Etikettarkiv: guidetur

Ett möte mellan Strindberg och konstnären Youssef och mig

Idag hade vi terminavslut i Paggruppen (pedagogerna på Historiska) och även gruppavslut, för vår enhet görs om. Vi gick till Nordiska museet för att äta lunch och titta på utställningen ”Strindberg vs. Youssef”.

Den är till höger in i den stora hallen och den gula starka färgen på utställningens väggar lös upp hallen ända upp i taket.

Det som besökaren möts av är ett virrvarr av texter i stora, svarta ”handskrivna” meningar. Lite som att någon från AIK varit framme och klottrat och aldrig lärt sig skriva fin handstil.

Jag förstod ingenting men gick runt och tittade. En kollega lyssnade på en film och berättade att de handlar om Strindbergs bok ”Inferno” och att Youssef översatt boken till olika språk och sedan tillbaka till svenska igen. Så jag tittade med nya ögon och försökte läsa igen. Förstod fortfarande inte.

Gick in mellan några gula väggar och där hängde Stridbergs ”Vågen” som är dubbelsidig. Läste på en skylt att Strindberg var en av Hazelius skaffare (läs ekorre) av olika gamla saker och att Strindberg även testamenterat över hundra gamla saker till museet. Det visste jag inte.

En man Strindberg jobbat med hade massor av tavlor efter Strindberg och en annan man köpte dom och gav till museet, vilket gör Nordiska museet till den största ägaren av Strindbergs målningar!

Vågen. Målad med palettkniv. Den andra Vågen på baksidan är lite trevande och platt, men sen har han gått loss med palettkniven och skapat ett fantastiskt stormande hav med lite blå ljusglimtar på den mörka, himlen. Tror inte att jag hade tänkt på de blå fläckarna om vi inte under Fuismdagen på Nationalmuseum hade fått öva på en annan målning i samma serie med ”slow looking”. Det är en serie om nio liknande målningar av Strindberg. Jag glömde att fota baksidan av målningen.

Jag fortsatte lite till och dök på en klass, möjligen konststudenter. De hade läst första kapitlet i Inferno innan besöket och stod och försökte läsa Kapitel 1. Jag hamnade i deras grupp och vi försökte läsa tillsammans. Det var ett intressant möte 👌 men vi lyckades inte läsa så mycket.

Tittade lite till. Lyssnade kort på filmen. Det var så lågt ljud att jag hade svårt att höra, men hörde att han tidigt insett att han inte drogs till måleri men att han var bra på att teckna. Han var också jätteglad att få ställa ut på Nordiska museet.

Efter det började jag leta efter mina kollegor som jag tappat bort. Hittade Anna men träffade samtidigt Ylva som jobbar där.

När vi hade gått runt och tittat på ett nytt hissbygge och lite annat så frågade jag om utställningen. Ylva berättade att Youssef är född i Sverige men han har aldrig blivit riktigt bra på vare sig svenska, arabiska eller engelska och att text för honom är sådär virrig och överlappande. Nästan obegriplig. Han har precis som Strindberg hade problem med psyket och varit in och ut på psyksjukhus – därav den gula sjukhusfärgen. (Är det gult på mentalsjukhus?) Han hade jobbat med översättning av meningarna i Inferno i tre år tror jag det var.

Det kändes behövligt att få en liten ”guidetur”. Men jag skulle gärna vilja döpa om utställningen till Strindberg & Youssef – ett möte mellan konst och text.

Så vad är det att se på konst? Kanske är det viljan att uppleva och att försöka förstå. Och sen acceptera att du kanske inte förstår. En mental och känslomässig resa. Det är bra att psykisk ohäsla får ta plats. Att känna igen sig eller hitta inspiration hos tidigare generationer och konstnärer. Att inte känna sig så ensam med att inte föstå. Youssef sa att han bara är glad om folk går från hans konstverk och känner att de inte har förstått.

Själv blev jag ju lite nyfiken på Strindbergs version av Inferno. Den har jag inte läst. Däremot så tycker jag mycket om hans målningar.

Kram

Fuism på Nationalmuseum

Nu blir det inlägg om museipedagogik!

Tänk att få vara på Nationalmuseum en måndag och titta runt och maten vi fick till lunch var så god att jag inte ville att den skulle ta slut! Det enda jobbiga var stolarna i hörsalen men jag åt lite alvedon och hade på mig kofta och sjal mot draget. Bra att tänka på om du har fibromyalgi – ta med dig kläder som kan funka som filt på gamla museer 🙂

Med kollegorna Mooness och Love. Historiska stjärnor!

Vi fick olika presentationer av projekt på konsthallar och museer.

Ett projekt som Statens Historiska museer driver är skolsidan sverigeshistoria.se men som alla Sveriges museer och konsthallar kan skicka in lektioner till.

Vår fina bild med Elisabet på. Älskar samarbeten som denna bild!

På Göteborgs konsthall hade de tillsammans med inspiration av den romska polska konstnären…. skapat tygkollageporträtt med besökarna och en romsk förskola.

På Jamtli håller de på att skapa digitala konstnärsmöten där någon är i roll som konstnären som ett lärarmaterial för skolan med elevuppgifter.

KA Almgrens sidenväveri och museum har tagit fram fyra aktiverande skolprogram som de presenterade.

Dagens huvudattraktion var föredraget ”Reimagening the Giuded experience” av Claire Bown. Hon arbetar med ett annat förhållningssätt till visningar än traditionella guidevisningar. Hon har ett välkomnande och inkluderande förhållningssätt till grupper, fokuserar på ”slow looking”, shared visual inquiery och personal discovery. Att få besökarna att känna sig bekväma med eller utan förkunskaper och med olika tekniker skapa minnesvärda upplevelser – koppla ihop besökaren med föremålen, inte koppla personerna till berättelser om föremålen. Idag ska vi få prova också.

Hallwylska museet berättade om ett samarbete med ett doftföretag och hur de doftsatt olika rum med hjälp av AI. Intressant att AI fick bilder och ord och så skapades dofterna utifrån det.

Sista delen av dagen var en upptäckarvanding i museet med stationer med Natuionalmuseums pedagogik. De har jobbat ihop med Claire Bown under pandemin och nu fick vi se vad de gör.

Syntolkade visningar

Bebådelsen

Med hjälp av en text läste museipedagogen upp en syntolkningstext skriven av Anette Andersson, elev på Fällingsbros folkhögskola. Det hjälper även de som inte är synskadade med att upptäcka saker. Att stanna upp och verkligen titta.

Det är nästan svårt att förstå att det är marmor.

Vi fick även känna på en skulptur med händerna. Det var lite läskigt måste jag erkänna.

Minivisning

En annan station var för 1-2åringar. De utgick då från Eugene Janssons målning.

Eugene Jansson, Nationalmuseum
Ljusslinga för att likna det i vattnet.

På golvet låg yogamattor, tyger, en spegel och färgade plastskivor att titta igenom. Tanken är att barn och vuxna gör aktiviteten tillsammans och att de sen går till ateljén och målar med ”ätbara” färger på papper men kanske med händer och fötter.

Jag tänkte att mamma satte mig i badkaret med fingerfärg i bara trasorna så jag fick ”måla” hur mycket jag ville 🙂 Bara skölja av sen!

Batavernas trohetsed – se genom konstnärens blick

Ett stopp var vid Rembrants Batavernas Trohetsed. Vi fick höra om färgerna,att de i te bara är optiska utan att de påverkar hjärnan. Om hans sparsamma paletten, färgens mixning med tjockt i det ljusa och många lager i det mörka. Hur han använt kallt och varmt, suddigt och skarpt. Om realismen det bildar.

Den enögde batavledaren Claudius Civilus som kämpade mot romarna.

Rembrant, Nationalmuseum

Det här var min första uppgift på konstvetenskap på universitetet. Det känns som att det var nästan lika länge sedan som den här målningen målades – innan jag hade en dator och innan det fanns smartphones att blogga på…

Jennifer och Rembrant

Ateljén – ett sinnligt färglabb

Åh vad jag önskar att vi hade en sådan ateljé på Historiska!

De har ordnat så fint och pedagogiskt och vi fick måla vad vi ville med färg, bikarbonat och citronsyra.

Citronsyran gjorde så att det blev glittrigt och fint.

Ska prova citronsyra på akvarell. Jag gillade att det doftade gurkmeja och nlåbär och cacao. Undrar bara hur det blir i längden med färger och citron? Men det är också härligt att bara göra något för stunden, utan att det behöver nödvändigtvis sparas för all framtid.

Barnrummet

Var till barnrummet igen, men jag får lite klaustrofobi där inne när jag inte hittar ut.

Doftar det något?

Dag två blev workshop och det såg jag fram emot!

Familjetur på Birka i somras

I somras under veckan för I förfäders spår så gjorde jag en liten guidetur för familjerna med mindre barn. Det blev en magisk stund som fångades på bild av Anniele!

Vi knackar på på ”Borgvallsporten”
Vi går i vikingarnas spår längs med Borgvallen.

Tack Anniele för fantastiska fotografier och jag älskar färgerna!

Kram

Julkalender för Historiska

Hej 💝 Det har inte blivit så mycket bloggande i år. Det här varit så nu mer med allt men det har det ju för så många 🤗

Stjärnor av tidningspapper, plast och fina papper

Men vill ni vara med så gör jag under december nu, fram till julafton, en julkalender på Historiska museets Instagram. Vill ni följa den så är det #historiskajulkalendern eller Historiska Instagram. Den delas även på Historiskas Facebook.

Idag var det lucka 18 och då hade jag en gäst med, Ellen.

Jag sänder live 8.30 varje morgon fram till jul om ni vill vara med.

Julbockar av piprensare

Det är pyssel med glanspapper, vanligt papper, piprensare och glitterlim bland annat.

Glöggpyssel

Men det finns även lite annat pyssel som ”glöggpyssel” 🌟 med saffran, kardemumma, kanel, kummin, pomeransskal, kryddnejlika, mandel, russin, ingefära och honung. Plus att det behövs socker och det som ska drickas som vin och öl.

Kram

”Museet är stängt”

Hur påverkar det dig att alla museum är stängda? Jag jobbar hemma, skriver och planerar för framtiden. Mina kollegor skapar digitala höstlov och många har livevisningar och föredrag på facebook.

Att flytta en båt tillsammans

Men saknar du föremålen? Saknar du museet? Det gör jag.

Lokalen för den kommande vikingautställningen Vikingarnas värld.

Vi kommer inte klara det så bra ekonomiskt om allt digitalt är gratis. Men vill besökarna betala för onlineföredrag och visningar? Snart öppnar ”Vikingarnas värld” på Historiska. Jag hoppas vi får ha öppet då men kanske inte alla kan komma till Stockholm.

Hjälpsam kvinna för mitt foto

Då kanske det är bra om vi sänder live digitalt och vi ses över zoom eller facebook från hela landet? Vad skulle ni vilja? Jag frågar rätt ut bara ❤️

På Birka med vänner

Jag har haft flera digitala skolvisningar där jag visar utställningen medan eleverna är hemma eller i klassrummet. Vi kan se varandra men det är mest läraren jag sett. Jag saknar grupperna. Mötet med eleverna och frågorna som kommer naturligt eller som är förberedda.

På Storholmen i somras

Hur ska det bli i framtiden? Kommer många längta efter det ”riktiga”? Att se saker på riktigt. Umgås på museerna eller gå på vikingamarkand och uppleva på riktigt?

På Gunnes gård i tidig höst

Jag hoppas vi kan ”vara på riktigt” igen, irl, tillsammans. Inte bara sitta på varsin sida om en skärm. Men tänk under Spanska sjukan!!! Då hade de inte ens den möjligheten. Hur var det då?

Några av mina absoluta favoritpärlor från birkagrav Bj 1067

Vad kan det bli för resultat av denna nya digitala tid? Att vi faktiskt gör mer för att vara ute i landet digitalt på olika vis och samtidigt att det blir en törst efter att se, vara nära och att göra saker tillsammans? Vad tror ni? Vad skulle ni vilja fortsätter sedan när vi får öppna igen? När nu det blir? Digitala visningar parallellt med ”irl på-plats-visningar”?

Kram

Tack!

Fick en fin bild på Jörgen Ekberg med familj i vendelkläder i Vendelrummet i Forntider sittandes i en av mina favoritplatser -högsätet. Tack!

På tur igår kväll med Starke Viking och partypinglorna

Ingen guidetur är likadan men vissa är minnesvärda på olika sätt. Igårkväll var det fantastiskt vackert ute, sådär nästan overkligt.

Fårisarna.

Ibland går tiden så fort också. Det känns att det var längre sedan jag guidade på Björkö. Det finns mycket jag skulle vilja läsa på igen, det som ligger och skvalpar i bakhuvudet och som inte riktigt når fram.

På ”gräddhyllan”
Magisk måne med Jakkin och hans vänner.

Månen var inte helt full men om några dagar så. Tänk att det är samma måne som vikingarna såg. På samma ställe. Undrar om de gick ut ur långhusen längs Stadsvallen och tittade på månen när den var särskilt fin?

Guidetur med häng ?

Det är roligt när guideturerna kan ta lite tid och det blir lite mer som ett samtal på slutet.

Jag vill öva mig på att prata i kameran också…?

Har min andra tillverkade särk på mig. Den har ett helt annorlunda snitt än de jag syr nu, men jag gillar de luftiga ärmarna. Tänker ibland på hur mycket jag lärt mig på den här ön och hur mycket som finns kvar att lära sig.

Kram

Akropolisklippan i Aten

Akropolisklippan är klippan mitt i ett stort öppet område. Den magiska klippan med färskvattenkällor, som höjer sig upp, även idag, ur Atens 5 miljonersbosättning. Jag tänker på de antika Mexicanska städerna med de konstgjorda tempelfundamenten Tenochtitlan och Monte Alban. Världens mittpunkter. Även Birka kan passa in i det tänket – Ön mitt i det största öppna vattnet i Mälaren. Ett berg som kommit upp efter ett meteoritnedslag. Den heliga mitten i ett stort öppet område.

Så varning för mängder med foton igen.

Jag anade den redan första kvällen i Aten då gatan jag bodde på var rakt upp mot Akropolis. Det kändes magiskt att äntligen vara där.

Jag hade inte förstått hur stor klippan var! Syns knappt här dock 🙂

Så tog sats på söndagen när jag var själv kvar och gick till Akropolis. Ett litet tips är att första söndagen i varje månad är det gratis att gå in.

Helgedomen för Dionysos Eleutherus och även Dionysosteaterna bygdes på den södra sidan, sidan jag gick in på, på 500-talet och här föddes den grekiska teatern ?

Helgedomen.

Teatern. Tänk att det spelades de första pjäserna här. Även om just jag inte är så jätteförtjust i teater ?

En kubbstol i sten! Tänk om det var här vikingarna var och blev inspirerade till att göra stolar i trä :)Så fascinerande att man kan gå omkring mitt i antiken! På den faktiska fornlämningen!!!

Restaurerad minnesskulptur av Menander som skrev över 100 komedier på 300-talet. Originalet var i brons men romarna tyckte så mycket om hans pjäser att det gjorts flera kopior som använts som förlaga. Han dog när han var 51 år och simmade i Pireushamnen.

Jag promenerade vidare uppåt till och kom Asklepioshelgedomen byggd 420/419 f. Kr.

Hit kunde man gå och sova över och drömma om guden och bli helad. Området har blivit ombyggt flera gånger.

Byggnadsdelar stod här och där.

Och samlade bitar av trasiga delar.

Tänk om vi hade så här mycket kvar av ett hedniskt tempel i Sverige. En vattenkälla hade byggts in. Det är mäktigt att klippan är precis bakom.

Det här var intressant! Här fanns stora bronsgjutargropar där de antika skulpturerna göts!

Delar av fyra gropar har grävts ut och forskarna tror att här även var platsen för Phidias stora Athenaskulptur.

Det var väldigt fina och informativa skyltar längs vägen. Även om jag skulle velat ha med mig en privat guide.

Tjuvlyssnade lite på en guide som pratade om gångar i klippan och gamla gravar.

Ingången till toppen var redan full med folk från hela världen.

Det är som obegripligt att det är möjligt att gå under Propylaia byggd 437-432 f. Kr. under Perikles tid. Bygget stoppades upp av de Peloponesiska kriget. Det var vakter överallt.

Och där stod det… Parthenon! Eller om det är templet intill med alla jungfrur som är det egentliga Pathenon, vilket jag nyss läste en atikel om, men som nu kallas Erechtheion.

Erechtheion, i jonisk stil, med jungfrurna, korai, Caryatiderna (nu kopior), har namn efter en mytisk kung av Athen. Den ska ha blivit klar 406 f. Kr. eftrr fler avbrott för krig. I en sektion av byggnaden ska den lilla träskulptiren av Athena polias, xoanon, ha förvarats.

Här framför har ett ännu äldre, arkaiskt, doriskt, Athenatempel stått som innehöll (en annan?) den träskulptur som Athearna offrade en peplos till under de Panathenska spelen. Innan ska det ha stått ett tempel från geometriskt tid här och dessförinnan fanns här uppe ett mykenskt palats. Det finns två pelarbaser och en bronsdisk med Gorgon bevarad från den geometriska tiden.

Den finns att se på Akropolismuseet och är den äldsta avbildningen av den mytiska Gorgon från 600-talet f. Kr.Så till Pathenon.

Lejonet från museet, ur vars mun det rinner vatten.

Det var så overkligt, på flera sätt, att jag var där äntligen. Jag var ju lite utmattad redan innan jag åkte till Athen, och jag hade lycktas ta mig igenom föredrag och mingel och haft trevligt. Och så nu på söndagen, innan jag skulle hem, så var jag här uppe bland alla turister. Ser ni hästen i hörnet?

Jag zoomade så det blev lite grynigt.

Glad att jag inte var där mitt i juli för det fanns inte mycket skugga… Men det fanns en liten vattenstation i allafall.

Fin idé att klä upp sig ?

Intill låg högar med sorterade kapitäl ? formen avslöjar var det är för sorts kapitäl – kan du skriva ett D, blir det ett Doriskt kapitäl, ett J blir det ett Joniskt kapitäl och ett K, ett korintiskt kapitäl ?

Jag avslutade med att få lite svindel. Här nere ser ni teatern igen.

Jag gick tillbaka till hotellet, packade och flög sen hem igen. Märkligt att man inte får svindel från plygplan!

Minst sagt overkligt att vara hemma i lilla stugan igen lite senare samma dag… efter ett riktigt äventyr!

Kram och glad att ni följt med på en tur upp på Akropolis.

Lästips:

https://www.telegraph.co.uk/news/2019/12/17/greeces-parthenon-temple-has-had-wrong-name-centuries-new-research/?WT.mc_id=tmg_share_fb

Akropolismuseet i Aten

En lunch blev lite längre så jag och Thomas Lindqvist gick till Akropolismuseet. Det kostade 5euro och det var metalldetektorer och spärrar för att ta sig in.

Men väl inne var det rymligt och flott!

Entrévägen upp är kantad av mindre föremål och man kan se genom glasgolvet ner på en utgrävning, vilket var lite läskigt och jag fick lätt svindel. Jag hann inte gå ner dit.

Det är ett helt kvarter som grävs ut under museet! Det är verkligen coolt gjort!Det är bosättning sedan 3500 år f. Kr. till 1100-talet. Och mer finns att läsa på museets hemsida. Jag blev lite förvånad över att germaska heruler varit där och förstört! Herulerna frpn norr… Hm. Vet att jag skrev om den i min B-uppsats…”This prosperity comes to a halt in AD 267 when the Herulians, a germanic tribe of the North, ravage the city of Athens and destroy the site.

Hekatompedospedimentet

I mitten syns en tjur som blir biten av två lejon. På vänster sida kämpar Herakles mot Triton, som är hälften människa, hälften fisk, och på höger sida är det en demon med tre kroppar som håller i vatten, eld och luft.

Tjuren har mycket färg bevarad! Efter utställningen Vita lögner på Medelhavsmuseet så är jag så förtjust i att allt var färglagt under antiken i klara, starka färger. Så dagens tema blev att titta efter färgerna 🙂

Tjurens hovar.

Herakles och Triton.

Demonen.

Athenaugglan

Det var ugglor överallt i Aten och ögon på souveninrer! Ugglan är en symbol för Athena ? 🙂 Även ugglan har färg bevarad. Tur bara jag inte blev biten av ormen…

Arkaiska hallen

I Arkaiska hallen var det fotoförbud, men det var tillåtet att fota från ”balkongen” en trappa upp. Det var massor av vakter överallt.

Det var flera föremål med färg här och de hade även satt upp en supersnygg färginstallation. Något liknande vill vi ju göra i Gotiska hallen på Historiska. Så fint!

Så vackert bronsansikte. Det blir verkligen något helt annat när du ser ögonen.

Ergastinai

Minnesstele till de unga kvinnoran, Ergastinai, som vävde peplosen, klänningen, till Athena. Daterad till år 103/102 f.Kr.

Parthenon

Parthenon byggdes 447-433 f. Kr. som en hylling till Pallas Athena för hennes beskydd av staden Aten. ”Pathenos” betyder jungfru som i ”Jungfru Athenas tempel”.

De har byggt upp templet inne i museet i rätt orientering och skala 1:1, så det är lätt att orientera sig var man är och var figurerna sitter. Dessutom ser man upp till Akropolis genom panoramafönster.

Även på den södra sidan av Parthenon sitter en bild med vävernskorna.

Skulpturbitar de inte vet ännu till vad de hör runt templet. Men främst är Zeus hand som håller en blixt.

Östra gaveln, nedre, vänstra hörnet. Med Hermes som vinner över en Gigant och Dionysos och en panter som vinner över en Gigant. ”Jätte” låter så fornnordiskt…

Runt hela utställningshallen, vid fönstren gick det att sitta! Så bra! Skulle velat gå på guidetur, men det fanns bara på fredagar.

Många av skulpturerna finns ju på Brittish museum och Athenarna vill ha dom tillbaka, men här är i allafall kopior.

Det är fint att se skulpturerna så nära.

Lejon som vattnet rinner ut ur i nordvästra hörnet.

Det är väldigt snyggt gjort!

De har skärmar som visar teknik, färg, vad allt föreställer osv.

Sydvästra hörnet med en metop med en kentaur som ser ut att vinna men som blir skadad. Se hålet i låret där ett spjut suttit. Ett riktigt konstverk!

För barn

I infodisken kunde kan låna ett kit och gör dagen med Athena.

Någon har varit kreativ med lego!

Möte med den ”gråtande gudinnan

Det är inte alla skulpturer som berör, men på väg ut från museet, efter att ha köpt pysselbok och en illustrerad Illiaden mötte jag den gråtande skulpturen!

Det är en marmorkopia från 100-talet e. Kr. Originalet var i elfenben och guld. Hon kan föreställa Afrodite.

Kram

Lästips:

https://www.theacropolismuseum.gr/en här.