorset och det gjorde jag 🙂 Tillägg: Det står som tidig kristet kors som även kallas Torshammaren.
Vargkorset som vi kallar det. Här kallar de det för Torshammaren. Två andra religiösa föremål.
På Island bytte de till kristendom på Alltinget år 1000. En man sov under en kappa och drömde. Folket hade några krav för övergången dock… De ville fortsätta äta häst och att kunna sätta ut oönskade barn. Undrar när de slutade med det? Och äter de fortfarande hästkött?
Det här blev så långt, så jag gör ett till inlägg från museet ikväll, med vantarna och textilierna och svanar!
Idag ska vi till Sky lagoon. Hälsningar från Island.
Det finns många kvinnorgravar från vikingatiden som har liknande uppsättning smycken. Jag tänker mest på dessa när jag tönker vikingatid. Tiden fram till runt 980. Sen i stort sett försvinner spännbucklorna och alla fina pärlor. Modet ändras framförallt med kristendomen. Vissa dräktspännen som varit populära sedan vendeltiden slutar användas.
I en grav från Valbo socken, 7:1, i Järvsta i Gästrikland har en kvinna fått med sig pärlor och smycken som påminner om garvarna på Birka. Men till fyndet hör även två armbyglar vilket inte är så vanligt. Inventarienumrer är 22868. Graven låg i ett jordblandat röse med kantkedja tillsammans med en annan grav, grav 7:2. De verkar ha lite liknande innehåll och båda kvinnorna hade fått med sig en häst i graven. Undrar om de var systrar, mor och dotter eller väninnor?
Pärlorna består av en stor silverfoliemelon, en ögonpärla och mindre silverfoliepärlor.
Pärlorna i Järvstagraven 7:1, Valbo sn, Gästrikland. Föremålsnummer 616033_HST, Inv. Nr 22868. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0
Hennes spännbucklor är lite olika men av den vanligaste typen – P51.
Spännbuckla P51, 1158604_HST. Foto: Kusmin, Sara, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)Del av spännbuckla P51, 364340_HST. Foto: Ellie Howell, Wooster College, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)Del av spännbuckla P51, 364340_HST. Ellie Howell, Wooster College, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)Det likarmade spännet 616030_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0. Del av en bronskedja, 364341_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.
Armbyglarna är dekorerade med fyrkantiga djupa gropar.
Armbygel i brons, 364342_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.Armbygel i brons, 1158575_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.
Till dräkten hörde en kniv och en sölja med fyrkantig ram. Hon hade även med sig ett eldstål och en flintabit, så hon gjorde nog upp eld själv!
Ett spännande fynd är en järnring, 616032_HST, Två mindre ringar uppträdda på en större. 1,5 cm i diameter. Det här tolkar jag som att det är en amulettring om de andra järntenarna i graven kanske hör till den. Det är spänannde om den visar på Odensymbolik även om den står inlagd i databasen under ”hantverk och redskap”.
Det fanns även ben kvar i graven. Både månskliga kvarlevor, svin och häst samt ben som inte kunnat bestämmas.
Vem var hon, hur ofta sågs folk över långa sträckor? Åkte de alla till Distingsmarknsden i Gamla Uppsala i sin finaste dräkt?
Fyndnummer för övriga saker i graven 7:1:
Sölja 364343_HST; järnten 616031_HST; järnten 364347_HST; fragment av flinta; järnnit 364346_HST; slagg 364413_HST; kniv 364414_HST; kvarlevor 222444_HST; svin 222446_HST; djurben 222447_HST; hästben 222445_HST; obestämda ben 222448_HST; pärla 364345_HST.
